Publicerad 1924 Lämna synpunkter FLAGRA, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or. Etymologi [sannol. avledn. av FLAGA, sbst.2] (†) häftig vindstöt. Möller (1807). — jfr VIND-FLAGRA. Spalt F 747 band 8, 1924 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se