Publicerad 2010   Lämna synpunkter
UNDERSLEV un3dersle2v, n. (PrivSvStäd. 5: 135 (1615) osv.) ((†) r. l. m. OxBr. 11: 446 (1631; möjl. n. pl.), Loenbom Stenbock 2: 294 (1758), Ahlman (1872)); best. -et; pl. =.
Ordformer
(onderschlöff 1631. underschleiff 1626–1631. undersleff (v-, -ffv) 1633–1684. underslep 1624–1642. underslev (v-, -ee-, -f, -fv) c. 1620 osv. vnderschlef (-eef) 1638–1644. vndersläff 1615. vnderslääp 1635)
Etymologi
[jfr d. underslæb, lt. undersleep; i bet. 1 av t. unterschleif (av ä. t. unterschlei(p)f), retrograd bildning till mht. underslei(p)fen, göra att ngt glider under, hemligt gömma undan, ssg av under (se UNDER, prep. o. adv.) o. schlei(p)fen (av fht. sleifen (se SLÄPA, v.1)), kausativ till sliefen, glida, motsv. mlt. slīpen (se SLIPA, v.2); i bet. 2 jfr t. unterschleifen, ge l. skaffa logi o. d., till unterschleif (se ovan). — Jfr SLEV, sbst.2]
1) (utom i slutet numera i sht i skildring av ä. förh.) handlingen att tillskansa sig ngt anförtrott l. att undandra person l. myndighet ngt; förskingring; äv. allmännare, om förbjudet l. orättfärdigt o. d. handlande, oegentlighet, bedrägeri, fusk; ofta i förb. med sådana verb som dels bedriva l. bruka, dels (ss. subj.) ske; äv. konkretare, om enskild omgång av sådan handling; jfr FÖRSNILLNING 2, MALVERSATION, SLEV, sbst.2 Att packhuus i siöstäderne bygges måtte för dhe fremmande, på dedh dett icke förderfues och mycket vndersläff i tullen kunne förekommas. PrivSvStäd. 5: 135 (1615). Vthaff theras berättels skref iagh vnder, uti eenfaldigheet, och icke weste, at ther war falskheet medh, att bruka någon vndersleef, och bedrägery thermedh. VDAkt. 1663, nr 483. Widekindi Krijg-H 573 (1671: bedreeffs). At under Skattekolens bortförande (kan) mycket underslef .. ske. Bergv. 1: 717 (1731). Att Trägårdsmästare, Gesäll och Drängar äro riktigt på sine timmar tillstädes och giöra sin tienst utan underslef. Linné Bref I. 1: 213 (1753). Fötterna blir så tunga, när han skall gå .. för att redovisa. Tvingas erkänna underslev. Moberg Rosell 277 (1932). Det hände ofta att såväl hustrur som barn voro medskyldiga i undersleven, och bönderna stodo beredvilliga att i utbyte mot smide lämna säd, malt, mjölk. Dædalus 1962, s. 150. — jfr SKATTE-UNDERSLEV. — särsk. (numera bl. i Finl.) i fråga om examination l. skolarbete o. d.: fusk; jfr FUSKA 3 a. HdlVLBibl. 1797, nr 131. Examinanderna (i Peking) instängas på det sorgfälligaste, på det intet underslef måtte begås. TLär. 1846–47, s. 64. I svensk text-tv läser jag om det ökande fusket vid högskolorna. Sedan 2001 har en fyrdubbling skett, i fjol avstängdes 441 studerande eller tilldelades varningar, det stora flertalet för underslev. Hufvudstadsbl. 9/4 2006, s. 30.
2) (†) husrum, nattlogi, härbärge. Att the wille .. see huru be:te wärffwade här och ther på Landet eller j garnisonerne goffues vndersleff och löpeplatzar. HSH 32: 278 (1634). Likwäl .. synes först nödigt, at K. M:tt wille .. besee the orther, som Båtzmännen och Siöfolcket hafwa sitt heemwist och underslef uthi, at mantahlet hålles widh macht. Stiernman Riksd. 1188 (1652).

 

Spalt U 219 band 36, 2010

Webbansvarig