| Publicerad 2013 | Lämna synpunkter |
UT, adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 904):
1) (numera bl. tillf.) till 1, 2: trycka ut (se trycka ut 1) (ngt (l. ngn)) (i l. ur ngt); äv. oeg. l. bildl. Så ähr störste deelen aff Renströmen frij .. och fienden där uthtrychtter. AOxenstierna 7: 616 (1632). En tung marängmassa .. fylles i en strut .. och därmed uttryckes så mycket marängmassa, att formen blir lagom fylld. Grafström Kond. 223 (1892). särsk. (†) gm att pressa l. krama utvinna (vätska o. d.) ur ngt; äv. med obj. betecknande det varur vätska pressas osv.; särsk. bildl.: framkalla (tår l. gråt o. d.) (hos ngn) (jfr trycka ut 2 a). Lælius Bünting Res. 2: 51 (1588). Ther så ändeligen aff nödhen wore, så må man vthtryckja och pressa Drufwan eller Wijnbären vthi Kalken och förmängia thet medh Watn. Schroderus Os. 1: 363 (1635). Brösten .. innehålla icke så mycket mjölk, att den kan, i tillbörliga strålar, uttryckas med fingrarne. Cederschiöld QvSlägtl. 3: 91 (1839). Och var det till att förundra, att, ändock hon så bevekligen talte, att hon uttryckte tårar ur många menniskors ögon, dock kunde hon från gråt sig sjelf hålla. Topelius Planet. 3: 208 (1889). Auerbach (1916).
2) (†) till 6 a: ange l. fastställa l. definiera (ngt); äv. om lag l. förordning o. d.: föreskriva l. reglera l. stadga. SvTr. 4: 30 (1522). Som hans Rekenskap ther wm ytermere vttrycker. G1R 6: 257 (1529). Ehwad straff så wäl Lagen, som förra Tienstehions Stadgar uttrycka, til hämmande af sidwördnad och förseelser af Legofolk emot Husbönder och Matmödrar. PH 5: 3417 (1752). Almqvist Smar. 466 (1845). särsk.
a) med avs. på namn: uppge l. tillkännage. Lyberg GPprFalunDal. 1: 119 (i handl. fr. 1624). Antheas, en Konung, blifwer räknat ibland Martyrerna sampt medh andre 37000, hwilkes Nampn icke vthtryckes. Schroderus Os. 1: 230 (1635). Si nu, hwarföre Johannes icke uttrycker sitt namn? Borg Luther 1: 204 (1753).
b) i p. pf., om ord l. mandat o. d.: uttrycklig, tydlig. (De) hafwa .. för sig Kongl. M:t:s uttryckte mandat med synnerlige artiklar ombelagt. KyrkohÅ 1931, s. 227 (1540). Ingen deel skal i församblingene läsin eller sungen warda .. som icke antingen är sielfwa Skrifftenes uthtrychta ord .. eller ock ter medh så klarligen kommer öfwereens, at (osv.). KOF II. 2: 118 (c. 1655).
3) till 6 a: ge (synlig l. hörbar) form åt (egenskap l. förhållande l. omständighet o. d.); särsk. dels: ge uttryck åt l. framställa l. skildra l. redogöra för (tanke l. idé l. önskan l. känsla l. sinnesstämning o. d.), dels: i ord formulera l. uttala l. yttra; särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. genom l. i l. med; jfr trycka ut 2 b. Jag saknar ord att uttrycka min tacksamhet. G1R 1: 53 (1523). Gudh gifve jagh kundhe mundtligen uthtryckia min mening. AOxenstierna 7: 643 (1632). Allmän glädje bland Sällskapet, uttryckt genom dertil passande Coupletter, som äga förtjensten af undersåtligt nit. Kellgren (SVS) 5: 331 (1790). Det (var) mycket tydligt att han, milt uttryckt, inte var som han skulle. Hedberg VackrTänd. 41 (1943). Hon ville träffa mig på riktiga midsommarafton som hon uttryckte saken, ett par dagar innan, dagen som heter sommarsolståndet i almanackan. Stensdotter ArnesKiosk 255 (2004). jfr o-uttryckt. särsk.
a) (†) med avs. på ord l. språkljud o. d. Swedberg Gr. 11 (1722). Flere bokstäfver från latinska alfabetet (har) blifvit lånte, att uttrycka svenska ord. 2SAH I. 1: 30 (1801). Tegnér SprMakt 6 (1880).
b) refl.: formulera sig l. tala (se tala, v. 3); äv. bildl., om ngt sakligt: framträda (i synlig gestalt) l. ta sig uttryck l. visa sig. Han har svårt att uttrycka sig. Om jag får uttrycka mig så. Lidner (SVS) 1: 202 (1781). Menniskan ensam skapades med ett ansigte, i hwilket hennes själ uttrycker sig. Hagberg Pred. 2: 123 (1822). Han uttryckte sig omständligt, men samtidigt spirituellt. Malmberg FörfLiv 74 (1952).
c) (gm ansiktsuttryck l. åtbörd l. handling o. d.) visa (känsla l. sinnesstämning o. d.); äv. med ansikte l. utseende o. d. ss. subj. Hela hans utseende uttryckte smärta och missnöje. Carlén Repr. 411 (1839). Hans sätt att uttrycka en djupare sinnesrörelse endast med att flytta tobaksbussen .. har fått sin plats i historien. De Geer Minn. 1: 66 (1892). Han hade ett ansikte som uttryckte absolut ingenting. Gustafsson FamF 45 (1975).
d) gm måttenhet l. tecken l. symbol o. d. beteckna (se d. o. 2) (ngt); äv. om tecken osv.: beteckna l. föreställa l. betyda; särsk. i fråga om grafiska symboler (jfr beteckna 2 d). Man nyttjar vissa tecken, kallade siffror, för att uttrycka de i räkning förekommande talen. Almqvist Räkn. IX (1832). Varje person i nedanstående länder förtär i medeltal dagligen följande mängder födoämnen uttryckta i gram. Bolin VFöda 22 (1933). pH uttrycker den kemiska reaktionen hos en mark .. d.v.s. hur sur eller basisk den är. Selander LevLandsk. 84 (1955).
e) (†) i p. pr. i adjektivisk anv.: uttrycksfull. Serenius S 1 c (1734). (Han var) starkt byggd med ett rent vackert ansigte och stora blå uttryckande ögon. Hagströmer ÅmVetA 1809, s. 26.
4) till 9.
a) (numera mindre br.) trycka (färdigt) (bok l. text o. d.) (jfr trycka ut 3 b); äv. med avs. på (sats)form. Biskopernas taal blifwer icke vthtrykt. Schroderus Os. 1: 489 (1635). Är en satsform uttryckt, d. v. s. har man deraf tagit så många aftryck man önskar, måste .. (satsformen) gå till vaskrummet för att .. befrias från sin ännu qvarsittande (tryck)svärta. UB 1: 587 (1873). GrafUppslB (1951).
b) (†) gm tryckande (mot l. på ngt) åstadkomma (avtryck l. märke o. d.), prägla; jfr trycka in 2. Bergklint MSam. 1: 181 (1781). Ett oeftergifligt villkor för alla i formar drifna nougatarbeten är, att äfven de minsta af formens orneringar äro fullt uttryckta i nougatmassan. Grafström Kond. 267 (1892).
c) (numera mindre br.) gm tryckande forma (ngt); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.: göra tydlig l. framhäva. Möller 1: 321 (1755). En väl bildad Mans kropp bör vara undersätsig, musklorna starkt uttryckta. Gravander Buffon 1: 30 (1806). Pannknölarna (på kraniet är) små, dock väl uttryckta. Retzius EthnolSkr. 62 (1845).
Ssg (se äv. de under uttryck anförda ssgrna): uttrycknings-sätt. (†) till -trycka 3: uttryckssätt. Bergklint MSam. 1: 221 (1781). (Jag) eftertänkte .. om jag, vid åter-öfversättning af den svenska meningen på fransyska, verkligen skulle hafva träffat samma uttrycknings sätt, som författaren. AGSilverstolpe Språkl. 45 (1814). —
-TRYCKBAR~02. [till -trycka] särsk. motsv. -trycka 3: som kan uttryckas l. formuleras o. d. Att af den andliga verlden få en redig och i ord uttryckbar erfarenhet. Wikner Mater. 264 (1870). jfr o-uttryckbar.
Spalt U 1335 band 37, 2013