| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VIGSEL vi4gsel l. vik4sel, r. l. f. (l. m.); best. -seln (KyrkohÅ 1960, s. 55 (1783) osv.) ((†) -selen KulturbVg. 2: 168 (1738), Svedenfors Gränsb. 1: 206 (i handl. fr. 1825); -slen Schroderus Os. 1: 56 (1635), Schlyter JurAfh. 1: 157 (1836)); pl. -slar (Wallquist EcclSaml. 5–8: 80 (1779) osv.) ((†) -sler, äv. att hänföra till sg. vigsla, LPetri KO 75 a (1571), Björnståhl Resa 6: 38 (1778)); förr äv. VIGSLA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (LPetri KO 160 (1561; uppl. 1956), Ullenius Röthm. § 54 (1730)), möjl. äv. -er (se ovan).
1) (†) motsv. VIGA 1: akt l. ceremoni varigm ngt helgas åt Gud l. gudom l. för religiöst bruk; jfr VIGELSE a. (Biskoparna har) bekymrat sigh medh .. saker som platt til intit an(n)at tient haff(u)a, än til skadelig vantro, sådana som varit haff(ue)r mz then(n)a må(n)gahanda Judiska och hedniska wexlor, kyrkio och klocko doop etc. LPetri KO 160 (1561; uppl. 1956). Bååth WagnerS 4: 10 (1908). — jfr PALME-VIGSEL.
2) (†) motsv. VIGA 2: akt l. ceremoni varigm ngn insätts i (kyrkligt) ämbete l. tas upp ss. medlem i religiöst samfund o. d.; jfr VIGELSE b. Messenius Christm. 248 (c. 1630). Thet Göcklewärk och löyelige Apespeel .. som brukas hos then Påfweske Wijgslen, äre icke annat än itt Spökerij, och en Barnaleek. Schroderus Os. III. 2: 131 (1635). Den norska konungasagan innehåller en bestämd uppgift, att redan Sven Estridsson, en samtida till Olof skötkonungs söner, mottagit kyrklig vigsel. Hildebrand Medelt. 2: 25 (1884). Hagström Herdam. 1: 49 (1897). — jfr BISKOPS-, NUNNE-, PRÄST-VIGSEL.
3) motsv. VIGA 3: akt l. ceremoni varigm par förenas i äktenskap; särsk. dels i uttr. kyrklig vigsel, om sådan akt osv. som förrättas inom kyrka l. trossamfund o. d., dels i uttr. borgerlig (ngn gg äv. civil) vigsel, om sådan akt osv. utan religiös l. kyrklig prägel; jfr VIGELSE c. KyrkohÅ 1911, MoA. s. 110 (c. 1640). Wijgzlen förrättes med the Böner och Sånger som uti Handboken finnas införde. Kyrkol. 15: 21 (1686). Wiger Prest them, som ächtenskap ej bygga måge; ware wigsel ogild, och miste han sitt Prestaembete. GB 2: 12 (Lag 1734). Äktenskapet ingås med vissa föreskrifna religieusa ceremonier, hvarigenom det stadfästes och likasom helgas och hvilka derföre kallas vigsel. Schrevelius CivR 3: 53 (1858). Kyrklig vigsel äger vanligen rum inom svenska kyrkan men kan även förrättas inom annat trossamfund, som fått tillstånd härtill. NorstedtJurHb. 548 (1987). Det förekommer .. att borgerlig vigsel benämns civil vigsel. SOU 2007, 17: 77. — jfr BRUD-, HEM-, KYRK-, SAMMAN-, SKEN-, TVÅNGS-VIGSEL m. fl.
-ATTEST. jfr -bevis. Lindfors (1824). Dopattest, vigselattest och dödsattest utlämnades från domkapitlet. KyrkohÅ 1928, s. 132. —
-BAND. (vigsel- 1750–1837. vigsle- 1593) (†) äktenskapsband (jfr band, sbst.1 2 c); äv. bildl. Der til blef henne swaret, at the skulde göre der medh een ende, medh Gudz ordh och wixlebandet, och komma sigh vthu squalder och rÿchte, tÿ förre æn thet sket ær, kann thet icke räknes för annat æn lönskelæÿa. 3SthmTb. 1: 155 (1593). Språket är det säkraste af alla wigselband mellan en gång förenade nationer, och dertill språket i skaldens makt. SvLittFT 1837, sp. 503. —
-BEHÖRIGHET. jfr behörighet 2 a. Minnesskr1734Lag 1: 205 (1934). Det är länsstyrelsen som utfärdar vigselbehörighet till lekmän och pastorer i frikyrkan. ICAKurir. 1983, nr 19, s. 10. —
-BEVIS. intyg om att vigsel förrättats; jfr bevis 3 o. -attest o. vigsle-pass. Flyttnings-, ålders- och arbetsbetyg, äktenskapsbetyg, lysningsbevis och vigselbevis .. skola (av vederbörande pastorsämbete) utfärdas. SFS 1918, s. 600. —
-BOK. (förr) kyrkobok för anteckning om vigslar; jfr lysnings-bok. SFS 1894, nr 62, s. 2. Vigselböckerna på Sollerön i Dalarna visar att under söndagarna omkring påsk ägde formliga massvigningar rum. Kulturen 1993, s. 26. —
-BREV. (vigsel- 1885–1902. vigsle- 1594) (†) särsk. till 2, om prästbrev. Han .. hafuer icke welet vpplegge och bewise, sith wixlebreff, therföre hade han then meningen vm honom, att han war ingen ordineret prästh. 3SthmTb. 1: 245 (1594). KyrkohÅ 1902, s. 45 (om ä. förh.). —
-CEREMONI. vigselakt. Skulle .. endera af Makarne oförmodadt aflida kort efter vigselceremoniens slut, måste Giftorätten anses redan hafva inträdt. Olivecrona LagbGift. 127 (1851). —
-DAG. (vigsel- 1672 osv. vigsle- 1707–1783. vigslo- c. 1640) dag för (ngns) vigsel; äv.: dag då vigsel brukar förrättas. KyrkohÅ 1911, MoA. s. 110 (c. 1640). Med Präste-kraga och lång Präste-kappa har Brudgummen, ifrån äldre tider, här instält sig i Kyrkan på wigsle-dagen. Lenæus Delsbo 204 (1764). På ambassaden i Paris är onsdagen vigseldag. Uddenberg Rätt 79 (1985). —
-FINGER. (numera bl. tillf.) ringfinger. En smal ring på vigselfingret med bokstäfverne O. G. och H. B. Carlén Köpm. 1: 126 (1860). —
-FORMULÄR. jfr formulär 1. Ahlman (1872). Borgerlig vigsel kan förrättas enligt två vigselformulär – det finns nämligen numera en kort version, men majoriteten brukar välja den längre. Uddenberg Rätt 88 (1985). —
-FÄST, p. adj. (†) om äktenskap: stadfäst (se stadfästa 5) gm vigsel. 2NF 1: 1420 (1904). Det vigselfästa äktenskapets auktoritet. Minnesskr1734Lag 1: 207 (1934). —
-FÖRRÄTTARE. person som förrättar vigsel. Almqvist JK 150 (1835). Numera förekommer det då och då enligt kyrkliga och borgerliga vigselförrättare att brudparet efter utländskt mönster växlar ringar vid vigseln. Kulturen 1993, s. 127. —
-FÖRRÄTTNING. särsk. konkretare; jfr förrättning 1 b α. Det klagomål, som Predikanten Borms hade til Gouverneuren ingifwit, rörande Miszionären Martins dop- och wigsel-förrättningar. Oldendorp 2: 116 (1788). —
-HYENDE. (†) om kudde som överlämnas ss. gåva i samband med vigsel. Soknemännerna underwijsas nestkom(m)ande söndag .. at klockaren skola alla brudar lefrera trolofningzgåfuor .. och brudfolk wixlep(en)g(a)r och wixlhyend. Murenius AV 471 (1660). —
-ORD. (vigsel- c. 1700 osv. vigsle- 1658) (numera bl. tillf.) särsk.: ord ingående i vigselformulär. ConsEcclAboP 162 (1658). Är at märka, at Öfwer-Hof-Predikanten kallade .. (Ulrika Eleonora d. ä.) Arf-Förstinna och Kongl. Höghet innan han kom til sjelfwa Wigsel-orden; men sedan de woro förbi, nämde han Henne med Titul af Kongl. Maj:t. HC11H 6: 55 (c. 1700). —
-PALL. (numera bl. tillf.) brudpall; äv. i mer l. mindre bildl. anv. Tegnér (TegnS) 3: 81 (1820; i bild). Den som kommer först opp från vigselpallen, ska dö först. Hembygden(Hfors) 1915, s. 94. —
-PENNINGAR l. -PENGAR, pl. (vigsel- 1640 osv. vigsle- 1529–1722) (förr) avgift till präst för förrättande av vigsel; jfr penning I 5 n o. vignings-penningar. G1R 6: 306 (1529). Påsk- och Vigsel-penningarne, samt hvad för Barndop och liks Begrafning bör utgå. Bonsdorff Kam. 187 (1833). —
-RING. (vigsel- 1668 osv. vigsle- c. 1792) om ring som brudgummen under vigseln ss. ett vårdtecken placerar på brudens (vänstra) ringfinger (förr äv. långfinger); äv. om var särskild av de ringar som brudparet växlar under vigseln; jfr vignings-ring. BoupptSthm 1668, s. 1502. Brudkronan kom i bruk på 400-talet och vigselringen på 900-talet. 2NF 4: 463 (1905). Under vistelsen i Göteborg passade paret på att växla vigselringar i rådhuset. GbgP 2/3 2006, s. 82. —
-RITUAL. jfr ritual, sbst. 1, o. -formulär. 2NF 32: 375 (1921). Troligt är, att vigselritualet på svenska första gången blivit använt vid Olavus Petris egen vigsel år 1525. KyrkohÅ 1936, s. 298. —
-RÄTT. rätt (se rätt, sbst.2 4) att viga. Slutligen må påpekas, att prästerskapet inom vissa främmande trossamfund inom Sverige har vigselrätt. 2NF 32: 375 (1921). —
-TVÅNG. (numera bl. tillf.) jfr tvång I 3. De främmande trosbekännarnas prästerskap har .. en större frihet än kyrkans: deras vigselrätt är icke förbunden med något vigseltvång. Brilioth SvKyrkKunsk. 99 (1933). —
-VÄGRAN.
2) vägran att viga (i sht frånskilda personer). VLösen 1946, s. 256. Ny vigselvägran av sörmlandspräst .. Ännu ett fall där en komminister vägrat viga ett par av det skälet att den ena kontrahenten är frånskild har nu inträffat i Västermo församling i Södermanland. SvD(A) 22/6 1959, s. 8.
B (†): VIGSLE-BAND, -BREV, -DAG, -ORD, se A. —
-PASS. jfr pass, sbst.1 I 10 h, o. vigsel-bevis. VDP 1652, s. 55. Teslikes sweria och betyga dhe att hon war wÿgd med honom; men wÿgzlepasset haffwa the icke sedt. VDAkt. 1679, s. 53. —
-PENNINGAR, -RING, se A.
C (†): VIGSLO-DAG, se A.
Spalt V 977 band 37, 2017