| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VIPPA vip3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (KlädkamRSthm 1594 A, s. 9 a, osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. vipp, SkeppsgR 1542, Heinrich (1828)); förr äv. (anträffat bl. i bet. 1 b) VIPP, sbst.2, r. l. m. (Lind 2: 362 (1749), Lindström Bi 9 (1780)) l. n. (Lind 2: 362 (1749), Lindström Bi 9 (1780)); best. -en resp. -et; pl. -er (se ovan).
1) bot. om upprepat grenig, av småax uppbyggd blomställning hos gräs; särsk. om sådan blomställning som (i vinden lätt) rör sig fram o. tillbaka; förr äv. om klase av (små) blommor. Här letades (dvs. färgades) ullet med Kasa eller weppan af rör. Linné Öl. 115 (1745). En Orchidé med en stor vippa af ljusgula rödfläckiga blommor, från Brasilien. Wikström ÅrsbVetA 1834, s. 146. De uttröskade wipporna (av hirsen) tjena till wiskor. Hartman Naturk. 133 (1836). Konvaljerna vaja i vippor och krans / och gigarne stämma till bröllopsdans. NordRevy 1895, s. 55. En vind kom farande – havrens vippor rasslade sakta. Moberg Sedebetyg 322 (1935). Prydnadsgräsens ljusa vippor avtecknade sig mot fonder av mörka barr. Kvant o. Palmstierna VTrädgB 25 (2004). — jfr AX-, BLOM-, HAVRE-, RÖR-, SOT-VIPPA m. fl. — särsk.
a) i uttr. gå i vippa, i fråga om att ax mognar o. bildar vippa. När regnperioden i midten af juli inträffade, hade hafresorterna redan gått i vippa. LAHT 1898, s. 80. Lämpligaste tidpunkten för skördandet torde för baljväxter vara då baljorna börja fylla sig .. och för vass, just då den går i vippa. LAHT 1917, s. 573.
b) i pl. l. koll. ss. ämnesnamn, dels om det som återstår av vippan efter tröskning, dels om (rör)vippor som samlas in för att användas ss. stoppning i madrasser o. d. Foderhuus til höö .. och jempte kornladun itt huus som halm och wipper kan kastas uthi. Murenius AV 391 (1658). (Till en bikupa) tages rengjord Råg-halm, sådan som upgöres til tak-täckning. Wippet klippes bort. Lindström Bi 9 (1780). Likaledes ha .. (bönder vid Tåkern) tillfälle att skörda rörvass och ”sjödun”, vipp, som användes för stoppning af sängkläder. FoFl. 1908, s. 90.
2) († utom ss. senare led i vissa ssgr) om (individ l. art av) örtsläktet Pulsatilla Mill., backsippor. Pulsatilla Tourn. .. (dvs.) Vippa .. Vårväxter med mycket flikade, från en rotstock utgående blad och en ensam, stor, utvändigt mjukluden blomma i stängelns spets. Areschoug Fl. 184 (1881). En härlig prydnad för åshedarne äro om våren vipporna (Pulsatilla). Uppl. 1: 107 (1901). Eteriska oljor i en mängd växter, såsom tall, gran .. vippa, ranunkler, peppar. Bohm Husdj. 50 (1902). — jfr BACK-, LJUNG-, MO-, NIP-VIPPA m. fl.
3) om (av olika material ss. (silkes)garn l. fjäder o. d. tillverkad) tofs vanl. använd l. avsedd som (avslutande l. i änden l. spetsen sittande) prydnad l. dekoration till l. på ngt. SkeppsgR 1542. Kalkduuk med rödt silkie och guldh knytning med löff och wippor kringh om. Fatab. 1907, s. 107 (1635). Skin-böxorna med sprunn, bundne utan wid knäet med brokuga wippor. Linné Sk. 66 (1751). Bart hår prydt med tofsar eller vippor af coulörta fjädrar och fluss. MagKonst 1825, s. 8. — jfr BAND-, FJÄDER-, PÅFÅGELS-, SILKES-, SVANS-VIPPA m. fl. — särsk. om olika slag av bruksföremål bestående av bunt l. knippe av grenar l. fjädrar l. ris o. d. Lind 1: 545 (1749). En puderpung med puder och vipp. CAEhrensvärd Brev 2: 183 (1797). Kvastar med fint rundtäljda skaft av furu och vippa av björnmossa eller smidigt björkris. Fatab. 1936, s. 93. Pröva att vifta med en leksak eller en vippa framför katten. Hellman Holmström KattBet. 23 (2009). jfr DAMM-, FJÄDER-, PUDER-VIPPA.
-BLOMSTÄLLNING~020. (vipp- 1926 osv. vippe- 1895) (numera bl. tillf.) jfr blom-ställning 2. Prof. Kjellman demonstrerade olika slag af vippeblomställningar och sökte visa, att dessa bildade en egen blomställningstyp. BotN 1895, s. 121. —
-BYGGNAD. bot. byggnad (se d. o. 5 c) hos vippa. Sålunda anse vi hvarken vippbyggnaden ensam eller kärntypen för sig kunna lemna några fasta hållpunkter för en naturlig indelning. UtsädT 1894, s. 89. —
-FRYLE. bot. växten Luzula parviflora (Ehrh.) Desv. (med vipplik blomställning). Neuman o. Ahlfvengren Fl. 663 (1901). —
-GREN. bot. gren i blomställning hos gräs varifrån småaxen utgår; jfr ax-spindel. BotN 1840, s. 172. Plymvippehavre: vippgrenar ensidigt hopdragna till en plymlik vippa. SvVäxtförädl. 1: 145 (1951). —
-GRÄS. (†) jfr gräs 2. Santesson Sv. 51 (1887). Ängssvingeln är ett vippgräs, d. v. s. dess blomställning består af småax, som sitta i (sammansatt) klase med hårfina grenar, hvarigenom en vippa uppkommer. Lindman NordFl. 3: 341 (1905). Auerbach (1916). —
-GÅNG. (i fackspr.) om företeelsen att ngt går i vippa; jfr vippa, sbst.2 1 a. Då vi här se, att tidigaste vippgången ena året följt efter 66 dagar. UtsädT 1894, s. 97. —
-HAVRE. bot. växten Avena sativa Lin., vanlig havre. Forssell InlBot. 117 (1888). Efter vippans form indelar man havren i vipp-havre med allsidigt riktade vippgrenar samt plymhavre med ensidigt riktade. Sörlin Växtv. 42 (1927). —
-LIK. (vipp- 1792 osv. vippe- 1896–1921) särsk. till 1: som liknar en vippa. Wipplik .. (dvs.) har grenar på olika sätt något delade. Euphrasén LinnéTermBot. 10 (1792). —
-SKJUTANDE, p. adj. (numera mindre br.) om växt(sort): som frambringar l. alstrar vippa; jfr skjuta, v.1 I 21 a. Att året var gynsamt för tidigt vippskjutande sorter. UtsädT 1907, s. 115. —
-SKJUTNING. jfr strå-skjutning. Strå- och vippskjutningen är .. så tidig, att gräset lätt blir grovt och näringsfattigt, innan det skördas. SvVäxtförädl. 1: 443 (1951). —
-SPIREA. bot. växt av arten Holodiscus discolor (Pursch) Maxim. PrisförtAlnarpsTrädg. 1892, s. 44. Vippspirea (Rosaceae), en vacker 2 m hög buske från Nordamerika. Laurent–Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 209 (1946). —
-STARR. bot. växt av arten Carex paniculata Lin. VetAH 1793, s. 74. Wippstarren .. kan duga till strö under kreaturen. Fischerström 4: 284 (c. 1795). —
-TYP. jfr typ I 2. UtsädT 1894, s. 89. Olika vipptyper av havre, .. plymvippe-, styvvippe- .. och slakvippehavre. Sonesson BöndB 477 (1955). —
-ÄRT. bot. örtväxten Lathyrus niger (Lin.) Bernh. (synonym: Orubus niger Lin.); i pl. förr äv. allmännare om släktet Lathyrus Lin. Orobus, Wipärter. Det synes nog sannolikt, at denna roten warit den spisen, som Dion .. berättar, at Ängelsmännerne betjänt sig af. Aspelin Fl. 41 (1749). Ärtväxter som backvial och vippärt gynnas av brand. DN 8/8 2014, s. 10. jfr knyl-, knöl-vippärt.
B (†): VIPPE-BLOMSTÄLLNING, -LIK, se A.
Spalt V 1315 band 37, 2017