Publicerad 2011   Lämna synpunkter
UPP ssgr (forts.; jfr anm. sp. 392):
(4) UPP-LÄNGA. [sannol. kortform av -längare] (i sht om ä. förh.) på träspant hos fartyg, om det timmer som är beläget ovanför bottenstock (o. sittror) o. nedanför topptimret; jfr -längare. Rålamb 10: 40 (1691). Spantets förlängningar, hvilka i de båda spantringarna förskjuta hvarandra, kallas upplängor och zittror. Wrangel SvFlBok 436 (1898). —
(4) -LÄNGARE. [jfr t. auflanger] (†) upplänga. Rålamb 10: 41 (1691). Et timmer, så väl skapadt och behuggit, at det sågades sönder til 8 stycken uplängare uti en 60 Canoners skepp. Högström ÅmVetA 1756, s. 22. Heinrich (1828).

 

Spalt U 571 band 36, 2011

Webbansvarig