| Publicerad 1980 | Lämna synpunkter |
SNEDDA sned3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
A.
1) (i sht gm att skära l. på annat sätt frånskilja en del av föremålet osv.) ge (ngt) sned (se SNED, adj.1 1, 1 f) form; snedskära; avfasa; ofta i p. pf. i adjektivisk anv.; jfr SNEDA, v.2 1. Än blef en ädel ymp i skurna stammen sluten; / Än mot en sneddad qvist en qvist tillhopa knuten. JGOxenstierna 2: 150 (1796, 1806). Upptill affasas eller sneddas sträfvorna så, att de sluta väl intill (lednings-)stolpen. Nyström Telegr. 67 (1869). Rocken gjordes (under 1700-talets senare del) mera åtsittande .. och skörten sneddades framtill. NF 3: 1497 (1880). Midt på öfre delen (av en sekretär från 1774 ses) familjen Condés vapen under kunglig krona i guldbrons, och på de sneddade hörnen konsoler omvirade med festoner. MeddSlöjdF 1899, 2: 80. Det på ändarna sneddade taket (till ett konsthjulhus) var tydligen spåntäckt. Lindroth Gruvbrytn. 1: 560 (1955). — jfr AV-SNEDDA o. O-SNEDDAD.
2) (numera bl. mera tillf.) i uttr. snedda remsa l. dyl. av ngt, på sned skära bort l. på annat sätt avlägsna en (sned) remsa osv. från ngt. Åbodrängen plöjer om våren sin fåra .., plöjer den ända upp till ättekullens gräsbeklädda kant och ökar sin åker genom att år efter år snedda en liten remsa af densamma. Bååth-Holmberg Spillr. 168 (1894).
B. placera l. gå på sned o. d.
3) ge (ngt) sned sträckning l. vinkel; sätta l. ställa l. lägga på sned; i sht i p. pf. i adjektivisk anv.: snedställd l. snedstående, sned. (Lucanus till Nero:) Se ej (sedan du blivit en gud), med blickar af en sneddad Sol, / Ditt forna Rom, från thronen öfver jorden. Leopold 3: 217 (1800, 1816). När solens strålar sneddas se’n (på midsommaraftonen), / Hvad poesi kring nejden, / Hvad muntert lif! Elmblad SDikt. 94 (1887). Små, lätt sneddade ögon. Beyel Turk. 122 (1918). SörmlH 13: 82 (1947).
4) gå l. fara i sned riktning l. på sned; bilda sned vinkel o. d.
a) i fråga om rörelse (jfr b) l. ngts sträckning (jfr c): gå l. fara i sned led l. riktning l. snett (över l. genom ngt); (i sned led l. riktning) gena (över l. genom ngt); ha sned sträckning (över l. genom ngt); äv. med obj.: gå l. fara i sned led l. riktning l. ha sned sträckning över l. genom (ngt). Han sneddade öfver gatan. Lundquist Smink 15 (1887). Långa stycken (under nedfärden från fjälltoppen) måste man gå omvägar för att snedda mellan de brantaste avsatserna. Sandström NatArb. 2: 236 (1910). Arrangörerna av terränglöpningstävlingar böra se till att banan lägges så, att löparna ej kunna ”snedda”. Alltså: raka sträckor, och i varje ”hörn” en kontrollant. Frostell IdrB 96 (1914). Snedda ej körbanan, utan gå tvärs över. Upsala(A) 1920, nr 228, s. 6. Den vita dammiga vägen sneddade att börja med över en bit av (slätten). Lagergren Minn. 4: 89 (1925). Siwertz Tråd. 11 (1957). — särsk.
α) (mera tillf.) med avs. på väg (som går i sned riktning): gena (i abs. anv.) o. ta, ta. Eller också kunna vi snedda en genare väg förbi Berga och Erikslund. TurÅ 1918, s. 192.
β) med dominerande tanke på l. enbart om ett (snabbt) avvikande från hållen riktning: (i sned riktning) fara l. vika (åt sidan l. om hörnet l. av vägen o. d.); jfr γ. Det fägnar mig, att, fastän ni just enkom har måttat på mig, pilen dock har sneddat litet åt sidan. Hagberg Shaksp. 11: 283 (1851). Vi snedda om hörnet på Carl den femtes ofullbordade och nu i ruiner liggande palats. TT 1900, Byggn. s. 73. Då vi kom till sluttningen, visade jag uppför och sa: Gå rätt uppför här, snedda till vänster över åsen, så kommer ni på vägen. Martinson ArméHor. 134 (1942).
γ) (numera mindre br.) med ngt förbleknad bet. l. i oeg. anv., i fråga om (snabb) rörelse (i sned riktning) tätt l. nära förbi ngt l. ngn: stryka (snett) l. snudda (över l. förbi ngn l. ngt o. d.); jfr β. Vid middagstiden den 29 augusti fick man sigte på två stora hvalar … I början tycktes de ämna snedda tvärs för fartygets bog, men plötsligt svängde de rundt och rusade mot dess bredsida med förfärlig fart. VL 1895, nr 246, s. 3. Vi hade storm hela tiden, ty det var i december, och färden drog sexton dygn, ehuru vi sneddade så nära det fruktade Rocky Island som möjligt. Lewenhaupt Reddy 20 (1907).
δ) ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv. (jfr 8); särsk. dels: sned led l. riktning, dels: snedgående linje l. rand. Stadens flickor skola vara sjöjungfrur med .. något grönt klipp, som liknar sjögräs, sydt i sneddningar på deras hvita klädningar. CBerlin (c. 1840) hos Dahlgren Släktprof. 2: 240. Du lägger färden i den mindre påfrestande sneddningen runt Gräslifjället. PåSkid. 1928, s. 62.
b) röra sig framåt (i sned riktning) med kroppen på sned; särsk.: (glid)flyga på sned; jfr a. En stor-mås kom på sträck från Måkläppen .., föll och sneddade, men lyfte strax och sträckte stora, hvita vingar mot molnet. Lundh Ljungh. 7 (1905).
c) gå i l. bilda sned vinkel l. peka snett (mot ngt); särsk. om sol: lysa med sneda(re) strålar. Solen sneddar redan, herre. Agrell Nordanfrån 11 (1898). (Kinesiskan) har ögon som snedda mot pannan. Bergman Marionett. 87 (1903). Det fanns ett snedfönster som sneddade mot skyn. Lo-Johansson Gen. 311 (1947).
5) [eg. bildl. anv. av 4 a] (i fackspr.) ss. beteckning för uppflyttning från lägre till högre lönegrad (l. befordringsgång) med tillgodoräknande av uppnådd löneklass i den lägre lönegraden (resp. avverkat avancemang i den lägre befordringsgången); i sht ss. vbalsbst. -ning. Befordras .. (tjänsteman) från en lönegrad till en annan, skall han icke i den nya lönegraden sättas i lägre löneklass, än den han tidigare tillhört. Detta överhoppande av löneklasser kallas sneddning. SvUppslB 17: 1071 (1933). GbgP 1946, nr 67, s. 4.
6) (numera bl. mera tillf.) om förflyttande av ngt i sned riktning o. d.; i sht förr särsk. (sport.): skjuta (mot mål l. i mål) i sned vinkel. (Publiken vid bandymatchen) menade att .. Thunell tar sig som högerytter fast han ännu inte lärt sig snedda på mål som (vänsteryttern) Bertil. IdrBl. 1924, nr 9, s. 7.
7) (om ä. förh.) = SNEDA, v.2 6. Gödseln bör utbredas jemnt och derefter nedköras djupt, sedan sneddas jorden .. så att jorden blifver fullkomligt omarbetad. LfF 1839, s. 167. Följande vår bör .. (den för potatis avsedda åkern), då han uttorkat så mycket att han väl reder sig, tvärplöjas eller ock sneddas med trästock. Arrhenius Jordbr. 2: 222 (1860). LmUppslB 1118 (1923; om ä. förh.).
C.
8) ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv. (jfr 4 a δ): sned l. snedvinklig (av)skärning; sned kant; avfasning; snedställning; lutning l. sluttning; jfr 1 o. 4 c. JernkA 1828, s. 31. Den sneda eller skräda stöten, .. (vid bjälkars sammanhuggning) har så stor sneddning som bjelkens halfva höjd. Rothstein Byggn. 455 (1859). Vid hopsyningen (av stickade våder till en underkjol) sätter man de 2 osneddade våderna midt bak och en sneddad i hvardera sidan, med sneddningen vänd åt bakvåderna. Hjertelius Stickm. 124 (1892). Gradhyveln är lik falshyveln men har lutande sula, vilken bildar ungefär 70 graders vinkel mot hyvelns sida. Järnet har samma sneddning. Varulex. Byggn. 2: 59 (1955).
1) till 1, med avs. på hörn, kant o. d.: (göra sned l. åstadkomma sned yta på gm att) skära l. ta av (delar från detsamma); i sht förr äv.: skära l. ta av (ngt) på sned; äv. oeg. l. bildl. (Sv.) Snedda af, (fr.) couper de biais, en biais. Berndtson (1880). (Sv.) snedda af .. (fr.) tailler en biseau; couper en talus; écorner. Schulthess (1885). (Sv.) snedda af, (eng.) slope, slant. Björkman (1889). Bilden (av en sittande mansfigur), som är anbragt på det ena tornets östra vägg strax ofvanför det snedt uppstigande vattentaket på katedralen, hvilket sneddar af bildnischen, är tydligen afpassad för detta läge. Cornell NorrlKyrklK 158 (1918).
2) till 4 a (β): vika av o. snedda (över l. genom ngt); vika av. Han fortsätter .. kosan ett stycke uppföre Drottninggatan, der han slutligen sniddar af i en gränd. Sjöberg SthmHeml. 214 (1844). Jag sneddade af genom Karl XII:s park. Engström 2Bok 58 (1909). Knöppel SvRidd. 94 (1912). —
SNEDDA FÖRBI10 04. (numera mindre br.) till 4 a γ: snett från sidan l. i l. med sned vinkel passera (tätt) förbi (ngn l. ngt); särsk. med mer l. mindre förbleknad tanke på riktningen: passera vid sidan om; snudda förbi. (Sv.) Snedda förbi, (fr.) passer (obliquement, de travers) à côté de. Berndtson (1880). Det hundrasjätte (kompaniet) skulle ej passera igenom Reims, marschordern var att snedda förbi staden och tåga ut på stora Châlonsvägen. Lundquist Zola Grus 70 (1892). Sten .. undvek lugnt att möta von Bantlers blick, som han kände flyktigt, men pröfvande, snedda förbi under halfsänkta lock. Ullman FlickÄra 47 (1909). Harlock (1944). —
SNEDDA IN10 4.
1) till 4 a (β): gå l. vika av in (till l. i l. på ngt); slinka in. När han på kvällen vandrade hem till sitt från Betlehemskyrkan, sneddade han gärna in på källaren midt emot för att skölja ned andakten med en toddy. Nordensvan SvK 171 (1892). Kulan tog i vänstra axeln och sneddade in i lungspetsen. Siwertz Eld. 449 (1916). De flesta av .. (yttrarna) ”sneddar in” och skjuter på mål precis likadant som så många av deras kollegor hemma i England. IdrBl. 1935, nr 76, s. 9. —
SNEDDA UPP10 4, äv. OPP4.
1) till 4: snedda o. gå l. sträcka sig upp (över l. genom l. till ngt o. d.); särsk. till 4 a. En bård om kjolen var regeln, det var också mycket vanligt att den sneddade upp öfver kjolen och slutade under rosetten vid vänstra bröstet. Kleen Kvinn. 36 (1910).
2) (i sht i fackspr.) till 5: flytta upp (från lägre till högre lönegrad) med tillgodoräknande av uppnådd löneklass i den lägre lönegraden. TSvLärov. 1954, s. 238.
3) (om ä. förh.) till 7: med årder l. lätt plog köra upp (åker l. träda) på sned, ”snedda”. Jordredningen skedde så: den 8 Aug. om afton sneddes det först up, så dagen derpå harfwades och myldes, den 11, såddes i mylningen och harfwades ned. VetAH 1741, s. 143. —
SNEDDA ÖVER10 40. särsk. till 4 a: i sned riktning l. genande passera över ngt. (Kapplöpnings-)Banan utgjordes af en .. cirkelformig arena, på insidan begränsad af en låg mur, för att hindra hästarna att snedda öfver. Hedin GmPers. 85 (1887). Mot aftonen lämnade vi de rika löfverken bakom oss, och nådde sjön, samt sneddade öfver till den blifvande staden. Lewenhaupt CæsAlex. 43 (1903).
Spalt S 8064 band 28, 1980