| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PLANTATION, r. l. f.; pl. -er.
(†)
1) motsv. PLANTERA 1 (d): handlingen l. värksamheten att odla l. plantera växter; anträffat bl. konkret(are); jfr PLANTAGE 1 a. Vår Jord kan .. genom plantationer förse oss med många materialer och ämnen til Manufacturernes befordran. Alströmer PVetA 1745, s. 16. PH 3: 2486 (1747; om odling av ”Tobak, färgegräs, Lin och Hampa”). PT 1758, nr 90, s. 3. särsk. konkret: odlat växtbestånd; jordområde som är bevuxet med odlade växter; anläggning för odling av växter; plantering; plantage; jfr PLANTAGE 1 b. 2RA 2: 347 (1727). Bepryda Städer med vakra och regulaire plantationer af trän. Nordencrantz Arc. 229 (1730). Landtboerne drifva på sina små plantationer något bomull. SvLitTidn. 1819, sp. 472. Wallin Bref 269 (1849). jfr KAFFE-PLANTATION.
2) [eg. utvidgad anv. av 1 slutet] (plantage)koloni, nybygge; jfr PLANTAGE 1 b slutet. Stiernman Com. 3: 327 (1665). Nordencrantz Arc. 51 (1730).
Spalt P 1052 band 20, 1953