| Publicerad 2012 | Lämna synpunkter |
URAN ura4n, n. (ÖfversVetAFörh. 1860, s. 28, osv.), äv. r. l. m. (Dalin (1855) osv.); best. -et resp. -en.
om ett till aktiniderna hörande metalliskt grundämne (med den kemiska beteckningen U) som är vitaktigt, tungt (se TUNG 1 d) o. radioaktivt (vanl. använt ss. kärnbränsle l. till kärnvapen). Scheffer ChemFörel. 449 (c. 1750). Uran (Uranium) .. förekommer i några få mineralier, förnämligast i pechblende, uranocker och uranglimmer. Berzelius Kemi 2: 119 (1812). Uran upptäcktes 1789 af Klaproth. Den förekommer aldrig gedigen uti naturen, men förnämligast som kiselsyrad uranoxidul. Almroth Kem. 591 (1834). Den franske fysikern Becquerel .. fann, att stycken av mineral, som innehöllo ämnet uran, utsände osynliga strålar, som svärtade fotografiplåtar. Ahlbom Strålbeh. 49 (1939). Utarmat uran är vad som blir kvar sedan det högradioaktiva uran 235 har utvunnits från naturligt uran vid framställningen av kärnvapen eller för kärnkraftverk. SDS 10/4 1976, s. 9. — jfr PECH-URAN.
-BOMB. bomb med kärnladdning (med uran som klyvbart material), atombomb. De enorma fabriksanläggningarna, .. (som) behövas för framställning av uranbomberna, synas i huvudsak arbeta med invecklade bergkemiska processer. TT 1945, s. 1301. —
-BRYTNING. jfr brytning 1. SAOL (1950). Finns miljövänlig uranbrytning? Brytning av uran medför alla de problem .. som finns vid annan gruvdrift. Därtill kommer de kraftigt förhöjda halterna av radon. DN 25/2 1998, s. C5. —
-BRÄNSLE. bränsle innehållande uran, kärnbränsle. SDS 17/10 1957, s. 22. Över Atlanten gick det åt ett halvt kilo anrikat uranbränsle (för fartyget). DN(A) 8/7 1964, s. 5. —
-FÖRENING. jfr förening 6. VetAH 1823, s. 161. I urangruvans omedelbara närhet koncentreras råvaran till uran eller uranföreningar. Gerholm VarfKärnkr. 37 (1975). —
-GLAS. (förr) glas med urangul färg (som erhölls gm tillsats av uranoxid i glasmassan). TT 1872, s. 243. Om vi inför en skiva av gult uranglas i den violetta delen av solspektrum, lyser glaset med ett grönaktigt sken. Bergholm Fys. 4: 96 (1957). —
-GLIMMER. mineral. (grupp av) uranmineral vanl. innehållande bl. a. metallen koppar; jfr glimmer, sbst.2 1. FKM 4: 90 (1815). En fosforsyrad uranoxid finnes äfven under namn af uranglimmer, hvilken bildar vackert smaragd- och gräsgröna små blad och småbladiga massor. Lindström Kobell 191 (1862). —
-GUL. som är (fluorescerande) gröngul; i n. sg. äv. i substantivisk anv. om färgpigment tillverkat av uransalt. En skön urangul färg. Berzelius ÅrsbVetA 1844, s. 321. Uranoxid .. Förekommer oren i handeln under namn af urangult och begagnas såsom sådan vid glasbruken till framställning af gröngult glas. Keyser Kemien 2: 582 (1874). —
-HALTIG. som innehåller uran. Desse uranhaltiga fossilier förekomma hufvudsakligast vid JohanGeorgenstadt i Sachsen och vid Joachimthal i Böhmen. Berzelius Kemi 2: 119 (1812). —
-KÄRNA. jfr kärna, sbst.1 2 d. Kosmos 1932, s. 84. Allt sedan .. Hahn’s upptäckt av urankärnans sprängning i ett par ungefär lika stora delar ha fysikerna ägnat livligt intresse åt detta forskningsfält. TT 1941, Allm. s. 41. —
-MALM. uranhaltig malm. Pasch ÅrsbVetA 1841, s. 62. Nu berömmer sig kraftindustrins folk av en ny teknik att bryta särskilt höghaltig uranmalm – utan att gruvarbetarna finns i malmzonen. DN 25/2 1998, s. C5. —
-METALL. metall med uran som beståndsdel. Uranmetallen hörer .. till de mindre allmänna. Berzelius Kemi 2: 119 (1812). —
-MILA. (†) uranreaktor. Den första uranmilan ”tändes”, spännande experiment i Chicago. SvDÅb. 23: 99 (1946). Collinder SvOrdhjälp 98 (1968). —
-MINERAL. mineral som innehåller uran. SvGeolU Ab 7: 26 (1877). Ju äldre ett uranmineral är, desto mera av uranen har övergått i bly och helium. Hadding Geol. 17 (1954). —
-OXID. kem. om kemisk förening mellan uran o. syre, U2O3; jfr uranit. Uranoxiden är gul och erhålles då gula uransalter sönderdelas med caustika alkalier. Berzelius Kemi 2: 121 (1812). —
-PECHERTS. (numera mindre br.) (uran)pechblände. Berzelius ÅrsbVetA 1838, s. 201. SvGeolU C 563: 40 (1959). —
-PRODUKTION. jfr produktion 3. En svensk uranproduktion ansågs .. önskvärd av beredskapsmässiga och handelspolitiska skäl. SvDÅb. 36: 116 (1958). —
-REAKTOR. (industriell) anordning för frigörande av kärnenergi ur uran; jfr reaktor 2 o. -mila, -stapel. JernkA 1949, s. 248. —
-SALT. (uran- 1798 osv. urano- 1920) kem. (giftigt o. radioaktivt) salt vari uran ingår som beståndsdel; ofta i pl., om sådana salter; jfr uranat. Gadolin InlChem. 99 (1798). Här brytes även vid Joachimsthal uransalt, ur vilket radium utvinnes. SvGeogrÅb. 1939, s. 155. —
-SERIE. om (den i naturen förekommande) serien av successivt sönderfallande radioaktiva ämnen utgående från isotopen 238U o. slutande i den stabila blyisotopen 206Pb. 3NF 2: 437 (1924). Åldern hos jordytans äldsta mineral har ur de radioaktiva processerna i uran- och toriumserierna befunnits vara omkring 2000 millioner år. NaturvForsknRådRed. 1947–48, s. 17. —
-STAPEL. (†) uranreaktor. Även om priset på energi, alstrad av en uranstapel, icke är lägre än priset på energi, som kan erhållas från de nu existerande energikällorna, så utesluter detta icke, att atomenergien kan finna användning för speciella ändamål. BtRiksdP 1946, I. 10: nr 273, s. 282. SAOL (1973). —
-TILLGÅNG~02 l. ~20. ArkKem. II. 5: 56 (1904). I så gott som varje land, stort eller litet, tillsätts atomkommittéer, anslås medel för forskning och inventeras urantillgångarna. Ahlgren Atomkrig 77 (1946). —
-VERK. verk för utvinning av uranmalm. LD 24/9 1958, s. 12. Tillkomsten av det dyrbara uranverket i Billingen har motiverats med beredskapssynpunkter. SvD(A) 13/1 1965, s. 14.
Spalt U 834 band 36, 2012