Publicerad 2014   Lämna synpunkter
VALACK valak4 l. val4ak, i bet. 1 m.//ig., i bet. 2 m. l. r.; best. -en; pl. -er (UrkFinlÖ I. 1: 69 (1597) osv.), äv. -ar (StallRSthm 1623, s. 60, osv.).
Ordformer
(valach (w-, -ll-) 1582–1849. valack (w-, -ll-, -ak) 1599 osv. valacke (w-, -ll-, -ak-) 1641–1708. valoscher, pl. (w-, -ll-) 1704–c. 1755. vlacher, pl. 1635, 1996. voloscher, pl. 1901. volossier, pl. 1708. walecker, pl. 1597. waloscer, pl. 1704. walosche 1705. walosker, pl. 1705. woloschier, pl. 1708)
Etymologi
[jfr d., nor. vallak; av mlt. wallach, (kastrerad) häst, o. wallache, valack, valakisk person, av ett slaviskt ord som föreligger i fslav. vlachu, pol. woloch, tjeck. vlach, ry. volochu; av fht. wal(a)h, främling, romansktalande person; till den rot som äv. föreligger i VÄLSK; former med -o- l. -sch- l. -ch- har sannol. uppkommit under inflytande från slaviska språk (se ovan)]
1) (mans)person som bor i l. härstammar från Valakiet (historiskt furstendöme i nuvarande Rumänien); i pl. äv. sammanfattande, om det valakiska folket; i sg. best. äv. i icke individuell anv., ss. beteckning för valackerna i allmänhet (med tanke på deras särprägel); förr äv. om visst slags beriden soldat utan avs. på nationalitet. Girs J3 56 (1627). Cossacker hotade med inbrått vid Tårneå, men blefvo afskräckte, förmedelst våra 1720 til Västerbotten ankomne pålska valloscher. Dahlberg Lefn. 91 (c. 1755). Walacherne .. hafva stundom räknats till Slaverne, men deras språk förråder ett helt annat ursprung. Frey 1849, s. 324. Valaken är i allmänhet frivolare, smidigare och mer begifven på nöjen (än moldaviern). SD(A) 1916, nr 350, s. 8. Blakumen anses .. vara liktydigt med valaker, med andra ord med det blandfolk av företrädesvis romare och slaver, ur vilket vår tids rumäner utgått. Fornv. 1921, s. 248.
2) (urspr. från Valakiet härstammande) kastrerad hingst. StallRSthm 1582–83, s. 12. Wnge Walecker .. medh Barke sleder och allehonde åketygh. UrkFinlÖ I. 1: 69 (1597). Bruka .. (turkarna) lutter wallackar eller upskurne Hästar: på det med des Gnäggande icke må förspörias något Oljud (i lägret). Dryselius Måne 470 (1694). Auktion på ädla hästar förrättas vid Flyinge hingstdepot .. dervid till försäljning utbjudas: .. 11 st. vallackar från Flyinge. SDS 1892, nr 441, s. 3. — jfr HALVBLODS-, SKIMMEL-VALACK.
Avledn. (till 2): VALACKA, v., -ning; -are (se avledn.). (utom i avledn. valackare numera bl. tillf.) kastrera (hingst). Merabe(mäl)te knutt i kiärr hafwer wallackatt een häst för kiyrckioherden. GullbgDomb. 14/6 1652. Till bibehållande af god hästart måste alle i Köpings och Arboga städer .. låta valacka sina hästar. Hallenberg Hist. 5: 220 (1796).
Avledn.: valackare, m.//ig. (mans)person som yrkesmässigt kastrerar hingstar; i sht förr ofta med starkt nedsättande innebörd (jfr rackare 2, 3, tattare 2). Wedh den tijden hon skolla blifuet hafuande, woro Swarfware och Wallackare ther å orthen, om dhee jnttet noget medh henne kun(n)at hafua att Bestella. VDAkt. 1693, nr 454. ”Nattmännen”, ”rackarne” eller wallackarne, hvilka benämningar skiftesvis nyttjas, äro och skola ännu ett århundrade förblifva en särskild folkklass. Hedenstierna Bondeh. 113 (1885).

 

Spalt V 132 band 37, 2014

Webbansvarig