Publicerad 1912   Lämna synpunkter
DIKNING di3kniŋ2 (di`kning Weste), r. l. f. (m. Sahlstedt (1773)); best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till DIKA 1. Dog skole alle dijkninger såå skee, at then ene icke gör thän andre någen skade upå sin (dvs. hans) åker eller ägher. G. I:s reg. 21: 203 (1550). Häfda åker och äng, mz nödhtorfftigh .. Dijkning. L. Paulinus Gothus Mon. pac. 742 (1628). Vattnen äro igenom dikning aftappade. Vg. fornm. tidskr. I. 6—7: 47 (1755). En grundlig dikning frambringar verkningar, som likna en förändring af klimat. Lundequist Landtbr. 167 (1855). (Arbeten) Lämpliga till Beting äro t. ex. dikning, nyodling. Juhlin-Dannfelt 34 (1886). Lagen om dikning och annan afledning af vatten af den 20 juni 1879 uppställer en tydlig skillnad mellan begreppen dikning och vattenafledning, till hvilken senare kategori hänföres all slags sjösänkning. H. Steinmetz i LAHT 1900, s. 200. Dikningen .. afser att bortleda öfverflödigt vatten, skaffa luften rikare tillträde till jorden och därigenom åstadkomma en högre värmegrad i densamma. Abelin M. trädg. 31 (1902). — jfr ALF-, HUFVUD-, MOSS-, ÅKER-DIKNING m. fl. — särsk. (†) konkret: dike (se d. o. 1 a). Hela (den sumpiga) platsen (för trädgården) bör uti alla hufvudgångar med dikningar til en half famns djup och bredd förses, hvilka dikningar sedan måste hållas vid magt, antingen genom fodring af plankor, .. eller ock måste de igenfyllas med ljung eller grof mursand, och dem gifves ett allmänt uplopp för vatnet. Trozelius Rosensten 164 (1752).
Ssgr: DIKNINGS-AFTAL30~20 l. ~02. Vid uppgörande af dikningsplan åligger förrättningsmannen .. att utreda vidden af de i dikningsaftalet inbegripna egorna. FFS 1902, nr 31, s. 154. —
-ANSLAG~20 l. ~02. anslag till understödjande af dikningsföretag; särsk. om af statsmakterna beviljadt dylikt; jfr DIKES-MEDEL. Under benämning Norrländska dikningsanslaget har anvisats ett belopp av 500,000 kronor för 1907 och 700,000 kronor för 1908 och 1909. E. Kinberg hos Koch Social handb. 240 (1908). —
-ARBETE~020, äfv. ~200. FFS 1902, nr 31, s. 154. 2 NF 6: 414 (1906). —
-ASSISTENT~102. statsanställd person som sorterar under ngn af statens landtbruksingenjörer o. har öfverinseendet öfver dikningsarbetena i dennes distrikt; jfr -LEDARE äfvensom -FÖRMAN. PT 1906, nr 47 A, s. 4. Därs. 1909, nr 68 B, s. 2. —
-DJUP~2, sbst. (Täckdikningskartan bör) upptaga .. profiler öfver stamdiken, som erfordra vexlande dikningsdjup. SFS 1896, Bih. nr 11, s. 5. —
-FÖRETAG~200 l. ~102. FFS 1902, nr 31, s. 101. —
-FÖRMAN~20 l. ~02. af hushållningssällskap (l. ngn gg af ägare till större gods, så t. ex. i Skåne enl. uppgift åtm. vid midten af 1850-talet) anställd person som äger att, på uppdrag af sällskapet, dels själf deltaga i täckdikningsarbete, särsk. rörläggningen, dels leda dylikt arbete l. inöfva arbetare i dess utförande; jfr DIKES-FÖRMAN, DIKARE 1 slutet, äfvensom -ASSISTENT, -LEDARE. LAT 1862, s. 182. Mycket anlitade synas .. de i vissa län anstälde dikningsförmän eller länsdikare, med hufvudsaklig uppgift att anordna och utföra täckdikningsföretag. E. Sidenbladh i LAHT 1885, s. 333. GHT 1895, nr 241, s. 4. Förre dikningsförmannen M. L. PT 1909, nr 289 B, s. 1. —
-KOSTNAD~20. Rosenstein Försök att leda vatten från sank mark 2 (1807). SFS 1879, nr 29, s. 3. Därs. 1900, Bih. nr 8, s. 43. —
-LAG~2, r. l. m. jfr DIKES-LAG. H. Steinmetz i LAHT 1900, s. 200. De rättsliga förhållandena i afseende på jordens torrläggning hafva ordnats genom en särskild dikningslag. H. Juhlin-Dannfelt i Landtbr. bok 1: 213 (1901). —
-LEDARE~200. jfr -ASSISTENT äfvensom -FÖRMAN. En befattning såsom dikningsledare inom Gäfle-Dala distrikt kungöres härmed till ansökan hos Kungl. Domänstyrelsen. PT 1906, nr 103 A, s. 4. Därs. 1910, nr 192 B, s. 2. —
-LISTA~20. (tabellariskt uppställd) lista utvisande ett blifvande dikes djup, bredd i bottnen o. i dagen m. m. Till ledning för arbetet bör helst vid större dikens grävande upprättas en dikningslista. C. Rydberg i Jordbrukslära 62 (1911). —
-PLAN~2, r. l. m. jfr DIKES-PLAN. V. Nauckhoff i Tidskr. f. landtm. 1900, s. 565. C. Rydberg i Jordbrukslära 53 (1911). —
-PLOG~2. (föga br.) dikesplog. PT 1911, nr 23 A, s. 1. —
-SKYLDIG~20. Kunna dikningsskyldige ej enas om dikets storlek, ege en hvar af dem rätt fordra att diket så göres, att hans jord kan torrläggas till fyra fots djup. SFS 1879, nr 29, s. 2. —
-SKYLDIGHET~200 l. ~102. SFS 1879, nr 29, s. 2. FFS 1902, nr 31, s. 101. —
-SYSTEM~02. system för dikning. Sv. mossk.-fören. tidskr. 1891, s. 292. Allra bäst äro tegelrörsdikena, å de med afseende på läge och jordens fysiska beskaffenhet för detta dikningssystem gynnsamma lokaler. Rösiö Landtbr. hufvudst. 17 (1909). —
-TVIST~2. Flera mindre dikningstvister (hafva) blifvit efter gjord utredning bilagda. LAHT 1886, s. 93.

 

Spalt D 1312 band 6, 1912

Webbansvarig