Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VELING, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(ve- (w-) 1857–1955. vä- 1895)
Etymologi
[jfr sv. dial. veling; möjl. samhörigt med sv. dial. val, stav, käpp, fvn. vǫlr, dets. (se VAL, sbst.4); anledningen till benämningen är möjl. fiskens långsträckthet]
(†) om fisken Leuciscus grislagine Lin., stäm. Cederström Fiskodl. 265 (1857). ”Veling” eller stäm (utgör) föremål för mete (i Dalälven). Uppl. 2: 155 (1903). SvFiskelex. (1955).

 

Spalt V 683 band 37, 2017

Webbansvarig