| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PLANTA plan3ta2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (†, RARP 4: 83 (1647; i bet. 1)), -NING; -ARE (numera bl. tillf., Rosenfeldt Vitt. 252 (c. 1690; i bet. 1), Salander Gårdsf. 337 (1758; i bet. 1 b)); jfr PLANTATION, PLANTÖR.
1) (utom i vissa trakter numera bl. i högtidligare spr.) = PLANTERA 1. Plantade roser. Syr. 24: 14 (öv. 1536); jfr b. Job 14: 9 (Bib. 1541). Ty skal thetta wara en allmän Lag .. at för hwarie Eek, Book (osv.) .. som borthugges, åter .. plantas .. tu unge trää, af samme art. Schmedeman Just. 259 (1647). Han har nu grafvat jorden och plantat i solskenet. Strindberg Skärk. 88 (1888). Vi ha plantat en ek. Malmberg IllTräd 69 (1932). — jfr FÖR-, IN-, OM-PLANTA o. NY-PLANTAD. — särsk.
a) = PLANTERA 1 b. En man plantadhe en wijngårdh. Mark. 12: 1 (NT 1526; Bib. 1917: planterade). Vallenius Epistl. 38 (1733).
b) (†) i allmännare anv., övergående i bet.: odla (växt); äv. abs.: bedriva odlingar; äv. i uttr. planta ngt av kärnor, uppdraga ngt gm plantering av kärnor; jfr PLANTERA 1 d. Holm NSv. 39 (1702; abs.). Qvitt-stammar kan man planta af kärnor. Ahlich 152 (1722). Välförfarne plantare (av krapp). Salander Gårdsf. 337 (1758).
2) [eg. utvidgad anv. av 1 b; jfr t. salpeter pflanzen] framställa (salpeter) på artificiell väg ur en blandning av jord o. gödsel (m. fl. ämnen); anträffat bl. i ssgn PLANT-LADA; jfr PLANTERA 6.
3) (i sht i högtidligare spr., numera bl. mera tillf.) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. av 1 (jfr 2), = PLANTERA 7; ss. vbalsbst. -ning förr äv. konkretare. 1Kor. 3: 6 (NT 1526). The bedröffuade .. skola kallas rettferdighetennes trää, Herrans plantning til en prijs. LPetri Jes. 61: 3 (1568; Bib. 1541: planterning; Bib. 1917: plantering). Så synes nu hur den Romerska skriften ok wapnen ha’ blifwit plantade i Spanien, Frankrijke, Tyssland, Engeland. Columbus Ordesk. 51 (1678). Plantom våra Fäders Heder, / At från oss han sig utbreder / Bland en Ädel Efterverld. Dalin Vitt. I. 2: 50 (1743). En rädsla för små förhållanden, som plantats och grott redan i barndomen, hade vuxit sig fast och stark. Berger Bendel 109 (1910). Sjöberg Kris. 99 (1926). — jfr FORT-, FÖR-, IN-, OM-PLANTA. — särsk.
a) med avs. på fana, baner, standar o. d.: sätta fast i marken (gm att sticka ned den till fanan osv. hörande stången) l. på byggnad o. d. (i sht ss. tecken på seger l. besittningstagande); numera nästan bl. i bild; jfr PLANTERA 7 b β α’. De upbröto portarne .. och insläppte Herrarne, som strax plantade sin Fahna på Korntorget. Dalin Hist. 2: 662 (1750). Eviga fest, när våren stormar Lund, / och plantar sina lövstandar på vallen. Österling Idyll. 54 (1917).
c) (†) med avs. på person, = PLANTERA 7 e slutet. (I Vänersborg) kunne plantas allehanda handtvärkare. OxBr. 9: 666 (1645). Dalin Arg. 1: 110 (1733, 1754). jfr NED-PLANTA.
d) (†) med avs. på avkomma, = PLANTERA 7 f. I veten väl, at mig (dvs. Mikal) en mächtig Konung plantat / .. / Min fader Saul var. Kolmodin QvSp. 1: 369 (1732).
e) (†) med avs. på anläggningar (gård o. d.), samhälleliga institutioner (rike, skola, församling o. d.), näringsgrenar o. d., = PLANTERA 7 g. PErici Musæus 2: 95 a (1582). SUFinlH 1: 168 (1601: heman). BtHforsH 1: 92 (1642: manufacturer och handtvärckeri). Den bildningsskola, som under 1600-talet plantats af konung Gustaf Adolf. 3SAH 4: 74 (1889).
f) med avs. på lära, religion, sed o. d., = PLANTERA 7 h. Anammer ordet medh sachtmodigheet, som j idher plantat är. Jak. 1: 21 (Bib. 1541; äv. i Bib. 1917). SUFinlH 1: 191 (1602: then .. Påwiske Religionen). Gudh .. / Then ächta-sängen plantat har. Runius (SVS) 1: 36 (c. 1710). Till dig må jag tala ånyo, / Såsom jag plantat förut i ditt bröst alfvarliga läror. Runeberg (SVS) 3: 105 (1832); jfr g α.
g) med avs. på egenskap, insikt, färdighet o. d., = PLANTERA 7 j. Vett blef plantadt, jernhårdt språk blef brutet, / och sången stämd och lifvet menskligt njutet. Tegnér (WB) 8: 9 (1836). särsk.
α) i uttr. planta ngt i ngns hjärta l. i hjärtat l. i ngns bröst, = PLANTERA 7 j slutet. Then godhe wilien, som then helghe ande plantar j menniskiones hierta. OPetri MenFall F 4 a (1526). Lybecker 224 (c. 1715: i hiertat). Planta åter friden i mitt bröst! Bäckström Frey 72 (1876).
β) i uttr. planta ngt i ngn, grundlägga l. inplanta l. ingjuta ngt hos ngn, ingiva l. lära ngn ngt; numera nästan bl. med avs. på vett, vetande o. d.; jfr INPLANTA 5 c. (Bundsförvanternas bistånd) hafwer plantat i Pohlerne ett sådant högmodh (att de icke ha velat sluta fred). RARP 7: 118 (1660). (Jag) måste .. söka planta lite räson i henne. Bremer Brev 4: 279 (1863). Att planta vetande i pojkar. HågkLivsintr. 2: 89 (1922). Wærn-Bugge Herrsk. 76 (1926: vett).
PLANTA I10 4. (numera bl. mera tillf.) till 3 g β; i uttr. planta i ngn ngt, (eftertryckligt) inpränta ngt hos ngn; med avs. på föreställning, insikt o. d. HSH 1: 208 (c. 1750). Han måste ju ännu en gång planta i den lille brodern allt hvad mor sagt att de skulle minnas. Fitinghoff BarnFrostm. 168 (1907). —
PLANTA IN10 4.
1) (föga br.) till 1: inplantera (växt, träd); jfr inplanta 1. Det är ej svårt att hugga ned träden och planta in nya i stället. Nilsson FolklFest. 3 (1915).
2) till 3.
a) (†) i uttr. planta in ngt i ngt, införliva ngt med ngt; jfr inplanta 5 a. (Landshövdingen) affärdar här ifrån öön en stoor hoop manskap, att planta in i militer staten. VDAkt. 1700, nr 277.
b) (numera bl. mera tillf., i sht i vitter stil) i uttr. planta in ngt hos l. i ngn l. i ngns sinne (hjärta o. d.), inplanta ngt hos ngn (osv.), bibringa ngn ngt; med avs. på egenskap, föreställning, insikt o. d.; jfr inplanta 5 c. Så achte noga på hur’ Barnen födas opp; / At Dygden plantas in i deras späda Sinne. CEldh hos Ehrenadler Tel. 207 (1723). Nicander GSann. 6 (1766: i Barnen). Risberg Goethe HoD 313 (1926: hos barnen).
(2) -LADA, r. l. f. (förr) lada där salpeter framställdes; jfr plantage 3, planter-lada, salpeter-lada. PH 13: 66 (1784). Västerb. 1936, s. 56 (om ä. förh.). jfr salpeter-plantlada.
B (†): (1 b) PLANTE-KONST. förfaringssätt l. teknik vid odling, odlingsmetod. Salander Gårdsf. 345 (1758). —
C (†): PLANTNINGS-VÄRK, n. eg.: planteringsarbete; bildl., om uppfostringsarbete; jfr planta, v. 3. Porthan 5: 118 (1766).
Spalt P 1047 band 20, 1953