| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VIS vi4s, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Anm. Andraledssgr som äv. förekommer i o. möjl. utvecklats ur adverbiell anv. återfinns under -VIS, adv. osv.
ss. beteckning för hur ngn går till väga med l. utför ngt l. hur ngt görs l. utförs; äv. ss. beteckning för hur ngt är l. sker l. går till; särsk. i mer l. mindre pleonastisk förb. med sätt (se a slutet, c γ, d slutet, e α); i sht i förb. med på (se a, c α, e–g); jfr SÄTT, sbst.4 1. HH XXXIII. 2: 81 (1549). At när Brödet effter Naturligit wijs medh Munnen anammas, tå unfås tillijka öfwernaturligan Christi Lekamen medh Munnen. Emporagrius Cat. R 6 a (1669). Iag känner Werldzens wijs. OWexionius hos Lucidor (SVS) 1: XX (1688). Tyskarnes allmänna original-pregel är just det personligt mångartade i viset att vara original. Atterbom Minn. 186 (1817). — särsk.
a) i förb. med prep. på, särsk. i uttr. på sådant l. sådant vis, på det l. det viset; jfr c α, e–g. Bureus Påw. B 1 b (1604). Thorild .. hade ock sina tidskiften och stunder, då han icke just på det angenämaste viset fick känna, att han var till. 3SAH 37: 165 (1845). Vi tycker oss tänka och handla på vårt eget vis, och ändå är det ett anonymt något – som tänker och handlar i oss. Ruin SjunknH 72 (1956). — särsk. i mer l. mindre pleonastisk förb. med sätt; numera företrädesvis i uttr. (inte) på något sätt och vis (se SÄTT, sbst.4 1 a δ); jfr c γ, d slutet, e α. På ett wist sätt och wijs. Gustaf II Adolf 1 (c. 1620).
b) (†) i förb. med prep. (ut)i. Måns Hult byfougte hade vti drucket vijss skielt Nils Suenson Borgmestaren, at han schulle haffua haft hans lön borto. VRP 1611, s. 238. Att Rootan .. icke wed uthskrifningen hafwer fått wetta hwem af dem har warit uthskrefwen till Knecht, uthan Commissarierne hafwa i stilla wijs inskrifwit hwars nampn dem hafwer behagat. RARP V. 2: 295 (1655). VDAkt. 1725, nr 169.
c) († utom i α) (vid viss tidpunkt l. under viss tidsperiod l. på viss plats rådande) sed l. sedvänja l. skick l. bruk; jfr d; jfr SÄTT, sbst.4 5. Huickit .. aff ålder haffwer waritt wijss och sedwane. G1R 14: 63 (1542). Såsom the gamble Lärare .. witna, at Apostlarnas wijs war på Söndagen eller första Sabbathen heliga saker vthretta. Baazius Upp. C 3 b (1629). Vi (skolpojkar) lärde omedvetet missakta modersmålet och därmed folkets vis och sed. Warburg Rydbg 1: 60 (cit. fr. 1872). Sundén (1892). — särsk.
α) (fullt br.) i anv. motsv. a, särsk. i uttr. på sådant l. sådant vis; jfr a, e–g. HH XXXIII. 1: 179 (1561). (Ryttarinnan) lade högra knäet öfwer sadel-knappen, som war gjord derefter på nya wiset. Dalin Vitt. II. 6: 111 (1740). (Kyrkans) Altartafla .. är på gamla viset med dörrar, som öppnas att utgöra tvänne vingar till Taflan. Linnerhielm 1Br. 94 (1795, 1797). I Hammerdals prästgård i Jämtland, som var inredd på fornnordiskt vis med högsäte och högsätesstolpar. Nilsson FestdVard. 41 (1925). — jfr BOND-, BORGAR-, HERRE-, HUND-, JÄGAR-, KVINNO-, MÄNNISKO-, RIDDAR-, ROMAR-, RYTTAR-, RÄV-, TIGGAR-VIS m. fl.
β) i förb. med prep. efter, särsk. i uttr. efter sådant l. sådant vis. (Dö) effter krigsmans vijs. LPetri Kr. 30 (1559). Sådana lik (dvs. av trollkvinnor o. självmördare) måtte .. icke af någon ärlig man vidröras, utan brändes efter hedniskt vis å bål. Hyltén–Cavallius Vär. 1: 459 (1864).
γ) i mer l. mindre pleonastisk förb. med sätt; jfr a slutet, d slutet, e α. Theras wijs och sätt til at strijda. Tempeus Messenius 68 (1612). Wijsz och sätt til at göra Torter. Salé 159 (1664).
δ) i det negerade uttr. icke l. inte l. ej vara ur viset, vara lämpligt, vara på sin plats. JournSvL 1800, s. 142. Som det var marknad, tyckte jag det ej var ur viset, att göra mig en glad stund. Palmblad Nov. 4: 23 (1851).
d) (†) övergående i bet.: (etablerad l. fastslagen) ordning l. norm l. modell l. mall (för (utförande av) ngt); stundom svårt att skilja från c; jfr SÄTT, sbst.4 4. (De höll sig inte) widh enahanda Form och Sätt til at döpa, vthan vpdichtade ther til mongahanda wijs, ganska sälsamme och owanlige. Schroderus Os. 1: 428 (1635). Det kom däraf, at man hölt dessa utwärtes wisen och ceremonierna för nödwändiga och oumbärliga til saligheten. KyrkohÅ 1910, MoA. s. 13 (1736). — särsk. i det pleonastiska uttr. på sätt och vis (se SÄTT, sbst.4 4 b); jfr a slutet, c γ, e α.
e) övergående i bet.: aspekt l. avseende l. utsträckning l. grad l. mån; jfr SÄTT, sbst.4 7; jfr a, c α, f, g.
α) i de pleonastiska uttr. på sätt och vis, på vis och sätt (se SÄTT, sbst.4 7 a); jfr a slutet, c γ, d slutet.
β) (†) i uttr. på sitt vis, på sätt och vis (se SÄTT, sbst.4 7 a). På sitt vis har du icke så orätt. Almqvist Col. 33 (1835). Vid den tid, som nu är i fråga, var han ännu i staden och på sitt vis tjenstgörande. Svanberg RedLefn. 124 (1882).
γ) i uttr. med betonat framförställt attribut.
α’) på något vis, på något sätt (se SÄTT, sbst.4 7 b). Jag sätter ej hans dygd på något vis i fråga. Remmer Theat. 1: 180 (1814). Inte för att Tok-Frasse på något vis var farlig, men den som pratar mest för sig själv kan komma att säga underliga ting. Jörgensdotter BergDöttrar 55 (2009).
β’) på minsta vis, på minsta sätt (se SÄTT, sbst.4 7 c). AB 16/4 1832, s. 3. Matti var icke generad på minsta vis att tala om att filigrankorset var det vackraste hon ägde. Stiernstedt Liw. 75 (1925).
γ’) på ett vis, på ett sätt (se SÄTT, sbst.4 7 d). Man kan vara lycklig, på ett vis, äfven utan att kallas baron eller grefve. GHT 18/6 1858, s. 2. På ett vis är det samma sak. Jörgensdotter BergDöttrar 180 (2009).
f) övergående i bet.: omständighet l. förhållande l. villkor (jfr SÄTT, sbst.4 8); särsk. i sådana uttr. som på det l. detta viset l. på så vis, under dessa omständigheter l. förhållanden l. villkor; jfr a, c α, e, g. Verelius Gothr. 74 (1664). Man måste betala bra, belöna bra och straffa bra: på detta viset kan man endast öfver alt förskaffa sig åtlydnad. Kellgren (SVS) 5: 483 (1790). Vi litar naturligtvis på dig. Om du säger att det var på det viset så tror vi på dig. Lundberg Yarden 115 (2009). — särsk.
α) (ngt skämts.) i uttr. på det lilla viset, ss. (förment bagatelliserande) svar på en given upplysning om hur ngt förhåller sig. Jaså! nu förstår jag, är det på det lilla viset! Hofsten Barnh. 2: 5 (1885). – Lilla damen det där är vattenberedaren, ser du. – Jasså på det lilla viset, he he. SvD 20/3 1995, s. 21.
β) (vard.) pregnant, i uttr. vara l. bli (up)på det viset, vara resp. bli gravid. Dahlbäck Åb. 159 (1914). Skvallrets budkavel gick från by till by om den och den rara flickan, som var på det viset med Karl Johan. Suneson GGrund 161 (1926). Då mor förstod att hon hade blivit oppå det viset, då intalade du Vår herre henne att gå till Ol Karlsa. Lindgren OrmVäg 26 (1982).
α) i sådana uttr. som på alla l. allt vis, i högsta grad l. i alla hänseenden o. d.; jfr SÄTT, sbst.4 9 a. Plankorna äro dymlade, som gör huset stadigt på alla visen. Barchæus LandthHall. 62 (1773). Denne Geri del Bello var .. illa känd på allt vis, såsom den där förrädiskt hade mördat en annan. Lidforss Dante I. 2: 87 (1902). Fadern var hundliknande, på alla vis. Jörgensdotter BergDöttrar 340 (2009).
β) i sådana negerade uttr. som på inga l. inget vis, absolut inte l. inte alls; jfr SÄTT, sbst.4 9 b. Widegren (1788). Han hade på intet vis förlorat hoppet. Wägner NattS 107 (1926). Att Kristina var så betagen i Corneille är på inga vis förvånande. Englund Silverm. 158 (2006).
Spalt V 1351 band 37, 2017