Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VAL va4l, sbst.4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (OrdnLilleTull. 1638, 2: A 3 a, osv.) ((†) -er SkaraStiftJordeb. 34 (1540), LMil. 2: 85 (1687)).
1) (numera mindre br.) (rund) käpp l. stav. Andra profvet skier på detta sättet att det mängda leeret göres så hårt att det kan utvalkas i långa smahla hualar. Polhem ESkr. 1: 151 (c. 1740). Om två hjul gripa in i hvarandra, så kallas det mindre dref, och om det består af två genom stafvar förenade skifvor, trilla. Stafvarna kallas äfven hvalar. JernkA 1829, Bih. s. 280. Typiska för hela Sydvästsverige och övre Västsverige äro .. slagor med symmetrisk bindning och mer eller mindre käppformiga valar. SvKulturb. 9–10: 38 (1931). Hälsingerun. 1980, s. 15. — jfr HAND-, RIST-, ROR-, SLAG-, TRILL-VAL m. fl.
2) [bet. har uppkommit gm att man vid handel med fisk trädde 80 fiskar på en käpp (av viss längd); med avs. på bet.-utvecklingen jfr SNES, sbst.1] (numera mindre br.) måttenhet vid räkning av fisk, i sht sill l. strömming: (antal av) 80 stycken. 18 valer sijll wel saltat. SkaraStiftJordeb. 34 (1540). För ett lasz höö, får iag een hwal sil. Beronius Reb. C 2 a (1674). Stackars Sverige! här dragas vi med Dussin, Tjog, Skockar, Deckrar, Hvalar, Timmer och alla dessa räkningssätt. Almqvist AmH 1: 89 (1840). Det är en fröjd för en fiskare, när den ena valen sill efter den andra halas över rullen. Kulturen 1949, s. 100. SO (2009; angivet ss. ålderdomligt).
-VIS, adv. (†) i valar; jfr -tals. God och wälsaltad Gottlands Strömming i halftunnor och fjerdingar samt walwis till salu. GotlLT 1852, nr 26, s. 4. SkrGbgJub. 19: 100 (1923).
Spalt V 130 band 37, 2014