| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÄCKLIG äk3lig2, adj. -are; adv. -T.
1) (†) som mår illa, illamående; äv. om mage: upprörd l. orolig. Kan man komma at kräkas litet .. (innan man intar läkemedlet) är wäl; i synnerhet om magen är äcklig och qwabblig. Darelli Sockenapot. 50 (1760). I brist af tillräkligt dricka blir man äcklig, och vill kräkas. Westerdahl Häls. 268 (1764). På föremiddagen .. fick han svåra knipningar och ref i underlifvet, blef äcklig och förlorade all matlust. VeckoskrLäk. 3: 299 (1782). ”Nej tack, mor,” svarade pojken. ”Jag är så qvalmig och ecklig att jag ej kan förtära någonting”. Arnell Smith Hill 2: 48 (1829). WoH (1904).
2) som inger äckel (se d. o. 1, 2) l. obehag l. avsky l. motvilja; särsk.: avskyvärd l. motbjudande l. vedervärdig (förr äv. mer l. mindre liktydigt med: kräkframkallande); ss. adv. äv. närmande sig l. övergående i allmänt förstärkande anv. (se c); jfr STYGGLIG 1. (Livet i himlen) som, fast bland Helgons tal / I längden falla tör nog äckligt. Kellgren (SVS) 6: 104 (1781). Hvad extaser! / Hvilka phraser! / Äckliga at höra på. Lenngren (SVS) 2: 218 (1798). Mången gång händer, att den som fått gift, kräkes af sig sjelf, och då bör man låta honom dricka ljum mjölk med något äckligt uti, så att kräkningen underhålles någon tid. Berlin Lsb. 230 (1852). Detta eckliga fjäsk. 2SAH 59: 119 (1882). Jumpern var laxfärgad, en ovanligt äcklig färg. Fogelström BorgTr. 327 (1957). (Hjärtat) slår hur som helst, ibland mycket fort, ibland med långa äckliga pauser. Starfelt Nödh. 15 (1968). Under .. (kompressen) finns en decimeterlång klyfta i bakhuvudet, stygnen är svarta och grova som steksnören. Ser det äckligt ut? frågar hon. Malmquist Ögonbl. 204 (2015). — särsk.
a) i fråga om lukt l. smak; jfr O-APTITLIG, OSMAKLIG 1. VetAH 1797, s. 160. Den .. för ovant smaksinne äckligt söta drycken går lätt i jäsning. Jönsson Gagnv. 30 (1910). En äcklig stank av späck. Viksten HårdM 9 (1926). Smaken (på beskkremlan) är obehaglig, härsken eller rent av äcklig. Cortin SvampHb. 243 (1951). Luften är genompyrd av en äcklig, sötaktig lukt. Björck K12Stövl. 198 (1954).
b) om person (l. djur); äv. i bild. Hofvets smicker är en ecklig spindel, / Som spinner under solsken din ruin. CVAStrandberg 1: 178 (1859). Hon hade gripits av hat till hela mankönet, vilket bestode dels av småaktiga och gnatiga personer .. dels av bortskämda, äckliga slynglar. Bergman JoH 292 (1926). Jag vill inte ha ett förbannat dugg från en fet äcklig kossa som du, sa han. Pokora-Kulinska Anthony Hämn. 157 (1979). Jäkla Micke, han har lagt en använd pappersnäsduk i handskfacket, mamma. Han är ju äcklig! ÅrRunt 2020, nr 18, s. 27.
c) (vard.) ss. adv., närmande sig l. övergående i förstärkande anv. Men han blev inte äckligt belåten och kladdigt övermodig. Siwertz Sel. 1: 114 (1920). När jag träffade honom nu .. så var han ju lika äckligt snygg som vanligt. Edelfeldt Rit 125 (1991). Vissa människor kommer att bli ”äckligt rika” i framtiden. SvD 12/12 1996, Näringsliv s. 2.
Spalt Ä 7 band 39, 2023