Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPIRA, sbst.3, r. l. f.; best. (anträffat bl. ss. senare led i ssg) -an; pl. -or (Nordquist Dietrich Anv. 229 (1806: Kase-Spiror)) l. -er (Liljeblad Fl. 164 (1792), AHB 5: 18 (1858: Kar-Spirer)).
(†) i sg. l. pl., om växtsläktet Spiræa Lin. (Lat.) Spiræa. (Sv.) Spirer. Liljeblad Fl. 164 (1792). Spira .. Äfv. Örtslägtet Spiræa, hvaraf Brudbröd el. Brudspira, Elggräs el. Kærspira, och Buskspira äro arter. Weste FörslSAOB (c. 1817). Spira .. (dvs.) Örtslägtet Spiræa. Dalin (1854). — jfr BRUD-, ROSE-SPIRA o. BUSK-SPIRER samt KAR-, KASE-SPIROR.
-SYRA. [jfr t. spirsäure; syran förekommer bl. a. i blomman av den tidigare ss. spireaväxt uppfattade Filipendula ulmaria (Lin.) Maxim., älggräs, varur den i ä. tid äv. framställdes] salicylsyra; jfr spirea-syra. Berzelius ÅrsbVetA 1846, s. 338. —
-SYRLIGHET. [jfr t. spirige säure] salicylaldehyd, ”salicylsyrlighet”; jfr spirea-syra. Berzelius ÅrsbVetA 1846, s. 523. Blomstrand OrgKemi 203 (1877).
Spalt S 9758 band 29, 1985