Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VENÖS venø4s, adj.
(i fackspr., i sht med.) som avser l. har samband med ven l. vener l. deras (syrefattiga) blod, ven-; ibland motsatt: arteriell; särsk. dels om blod, dels i uttr. venös stas (se STAS). VetAH 1786, s. 50. Elakartade Febrar med venösa stockningar i hjernan. Ilmoni Sjukd. 2: 321 (1849). Det s. k. venösa blodet, som strömmar till lungorna, innehåller .. mera kolsyra men mindre syre, än det arteriella, som i pulsådrorna strömmar från hjertat och utåt kroppens särskilda delar. Fock 1Fys. 491 (1855). Blodåderblödning (venös blödning) kännetecknas .. däraf, att blodet väller fram i en jämn ström ur de slappa kärlen från den sidan, som vetter mot kroppens periferi. Wretlind Läk. 2: 110 (1894). Under vissa förhållanden är .. minutvolymen beroende av det venösa tillflödet från lungorna. Bergstrand SvLäkS 316 (1958). — jfr INTRA-VENÖS.
Spalt V 709 band 37, 2017