Publicerad 1913   Lämna synpunkter
BLAST blas4t, r. l. m., sällan n. (Wetterbergh Penning. o. arb. 171 (1847)); best. -en, ss. n. -et; pl. (i bet. b) -er (Eksjötidn. 1912, nr 102, s. 3; Därs.: blasten, sg. best.); äfv. BLASTER blas4ter, r. l. m. (SvT 1852, nr 176, s. 2, NDA 1912, nr 239, s. 8, m. fl.), sällan n. (Strindberg Tr. o. otr. 4: 140 (1897)); best. -n, ss. n. blastret.
Ordformer
Etymologi
[sv. dial. blaster, n. (Södermanl., Blekinge), m. (Västmanl., Närke), blast, m. (Uppl., Östergötl.). Ordet antages af V. Cederschiöld i Xen. Liden. 80 (1912) vara en afl. af det verb som i fsv. har formen blädhia, bläda, afl. af BLAD; annorlunda hos Tamm o. E. Hellquist i Arkiv f. nord. filol. 7: 170 (1891). Med afs. på de dubbla formerna jfr BLOMSTER, n.: BLOMST, n. o. r. l. m.]
— Anm. Ordet tyckes först under 1800-talets förra hälft hafva upptagits i riksspr. ur bygdemålen.
a) sammanfattning af bladen (o. stjälkarna) på rotfruktsstånd o. d., bladstånd. Den yfviga blasten af en välbehållen kålrot. C. F. Dahlgren 5: 132 (1833). Potatis som såtts i mindre qvantitet, är ännu frisk, men blastern flerestädes afvissnad. SvT 1852, nr 176, s. 2. Svinafveln .. möjliggöres till ej ringa del af riklig och billig tillgång på rensningsaffall, blast o. d. Feilitzen Tjenare 3: 8 (1892). På fälten, der betornas nyss så kraftigt gröna blast nu börjat skifta i gult. VL 1894, nr 230, s. 3. Sedan man afslitit blasten, hvilken de torka och använda i stället för kål, gömmas rofvorna i underjordiska förvaringsställen. Grotenfelt Jordbr. met. 45 (1899). De outvecklade sidoskotten eller ”groddarne” (på potatis) .. uppväxa till bladbärande stjälkar eller s. k. blast. Landtbr. bok 2: 464 (1901).
b) (föga br.) om bladstånd på rotfrukter betraktade som enheter hvart för sig. Hvart enda ”blast, som grisarne fått, hade pastorskan sjelf tagit i trädgården ..”. Wetterbergh Penning. o. arb. 171 (1847). (De nämnda potatissorterna) ha blasterna helt och hållet kålgröna. Eksjötidn. 1912, nr 102, s. 3.
Jfr BET-, HVITBETS-, KÅL-, KÅLROTS-, LÖK-, MOROTS-, POTATIS-, ROF-, ROTFRUKTS-BLAST m. fl.
Ssgr: BLAST-FATTIG3~20. Den blastfattiga Östersundom .. är underlägsen de andra blastrikare rofsorterna i torrämneshalt. LAHT 1910, s. 635. —
-FODRING~20. Tidskr. f. landtm. 1897, s. 93. —
-GÅNG~2. (mindre br.) del på lök hvarifrån de gröna bladen utgå, hals. Man utväljer till frölökar, stora, fasta och välformade lökar, med smal blastgång. Lundström Trädg. 66 (1833, 1852). —
-PROCENT~02. LAHT 1910, s. 635. Blastprocenten hos rotfrukterna står i ett visst korrelationsförhållande till torrämneshalten i rötterna. Därs. 1911, s. 286. —
-RIK~2. Hahnsson (1884). Den .. blastrika (kålrots-)sorten Imperial. LAHT 1910, s. 635. —
-SKÖRD~2. Af rofvor erhålles en blastskörd af 10—15 proc. mot rötternas vigt. Landtbr. bok 2: 448 (1901).

 

Spalt B 3108 band 4, 1913

Webbansvarig