Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÄNGE äŋ3e2, förr äv. ÄNG, sbst.3, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(eng (-gh) 1538–1639. enge (-gh-) 1629–1667. enget, sg. best. 1613–1636. engie 1638. engis- (-nn-, -ii-, -ss-) i ssgr 1525 (: engiss land)–1570 (: Enngis höö). enk 1526. äng (æ-, -gh) 1540–c. 1750. änge 1555 (: äng(es)holme) osv. ängie 1647–1667. ängis- i ssgr 1543 (: ängisland)–1588 (: ängishaga))
Anm. Språkprov där genus ej kan avgöras har hänförts till ÄNG, sbst.1
Etymologi
[fsv. änge, äng; motsv. fvn., nyisl. engi (nor. nn. enge); jfr äv. mlt. enge, mnl. enge, engi; till den rot som äv. föreligger i ÄNG, sbst.1]
(slåtter)äng; äv. (o. utom i vissa trakter numera bl., om gotländska förh.) inskränktare: löväng. At han motte beholla alle syne enk lygiandis j finstaa skatfrii. G1R 3: 211 (1526). En slät äng, som kallas Kongsänget, uppå hvilcket änge är en hög eller backe. ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 77 (1737). Med änge avses myraktig, icke uppodlad slåttermark. Levander DalBondek. 1: 206 (1943). Det är slitsamt och tidsödande att faga ett änge, och fagningen har ingenting av slåtterns fest över sig. TurÅ 1966, s. 75. Att gå genom ett gotländskt änge en vårdag på en matta av vitsippor .. är magi. GotlT 14/7 2018, s. 3. — jfr SLOG-ÄNGE.
Ssgr (utom om gotländska förh. numera bl. i vissa trakter. Anm. Jfr äv. de under äng, sbst.1, anförda ssgrna): ÄNGES-BACKE. backe (se backe, sbst.3 2) med (l. i) äng l. änge; i sht förr äv.: kulle i äng (jfr backe, sbst.3 1); jfr ängs-kulle. (En runsten finns på) Råby norra gärde (vidh Håtuna kyrkia södherut) (på R. ängesbacka). 3SAH 23: 258 (c. 1645). Hö från .. ängesbackar och myrslogar (lämnade i medeltal) 10,5 dec.-ton pr hektar. TFaluLSt. 23/3 1895, s. 2. —
-BLOMSTER. blomster (se d. o. 2) som växer l. brukar växa på äng l. änge; jfr ängs-blomster. Utanför änget ger knappt någon annan plats än en del dikesrenar, vägkanter o. dyl. en fristad åt de äkta ängesblomster som inte tål betning. DN(A) 29/6 1942, s. 6. —
-BOL l. -BORD. (†) jfr bol, sbst. 6, o. -mark o. ängs-bol. Till Erich dalekarl, att han skall förskaffe till Gripzholms slottz behoff någre flere och gode engisbordh, som är vedh Obygden. G1R 25: 233 (1555). Boding ÅngermHush. 25 (1747). —
-FJÄLL. (†) jfr fjäll, sbst.3, o. ängs-fjäll. Almquist CivLokalförv. 3: 151 (i handl. fr. 1540). Att Noordrumss boerne, bruka een Engies fiäll som ligger iblandh Harckla ägor. UpplDomb. 4: 108 (1638). —
-GÅRD. (†) jfr gård, sbst.1 1, o. ängs-gård. Dömdes tesse .. men sack tiill 3 march fför ogille åcker och enges gorder. BtFinlH 2: 88 (1550). BtFinlH 2: 127 (1554). —
-HAGE. hage (se d. o. 2 a) med äng l. änge; jfr ängs-hage. En lithen ängishaga om 1½ las hö liggiendis vnder hans gårdh. BtFinlH 2: 211 (1588). —
-HOLME. (numera i sht i skildring av ä. förh.) holme (se d. o. 2) med äng l. änge; jfr ängs-holme. Att h. Birita .. haff(ver) ifrå them en äng(es)holme .. och äge the på sa(m)me öö tridjunge(n). Teitt Klag. 173 (1555). —
-HÄVD. hävd (se d. o. 4) av äng l. änge; jfr ängs-hävd. Om utredningsmännens förslag till fortsatt eller återupptagen ängeshävd kan genomföras, komma omkring 240 hektar av gotländskt änge att bevaras åt framtiden. SvD(A) 29/4 1938, s. 25. —
-HÖ. hö från äng l. änge; jfr ängs-hö. BtFinlH 4: 400 (1570). Prima trädes- och ängeshö. Norrskensfl. 23/1 1936, s. 2. —
-JORD. ängsmark l. ängesmark; jfr jord 5 (b) o. ängs-jord. G1R 26: 493 (1556). En lägenhet .. (med) 2 tunnl. 1,5 kappl. ängesjord, hvartill kommer andel i byns fäbodeplats. SundsvP 16/3 1906, s. 1. —
-KÄRR. (numera bl. tillf.) jfr ängs-kärr. Att the haffua soldt Andhers Nilson .. itt engiskiär, ogiortt opp liggiandes innan iiij råår. BtFinlH 3: 27 (1533). —
-LADA. jfr ängs-lada. Fatab. 1918, s. 64 (c. 1655). Det var .. (i juni 1995) Tjulån explosionsartat svämmade över sina bräddar, tog med sig en ängeslada och isolerade ammarnäsborna genom att skära av väg 363. VästerbFolkbl. 14/6 2005, s. 22. —
-LAND. land (se d. o. 1 a) l. landområde brukat ss. äng l. änge; jfr -mark o. ängs-land. BtFinlH 6: 47 (1525). De meterhöga stubbarna uppe i skogsbacken intill är minnen från den tiden då ängeslandet nyttjades för myrslåtter. Västerbottn. 23/3 2006, s. 35. —
-LÄGENHET. (†) jfr lägenhet 8 o. ängs-lägenhet. NorrlP 22/2 1838, s. 2. Naturliga ängeslägenheter i närheten av Nokutusvaara o. Luossavaara malmfält. Norrskensfl. 15/9 1921, s. 3. —
-MARK. mark (se mark, sbst.1 3 (c)) brukad ss. äng l. änge; jfr -bol, -jord, -land, -vall o. ängs-mark. IT 8/11 1764, s. 2. Tänk att för 200 år sen fanns det 30 000 hektar hävdad ängesmark på Gotland. Idag finns 130 hektar kvar. GotlT 19/8 2016, s. 30. —
-SLOG. (numera mindre br.) jfr slog 2 o. ängs-slog. 3 bandland ängesslog med dertill hörande beteshage. PT 28/3 1837, s. 3. Dalpilen 10/7 1914, s. 7. —
-SLÅTTER, förr äv. -SLÅTT. (i sht förr) äng l. änge använd (använt) l. avsedd (avsett) att användas till slåtter (se d. o. 1); jfr slåtter 2 o. ängs-slåtter. Sidländ änges slått underhielpes med diken, som afföra det öfwerflödiga wattnet. Stridsberg Åkerbr. 37 (1727). Gunnarvattendraget, invid hvilket Bastuträsk byamän hafva sin förnämsta ängesslåtter, bestående af synnerligen goda starrängar och ranningar. VästerbK 2/10 1903, s. 2. —
-TEG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr teg 1 o. -vret o. ängs-teg. BtFinlH 3: 204 (1547). Han inköpte af bönderne i åtskillige byar deras strödda ängestegar. Widmark Helsingl. 2: 31 (1849). —
-VALL. (förr) äng l. änge (ss. vall (se vall, sbst.1 a (β))); jfr -mark o. ängs-vall. BtFinlH 3: 204 (1547). Starren på myrängarne syntes vacker och äfven sjelfva ängesvallen der hemma vid gården lofvade blifva god nog. NorrbP 31/3 1892, s. 3. —
-VRET. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr vret 1 o. -teg o. ängs-vret. 3SAH 23: 162 (1627). —
-VÅRD. vård (se vård, sbst.1 6) av äng l. änge; jfr ängs-skötsel. Liens konstruktion, .. hur man räfsar och hässjar, slåtter och ängesvård får man lära och allt är gratis. SvD 17/7 1976, s. 26.

 

Spalt Ä 269 band 39, 2023

Webbansvarig