Publicerad 2019   Lämna synpunkter
VÄGVÅRDA vä3g~vå2rda, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. VÄGVÅRD, sbst.2 (sbst.1 se VÄG, sbst. ssgr), r. l. m. Anm. I IErici Colerus 2: 380 (c. 1645) föreligger vid sidan av wägwart ett wegwurt med samma bet., av t. wegwurz, där senare leden är wurz (se ÖRT).
Ordformer
(vägvård (w-, -w-) 1736–1739. vägvårda (w-, -gh-, -w-) 1638 osv. wägewård 1640. wäghwårde 1683. wägwart c. 1645. wägwarte- i ssg 1672 (: Wägwartewatn). wägwåls- i ssg 1639 (: Wägwåls bloma)–1664 (: Wägwålsblomman))
Etymologi
[efter t. wegwarte, ssg av weg (se VÄG, sbst.) o. warte, vakt, varav warten (se VÅRDA, v.)]
om växten Cichorium intybus Lin., cikoria, som ofta växer vid vägar o. dikesrenar. Franckenius Spec. B 3 a (1638). (Om kreaturen) hafwa ondt i munnen, och therföre icke wilja äta, så tag Wäg-wård, Salwia, Konungs-ört och Alun, koka thet tilsamman i watten .. och twätta them ther med wäl i munnen. Broocman Hush. 3: 13 (1736). Wägwårda .. Cichorium Intybus. Bladen nysz utsprukna brukas om wårtiden til salat. Rothof 674 (1762). Vid den tid, då rågen ligger som varmast i färgen .. då öppnar längs vägkanterna vägvårdan sina ljusblå blomsterstjärnor. TurÅ 1906, s. 12. På sitt sätt kär för alla gotlänningar är den milt blåa vägvårdan, som med sina mjuka strålkransar kantar alla Gotlands vägar. Hedén Ringmur. 153 (1945).

 

Spalt V 1944 band 38, 2019

Webbansvarig