| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VIN, sbst.1, m.
(†) om vid köp av jord l. lösöre o. d. av båda parter tillkallad man med uppgift att vid ev. senare väckt klander intyga köpets giltighet, mäklare (se d. o. 1), garant; särsk. [fsv. mæþ vin ok vitni] i uttr. med vin och vittne. Vin är mäklare. OPetri i Lychnos 1937, s. 143 (c. 1535). Hafuer han .. (oxen) kiöpt med vinn och vittnom, hvarföre skall kiöpet stånda, medan thet Lagligit ähr. UpplDomb. 4: 20 (1638). Sådant (köp av tomt) icke med winn och witne gjordt, som lagen fodrar (är inte giltigt). RARP 8: 142 (1660).
Spalt V 1142 band 37, 2017