| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 2, 3 c) -FLYGA, -ning. [fsv. ivirflygha] om fågel l. flygplan o. d.: flyga (se d. o. 1, 2) över (område l. trakt o. d.); äv. dels utan obj., dels bildl. (se slutet); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare. Linc. Eeee 3 b (1640). Så skal icke een (dvs. fågel) Skogen öffwerflyga, som (osv.). Risingh LandB 79 (1671). Till oss öfverflyger någon gång (gräshoppsarten) Gryllus migratorius, som i södra Europa ofta gör mycken skada. Sundevall Zool. 133 (1864). Det var .. ett till mycket stor del okänt land, som zeppelinaren 1931 överflög och kartlade. Ymer 1932, s. 226. Förhindra överflygningar av svenskt luftrum. Agrell VälorgNederl. 116 (1990). särsk. (numera bl. ngn gg) bildl.: (hastigt) röra sig l. passera över (ngt) (jfr flyga 4, 5); äv.: överblicka (jfr flyga 4 b); förr äv. (med anslutning till över II 8 c): överträffa (ngt l. ngn) (jfr -flygla slutet γ). Den theologiska (frågan) .. öfverflyger de gränsor, som äro satte för våra forskningar. LBÄ 42–43: 81 (1800). En blixt af hjeltevrede hans anlet öfverflög. Tegnér (TegnS) 4: 112 (1820). Men nu uppträdde .. Rudbeck sjelf; och öfverflög vida allt, hvad i slik hänsyn dittills blifvit försökt. Atterbom Siare 2: 131 (1843). Han gjorde en artig .. helsning, så snart hans skarpa blick öfverflugit hela rummet. Mellin Nov. 1: 136 (1846, 1865). —
(II 2 b, f, 3 c (slutet γ’)) -FLYGLA, -ing. [efter t. überflügeln] mil. (efter påbörjad drabbning) gm kringgående rörelse omsluta (o. attackera) flygel (se flygel, sbst.1 3 a) l. flyglarna hos (fientlig trupp); äv. dels med avs. på flygel l. linje o. d., dels abs.; äv. mer l. mindre bildl. (se slutet); ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare. (Fienden hade) så öfwerflyglat wår wänstra flygel .. så at the icke allenast them omkullkastade, utan in uti grenadierne af mitt regimente, som i andra linien stodo, indrefwo. HH XXXIV. 2: 82 (c. 1715). Om den delen (av kavalleriet) som öfverflyglar, först attaquerar flanque och rygg, är ingen tvifvel om utgången. KrigsmSH 1798, 2: 176. Den högra (flygeln), mot hvilken äfven Samniterne, antingen för att öfverflygla fienden, eller för att ej sjelfve blifva öfverflyglade, hade ställt sig i glesa leder. Kolmodin Liv. 3: 187 (1832). Medan .. lämpliga styrkor kunde hållas tillbaka till befälhafvarens förfogande i och för öfverflyglingar, förföljning och mera dylikt. KrigVAH 1885, s. 6. Med sitt vanliga vilda dödsförakt .. rusade dervischernas öfverlägsna hopar till anlopp mot de engelsk-egyptiska linierna, dem de hela tiden sträfvade att öfverflygla. IllMilRevy 1898, s. 80. särsk. i mer l. mindre bildl. anv. särsk. α) (†) attackera (se d. o. 2) l. ansätta l. överhopa (ngn) (med ngt). Då Badin ändtligen syntes, blef han så öfverflyglad af frågor, att han ej hann göra någon sammanhängande berättelse om förloppet. Crusenstolpe Mor. 2: 81 (1840). De bref jag stundtals kommer att öfverflygla dig med behöfver du ej svara på. Strindberg Brev 4: 180 (1884). Det stora hotellet, där hon ögonblickligen öfverflyglades af besökande. Adlersparre o. Leijonhufvud Bremer 2: 109 (1896). β) besegra (ngn l. ngt); äv. (o. numera nästan bl.) dels: utmanövrera, dels: utkonkurrera l. tränga ut l. undan. Att öfverflygla vanorna med härsmagt, i stället att förmå dem, af egit misstroende, steg för steg gå till rygga. AGSilverstolpe Språkl. 72 (1814). Adeln var det inflytelserikaste ståndet under .. frihetstiden, men blef mot dess slut föremål för de ofrälse ståndens afund och hat och var nära att af dem öfverflyglas. Odhner Lb. 289 (1869). I södra delen af landet har hafren öfverflyglat rågen. AtlFinl. 20–21: 6 (1899). Under 1300-talet överflyglas Lund av Malmö. Kulturen 1990, s. 64. γ) med anslutning till över II 8 c: överträffa l. övertrumfa l. överglänsa (ngn l. ngt); jfr -flyga slutet, -rösta 2 slutet. MariestWeckobl. 1/2 1817, s. 2. Bismarck har .. äfven som författare vida öfverflyglat t. o. m. general Grant, hvars memoarer hittills stått främst med öfver 100,000 exemplar. GHT 1898, nr 282 A, s. 2. En del av de uppgifter, kommissionen brakte samman, (har) redan överflyglats av verkligheten. Lidforss Dagsb. 47 (1903). Att anläggningen i sin helhet ur estetisk synpunkt överflyglade Åkerö kan inte ha undgått Tessins skolade öga. Selling SvHerrg. 165 (1937).
Ssgr (mil.): överflyglings-manöver. jfr manöver 3 a. At alla öfverflyglings-manövrer böra utföras genom marchen Linievis, på det attacken utan tidsutdrägt må kunna företagas och fiendens mot-manövrer förekommas. Lefrén Förel. 1: 286 (1818).
-rörelse. jfr rörelse 2. Man bör sorgfälligt undvika alla sådana tournerings- och öfverflyglings-rörelser, hvarigenom egen armés rygg blifver vänd mot en terrain som hindrar reträtten. Lefrén Förel. 3: 136 (1817). —
(II 3) -FLYKTIG. (†) som flytt l. gått över till fienden; i sht substantiverat: överlöpare; jfr flyktig, adj.1 1. At han .. wille .. igenskicka the öfwerflychtige, sammaledes och Fångarna. Schroderus Liv. 450 (1626). Girs G1 93 (c. 1630). —
1) till II 2 a, om vatten l. flod o. d.: svämma över (se svämma över 4) (landområde); särsk. i bild; numera nästan bl. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr flyta över 2 a. Falska lärare oc Corrupteler såsom nu .. hela werlden som een flodh öffuerflyter. PErici Musæus 2: 41 a (1582). Att de .. (till sitt uttåg) blifvit tvungne af vattuflod och landets öfverflytande. Botin Hist. 1: 86 (1789). Denna landhals är så låg, att den vid sjöns högsta vattenstånd är öfverfluten. Bovallius CentrAm. 402 (1887).
2) (†) till II 3 d β, om kärl l. källa o. d.: rinna l. svämma över (se svämma över 3); äv. bildl. Så skola tina ladhor fulla warda, och tine presser med most offuerflyta. Ordspr. 3: 10 (Bib. 1541). Du (dvs. Gud) är den alltid fulla och öfwerflytande källan. Carling Kempis 302 (1827).
3) (numera mindre br.) till II 5: (omärkligt) övergå (i ngt annat); jfr flyta över 2 b. JGOxenstierna 4: IX (1815). Gestalter, som ej mera kunde i hvarandra öfverflyta. Atterbom PoesH 2: 127 (1848). De melodiska linjernas eleganta sammanflätning och harmonikens akvarellartade överflytningar. DN(A) 23/2 1949, s. 10.
4) (†) till II 9: bli över l. återstå. Cellarius 69 (1729). Att iag kunde få taga uthaf desse influtne medel och Clarera der mäd de resterande 1730 åhrss Collectepäninger och sedan hvad öf(ver)flyter till Ährewördige H Magistern och Notarium Consistorii emoot quittance lefuerera. VDAkt. 1731, nr 444. Broman Glys. 3: 492 (c. 1740). —
-FLYTTA, -ning; -are (se avledn.).
1) till II 3, intr., om person: flytta l. flytta över (se flytta över 2 a) (till viss plats); särsk.: utvandra l. emigrera; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare; äv. bildl., om ngt sakligt; förr äv. (till II 3 c) tr., med avs. på geografiskt område; jfr 2 a. Jag war ock betenckt, sedan iag .. til Norge öfwerflytte, vthi min stoora Plåga .. at besökia i Trundhem då warande Chirurgy och Apothekare. Kempe Graanen A 8 a (1675). Desse (samer hade) .. altid warit wahne öfwerflytta Landzkiöhlen opåtalt. Renbeteskomm. 1907, 2: 21 (1746). Witterhet och Philosophi hade med Grekerna öfwerflyttat till Asien. Ödmann StrFörs. 1: 274 (1799). Den första skandinaviska överflyttningen till östra Tyskland. Flodström SvFolk 33 (1918). Finnar i norra Tavastland .. överflyttade gruppvis till mellersta Skandinaviens djupa skogar. Rig 1949, s. 89.
2) till II 3 b: flytta l. föra över (ngn l. ngt); ofta i förb. med prep.-bestämning angivande riktning l. mål för flyttningen; äv. oeg. l. bildl. (se särsk. c); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare; jfr -lägga 4, -slussa.
a) med avs. på person; särsk. i fråga om dels trupptransport, dels skolelevs flyttning till annan (högre) klass, dels ämbetsmans l. officers förflyttning till annan tjänst (jfr flytta, v.1 I 2 g α, β); särsk. med bestämning inledd av prep. till, förr ngn gg äv. med indirekt (person)obj.; i p. pf. o. ss. vbalsbst. ibland svårt att skilja från 1; jfr -föra 1 a. Adrastes .. betiente sig af .. (skeppen), at med en otrolig hastighet öfwerflyttia sit Folck til den Galesiske Ååmynningen. Ehrenadler Tel. 673 (1723). Den, som under läsningen råkade bli honom öfverflyttad, kunde bereda sig på ett kok stryk, när skoltimman var slutad. Blanche Tafl. 50 (1845). Sedan Valerius .. år 1836 öfverflyttats till styresman för Kameral-Departementet. 2SAH 27: 43 (1853). Till reserven .. öfverflyttas på egen ansökan officer och underofficer. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 54 (1882). Överflyttning under pågående läsår av lärjunge till högre årsklass. PsykPedUppslB 2198 (1946).
b) med avs. på ngt sakligt konkret; särsk. med bestämning inledd av prep. till; jfr -föra 1 b. Persico- och Apricosträden, ursprungliga i Persien, men öfwerflyttade till Medelhafsländerna, .. odlade i drifhusen, för sina sköna frukter. Hartman Naturk. 116 (1836). Det andra och vanligare sättet (vid trolleriet) är att till utseendet öfverflytta kulan till venstra handen, men dervid dölja den i den högra. Hoffman NutidMagi 2: 128 (1883). Efter dem såldes verkstaden och överflyttades till den lilla schweiziska urmakarstaden Bienne. Kulturen 1954, s. 152. jfr sen-överflyttning.
c) med avs. på ngt mer l. mindre abstrakt; särsk. med bestämning inledd av prep. till l. på; jfr -föra 1 c. (De år) hvarunder Svenska postinrättningen småningom öfverflyttades från papperet till verkligheten. 2VittAH 18: 133 (1839, 1846). Större delen af artilleriet öfverflyttade nu elden mot fiendens infanteriställningar. Nordensvan Takt. 195 (1884). Man (river) .. grofskaliga, granna apelsiner .. på sockertoppsskifvor, så att all deras granna färg öfverflyttas på sockret. Grafström Kond. 91 (1892). Afgiften för öfverflyttning af inländsk tidning från en till annan inländsk utdelningspostanstalt. SFS 1907, nr 89, s. 35. Kostnader för nya logistiksystem och kommande överflyttningar till en ny onlineplattform. GbgP 1/2 2019, s. 23. särsk.
α) med avs. på penningmedel l. penningbelopp o. d.; jfr -föra 1 c α. At den skuld, för hwilken länderna wäster om Rhen häfta, skulle blifwa öfwerflyttad, och icke wara Frankrike til last. NyttGam. 1798, s. 3. Lings enka .. skulle af ständerna få på sig öfverflyttad hans statspension. Ljunggren SAHist. 2: 100 (1886). Den överflyttning av skattebördan som alla måste anse riktig. Wigforss Minn. 2: 144 (1951). jfr skatte-överflyttning.
β) med avs. på mönster l. form l. (innehåll i) konstnärligt arbete o. d.; jfr -föra 1 c γ. De sköna löften han gett att på inhemsk grund öfverflytta mästarens konst. Estlander KonstH 375 (1867). Det finnes två enkla sätt att öfverflytta mönster på tyg af alla slag. DamBok 139 (1879). Intressanta prof på en öfverflyttning af träbyggnadsformer till sten. Hahr ArkitH 28 (1902).
γ) med avs. på makt l. rätt(ighet) o. d.; jfr -föra 1 c ζ o. överlåta 1. Det är ej nog, att hafva öfverflyttat domsrätten ifrån blotta känslan till förnuftet. Leopold 5: 33 (1801). Vissa rättigheter, hvilka till sin natur äro sådana, att de ej kunna föryttras eller öfverflyttas på en annan. Nyblæus Statsm. 60 (1864). Överflyttning av lagstiftningsmakt kan tänkas ske på olika sätt. SvRiksd. 14: 193 (1934). jfr rätts-överflyttning.
δ) (numera bl. mera tillf.) med avs. på (form hos l. innehåll i l. betydelse av) språkligt uttryck; i p. pf. äv. i adjektivisk anv. (se särsk. α’); jfr -föra 1 c η. Clemens grubblade icke mer öfver hvarje ord, som han öfverflyttade i kopian. Rydberg Ath. 287 (1859). Då typläran talar om förvantskaper och öfvergångar, så är detta ett metaforiskt, ett öfverflyttadt tal. Quennerstedt StrSkr. 1: 117 (1878, 1919). Öfverflyttning af ett textinnehåll från bunden till obunden form. PedT 1893, s. 397. särsk.
α’) i uttr. i överflyttad bemärkelse l. mening, i överförd (se -föra 1 c η α’) bemärkelse l. mening. De fremmande orden Klimax och Skala brukas blott i öfverflyttad bemärkelse; de Svenska orden af samma betydelse, stege eller trappa, brukas blott i egentlig mening. Bore 1850, nr 34, s. 4. I överflyttad mening. 3SAH LX. 1: 29 (1949).
β’) (numera bl. ngn gg) översätta (text l. bok o. d.); särsk. med bestämning inledd av prep. till, förr äv. på l. i; jfr -föra 1 c η β′. (Deras) afhandlingar äro för flera år sedan öfverflyttade i vårt språk. LBÄ 2–3: 90 (1797). Han har på sitt modersmål öfverflyttat de flesta snilleverk. 2SAH 12: 461 (1827). Rubb och stubb (en öfverflyttning af tyskans rumpf und stumpf). Noreen SprSt. 1: 59 (1895). Överflytta Goethes Faust till svenska. Östergren (1971).
ε) med avs. på känsla l. själsegenskap l. tanke(system) o. d.; jfr -föra 1 c ϑ. Öfwerdådet (dristar) på Gud öfwerflytta sin egen ondska. Ödmann PredUtk. 174 (1808). (Människan) öfverflyttade på andra hvad hon visste om sig d. v. s. antog att äfven hos dem lifsyttringarne följa på föreställningar, känslor och viljoakter. Rein Psyk. 1: 16 (1876). Kanske var hon avundsjuk på att systerns ömhet nu så öppet överflyttades på en annan. Krusenstjerna Fatt. 1: 122 (1935). (Boken) är bara ett stycke överflyttad fransk intellektualism. Lo-Johansson Förf. 81 (1957).
Avledn.: överflyttare, m.//ig. särsk. (numera bl. ngn gg) till -flytta 2 c δ β′: översättare. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 52 (c. 1809). En lyckad öfverflyttare på vårt språk af stycken ur romersk vitterhet. AB 28/10 1868, s. 3.
överflyttbar, adj. till -flytta 2: som kan överflyttas. Obligationerne skola vara öfverflyttbare från den ene innehafvaren till den andra. Agardh o. Ljungberg II. 1: 199 (1854). —
(II 2 a) -FLÄTA, -ning. (ss. skydd l. prydnad o. d.) förse ((helheten av) ngt) med flätverk. (Knappar) öfwerflätade med Silke eller Regarn. UnderrMansKläd. A 3 b (1778). (Karelerna) förstå .. att göra en hop husgeråds saker af näfverrimsor .. Bouteiller öfverflätas nätt och kånstigt med desse rimsor. BtVLand 3: 98 (c. 1795). Böjliga metallrör .. Af tombakmetall, utan öfverflätning. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 92.
Spalt Ö 395 band 39, 2023