| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SCHÄS ʃä4s, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Bellman (BellmS) 1: 30 (c. 1770, 1790) osv.), äv. (numera mindre br.) -er (RARP 17: 156 (1710), Hoppe (1892)).
2) (nästan bl. om ä. förh.) enspänt, tvåhjuligt åkdon försett med (en på fjädrar vilande l. i fjädrar hängande öppen l. täckt vagnskorg med) ett (för en l. två personer avsett) säte (jfr GIGG, sbst.1, KABRIOLETT 1, KARRIOL); äv.: (av två l. fyra hästar draget) öppet l. hel- l. halvtäckt, fyrhjuligt åkdon med tvenne framåtvända (ungefär lika höga) säten; stundom med huvudsaklig tanke på vagnskorgen (särsk. i sådana uttr. som schäs på liggfjädrar). Spegel Dagb. 101 (1680). 1 st Chais med Täckt Korg. BoupptRasbo 1772. 1 st. Cchais eller Cajol. BoupptVäxjö 1775. Ser du två röda hjul hur de rulla / I det späda gröna gräs; / Där inom skärmen prägtigt vår Ulla / Gungar i sin öpna Chaise. Bellman (BellmS) 1: 239 (c. 1785, 1790). Adelsköld Dagsv. 1: 93 (1899: på liggfjedrar). Cronquist Ekipage 127 (1952; om fyrhjulig vagn från 1880-talet med två säten). — jfr BRANKARD-, BRED-, KAPP-, POST-, RES-, SUFFLETT-, TÄCK-, UPPSALA-SCHÄS. — särsk. i ordstävet jag begriper inte schäsen, sa fan, åkte på välten (, för ibland är jag ovanpå och ibland är jag under) o. d., betecknande att ngn icke fattar situationen l. sammanhanget; äv. i liknande ordstäv utan negation, ss. beteckning för att ngn fattar situationen l. sammanhanget; jfr 3. ”Nu begriper jag schäsen!” sa’ fan, åkte i skottkärran. Schultz Ordstäf 30 (c. 1865). ”Begriper ni chäsen?” — sa’ han, som åkte i skottkärran. Holmström Sa’ han 7 (1876). ”Jag begriper inte schäsen” — sa’ fan, åkte på välten. Därs. 47. Jag begriper inte schäsen, sa fan, åkte på välten, för ibland är jag ovanpå och ibland är jag under. Holm Ordspr. 282 (1964).
3) [jfr 2 slutet] (ngt vard.) i uttr. begripa l. förstå l. fatta schäsen, äv. hela schäsen, förstå l. inse l. fatta (hela) situationen l. sammanhanget, fatta galoppen. ”Aha! nu begriper jag hela chaisen!” sade .. värdinnan (som blivit lurad av en buktalare). Knorring Skizz. I. 1: 201 (1841). Martinson VägKlockrike 312 (1942: fattade). (Hunden) morrade så smått och då förstod jag schäsen. Han ville inte kännas vid mig på det fina stället. Typografminn. 179 (1952). jfr (med anslutning till 2): Jag begriper mig på schäsen, för jag har också åkt i den. Kuylenstierna-Wenster FlickTornr. 205 (1933).
Anm. I vard. spr. förekommer stundom uttr. höra till schäsen, som sannol. är en (möjl. i anslutning till bet. 3 ovan uppkommen) skämtsam ombildning av det likabetydande uttr. höra till pjäsen (se PJÄS 9 a). Engström Hemma 14 (1916).
-HÄST. häst som drar l. är förspänd för l. användes (l. brukar användas) för att framföra schäs; häst som är lämplig för sådan användning. I dag .. är på Riddarhustorget at bese en felfri, god Arbets- eller Chaise-Häst, som .. är för billigt pris til salu. DA 1793, nr 124, s. 4. Schäshäst .. (dvs.) Häst som går för schäs. Weste FörslSAOB (c. 1815). —
-KÄLKE. (†) kälke avsedd att anbringas under schäs (varigm ett slädliknande åkdon erhålles). BoupptVäxjö 1812. Därs. 1826. —
-PARTI. (numera bl. tillf.) om lusttur l. utflykt som ett sällskap företager med schäsar. Topelius Dagb. 3: 147 (1837). —
-PISKA, r. l. f. piska använd l. avsedd att användas vid körning med schäs. DA 1824, nr 2, Bih. s. 3. —
-VÄG. (†) väg som kan befaras med schäsar o. liknande fordon. Ny upbruten Chais-wäg från Skullersta til Sandö Glas-Bruk utgjör 3/4 mil. Hülphers Norrl. 4: 93 (1779).
Spalt S 1437 band 24, 1965