| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖPPEN öp3en2, adj. öppet; öppne, öppna; öppnare. adv. ÖPPET.
A. i fråga om synlighet l. tydlighet l. att ngt inte är övertäckt l. avskärmat l. skyddat samt i anv. som ansluter sig härtill.
1) ej övertäckt l. innesluten l. kringgärdad l. avskärmad; synlig l. blottad l. bar; särsk. i uttr. ligga öppen (för ngn l. ngt), ligga oskyddad l. blottad (o. åtkomlig) (för ngn l. ngt); om mark l. område l. yta o. d. äv. dels: fri från hinder (för blick l. förflyttning), dels (närmande sig l.) övergående i bet.: vid l. vidsträckt o. d. (se särsk. c, g α, n). En öpen graff. Rom. 3: 13 (NT 1526). Alla Rosor och Blommor skal man afftagha emädan som the äre ypne. Månsson Trääg. 33 (1643). Vägna såckret doppes hastigt i litet vatten, lägges sedan i en yppen väl förtenad kopparpanna. Boding ÅngermHush. 63 (1747). Liket var svept i presthabit, låg öppet för åskådarene under likpredikan. BtVLand 2: 103 (1760). Engelsk eller öppen sadel .. kallas den, som har utringade kåpor baktill, kåpflikar, inga putor och oftast ett hårdt svinläders-säte. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 37 (1836). Fartyg, som anlöpa till Cette genom vestra passet, böra, då de närma sig, hålla Frontignanfyren väl öppen till höger om Le Pilon. SD 5/2 1895, s. 6. (Råkan) ligger där orubbligt i sitt öppna, för alla väderlekens nycker blottställda näste. Rosenius SvFågl. 2: 212 (1924). Kulvapnets ursprungliga riktmedel är siktet och kornet, alltså en öppen siktskåra närmast ögat och kornet nära mynningen, s k öppna riktmedel. JägUppslB 281 (1989). — jfr OVAN-ÖPPEN. — särsk.
a) om (del av l. konstruktion l. planlösning o. d. i) byggnad l. befästningsverk o. d.: som saknar överbyggnad l. kringbyggnad l. mellanväggar o. d. HB 2: 119 (1577). Huru .. åtskilliga de gamlas tempel ypna warit bygda. Rudbeck d. ä. Bref 322 (1688). Kyrkan har således haft hvad som kallas öppen takstol, eller med andra ord man har från kyrkans inre sett ända upp till vattentaket. Ekhoff StClem. 57 (1912). Stridsvärn och förbindelsevärn kunna .. utbyggas från öppna till täckta. ArtillRegl. 1940, 2: 47. När familjen flyttade in var lägenheten luftig med öppen planlösning. DN 5/8 2020, s. 6.
b) om väg l. gata o. d.; särsk.: fri från hinder (i form av snö l. vegetation o. d.); äv. (med anslutning till 5) dels i uttr. på öppen gata, offentligt l. inför allas blickar, dels i bildl. uttr. betecknande att ngn har möjlighet l. tillfälle att göra l. utföra ngt, särsk. i sådana uttr. som hålla vägen öppen l. alla vägar öppna, vägen ligger öppen för ngn l. ngt (se VÄG, sbst. 2 e). PErici Musæus 1: 183 a (1582). (Den rättssökande skall) hafwa öpen wäg hos Osz sina angelägenheter uti underdånighet at andraga och bewaka. Bergv. 1: 672 (1727). I anseende til den myckna Snö, som här i orten faller, äro flere nyttige författningar gjorde, til at hålla wägarne ständigt öpne. Hülphers Norrl. 1: 120 (1771). Han blev tydligen nerslagen på öppen gata i centrala Stockholm. ICAKurir. 1995, nr 29–30, s. 40.
c) om himmel l. rymd l. luft o. d.: bar (se BAR, adj. 1 b) l. fri (se FRI, adj. 25, 26); äv. övergående i bet.: vid o. d.; särsk. i uttr. under öppen himmel (se HIMMEL 1 e). VadstÄTb. 99 (1584). (Lösningen) uthälldes i en glasskål och lemnades der i öppen luft. VetAH 1813, s. 180. Det är också en god sak att vara fri och sorglös och ha hela rymden öppen framför sig. Lagerlöf Holg. 2: 428 (1907).
d) om hjälm (se HJÄLM, sbst.1 2): som inte fullständigt täcker ansiktet; särsk. (i sht herald.) om sådan hjälm på vapensköld; i fråga om nutida förh. äv. om motorcykelhjälm: som saknar skyddande båge för käkpartiet. SUFinlH 1: 310 (1602). Ofvan på skölden (i Tessins vapen) är en öppen tornerhjelm och der står upprätt en hjort. BL 18: 46 (1850). Det syns vem som kör HD. Han har aldrig en s k integralhjälm som döljer hela ansiktet. Han har en öppen hjälm. DN 26/8 1989, s. 32.
e) om landyta l. område l. plats; särsk.: som utbreder l. sträcker sig fritt åt alla håll (äv. med särskild tanke på landytans osv. oskyddade läge (se särsk. α, β)); äv. dels om landområde l. landskap: som är fri från l. saknar mer högväxande (o. skymmande) vegetation l. bebyggelse o. d., dels om kust: som saknar (skyddande) skärgård; särsk. dels i sådana (äv. bildl.) uttr. som ha l. få l. lämna öppet fält l. fältet öppet (se FÄLT 8 c), dels i uttr. öppen fyrkant (se FYRKANT II 1 b α slutet), öppet skjutfält (se SKJUT-FÄLT 1). Pomeren och Mekelborgzland, hwilke äre een slät och yppen mark. Bureus Påw. B 2 a (1604). Hos oss träffar man Hermelinen .. så väl på öppna fält som i skogar och snår. Nilsson Fauna 1: 160 (1847). (Pansarfartyg lämpar) sig bäst för försvaret af våra öppna kuster. De Geer Minn. 1: 280 (1892). Östra Turkestan och Tibet utgöras i huvudsak av öppet land utan terrängbeklädnad. Ymer 1918, s. 126. Värdet av öppna landskap och biologisk mångfald. DN 23/7 1991, s. A10. Han passerar över den öppna platsen framför stadsteatern där det borde sjuda av liv, men teaterrestaurangen är sorgligt nerlagd. Flygt Verkan 38 (2004). — jfr SOL-, VIND-ÖPPEN. — särsk.
α) (†) om stad l. rike o. d.: obefäst l. oförsvarad. I ären speyare, och ären kompne til at besee huarest landet är öpet. 1Mos. 42: 9 (Bib. 1541). Eftersom Jönekiöpingh ähr en temmeligh stark fästningh och Vadstena der emoth nästan yppet, så att, der någon fahra at Danmark kunde endstå. RP 16: 431 (1656). Tegnér Armfelt 3: 402 (1887).
β) sjöt. om hamn l. redd: (mer l. mindre) oskyddad för sjöhävning l. hård vind. För Lahollm är och een godh hampn, män för sudhevästanväder mäst öpen. OxBr. 9: 664 (1645). Lossning på öppen redd. SvGeogrÅb. 1972, s. 8.
γ) om jord(mån) l. åker: som är fri från l. saknar (l. endast har lägre) vegetation; förr äv.: upplöjd l. beredd för l. möjlig att odla o. d. IErici Colerus 1: 6 (c. 1645). At odlingen i Sverige kan drifvas mycket högre, både af redan öppen jord och af den ännu orörda. Höijer 4: 119 (c. 1800). Den Engelska landtbrukaren behöfver inga binäringar, ty hans jord är öppen året om. QLm. 2: 48 (1833). Öppen jord: åker och äng. Juhlin-Dannfelt (1886).
f) om sår l. böld o. d.: som utgör öppning i huden l. som ej är läkt; förr särsk. i sådana uttr. som gå öppen (se GÅ I 3 f slutet slutet); äv. dels om svulst l. fraktur o. d.: synlig, dels (med.) om behandlingsmetod o. d.: som innebär öppnande av kroppen gm ett större snitt. Så länge Swulman icke öpen är, och flyther, så är Lijffzfahra på färde. Paulinus Gothus Pest. 91 a (1623). Han hade på nedra läppen til vänster en öppen kräft-klimp med djupa remnor deruti. Acrel Chir. 25 (1759). Märkwärdigt nog, att med alla desza blånader och snuddskott, hade Tilly dock icke erhållit ett enda öppet sår. Fryxell Ber. 6: 344 (1833). Närmare studier visade att patienterna tackade nej till operationer med öppen kirurgi för att i stället vänta på betydligt skonsammare operationer med titthålskirurgi. DN 22/8 1991, s. 19.
α) vidsträckt l. fri från öar l. skär; särsk. med särskild tanke dels på att land l. kust ej kan skönjas, dels att hinder saknas för fartygs obehindrade manövrerande; särsk. i sådana uttr. som i l. på öppen sjö l. öppna sjön (se SJÖ, sbst. 3 b γ); jfr RUM, adj. 2. Ekeblad BrClEkeblad 75 (1652). Öppen sjö, att vara i, att med fartyget vara så långt från land, att kurs eller vindförändring ej kan bringa fartyget i fara för lägervall på land eller grund. Ekbohrn NautOrdb. (1840). Öppna hafvet .. är gemensamt för alla, så att alla kunna deri både segla och fiska. Schrevelius CivR 1: 98 (1844).
β) ej frusen, isfri; förr särsk. i uttr. gå öppen (se GÅ I 3 f slutet slutet), öppen sjögång (se SJÖ-GÅNG 2). G1R 9: 331 (1534). Vi måste befinna oss i drivisens ytterområden, sade Andrée. Snart möter vi öppet hav. Sundman AndréeLuftf. 296 (1967). särsk. med vatten ss. huvudord, i sht förr särsk. i sådana uttr. som med l. vid första öppet vatten, så fort hav o. d. ej längre är istäckt (jfr FÖRSTE, adj. osv. I 2 b); jfr ÖPPEN-VATTEN. Ath vj næst gudz hielp Achtom med första öpit vatn haffua vor skiip vthij syöön. G1R 1: 194 (1524). Fröken Regina blef .. fram på våren vid första öppet vatten öfverskickad till Finland. Topelius Fält. 1: 74 (1853). Uti israpporten från Söderarms fyr uppgives, att öppet vatten ej varit synligt under hela februari och mars. Ymer 1940, s. 208.
γ) (†) om vattendrag: ohindrad av dammbyggnad o. d. Sedann den olaglige thuertepningh widh ander Suidia dem skall här efther alrigh mera igennstädias vthan Konunghz ådrenn .. thil Euigh thidh yppen wara. UpplDomb. 3: 172 (1602). BB 20: 3 (Lag 1734).
h) (†) om hugg- l. stickvapen: dragen l. blottad. Kolmodin Gen. D 4 a (1659). Att H:r VicePræsidenten Munsterhielm och H:r Assessoren Wallwijk kommit gåendes och sedt en hop med öpna wärior på tårget. ConsAcAboP 12: 93 (1727).
i) om krona (se KRONA, sbst. 1): som upptill saknar byglar som går samman i mitten; särsk. (i sht herald.) om sådan krona på vapensköld. Schück VittA 2: 455 (i handl. fr. 1671). Hertigen infann sig på slottet (vid kröningen) .. med all då brukelig prakt och öppen guld-krona. Dalin Hist. III. 2: 298 (1762). Inre sidan (av standar): .. På bröstet under en öppen gyllene krona en fyrdelt sköld. AntT XIV. 3: 7 (1895).
j) om (för viss process l. verksamhet avsett l. använt) utrymme l. kärl o. d.: ej slutet; särsk. i uttr. öppet dike (se DIKE 1 a α), öppen fåra (se FÅRA, sbst.2 1 a), öppet sänke (se SÄNKE, sbst.2); äv. i överförd anv., om process osv.: som sker l. äger rum i sådant utrymme osv. Brahe Oec. 110 (1581). Somt (av silvermalmen) rostas i små Ugnar, som i Harts, somt i öpna Ugnar eller Rostrum, under baran himmel. UHiärne Berghl. 453 (1687). Behållaren kan antingen vara försedd med lock (sluten degel) eller vara utan lock (öppen degel). Bolin OrgKem. 42 (1925). Öppen bränning .. (dvs.) bränning av avfall i det fria, t. ex. på avfallsupplag. TNCPubl. 62: 139 (1977). — särsk. om spis l. härd l. eld o. d.; särsk. i uttr. öppen spis (se SPIS, sbst.3 1). Det swaflet som förorsakar meteorer .. är mycket subtilare än det som kommer ifrån en yppen eld. Swedenborg RebNat. 1: 306 (c. 1720). I skogsbygden och norra Halland användas icke jernkaminer som i Skåne och Sydhalland, utan som vanligt i vårt land öppna spislar. Torpson Norden 44 (1887). Det mesta talar dock för att man (på 1000-talet) tillagade maten på öppen härd, eftersom det rimligen måste ha varit svårt att genom en trång ugnsöppning hantera ett kokkärl. Kulturen 1985, s. 107.
k) om (rad l. hög av) spelkort: som har framsidan uppåt; äv. i sådana bildl. uttr. som spela med öppna kort, inte hemlighålla ngt. BeskrLombreSp. 9 (1745). Cacheradt kort är då dess valör ej ses, och Öppet kort tvärtom. HbiblSällsk. 1: 5 (1838). Allt tal om religion hade upphört, och de nya konstellationerna spelade nu med öppna kort. Strindberg HMin. 2: 265 (1905).
l) orgelb. om orgelpipa l. pipverk: som i övre ändan saknar hatt l. tapp; särsk. i uttr. öppen flöjt (se FLÖJT, sbst.2 2 slutet). Täkte pipor af lika fottal, äro allenast hälften så långe som de öpne. Hülphers Mus. 309 (1773). Labialpiporna äro antingen öppna, såsom Principal m. fl., eller täckta, såsom Gedackt. Hennerberg o. Norlind 1: 96 (1912).
m) om transportmedel, särsk. dels om bil l. vagn o. d.: som saknar tak, dels om fartyg: som saknar däck l. överbyggnad. PH 5: 3044 (1750). De öppna vagnarna kunna skiljas i fyrhjuliga och tvåhjuliga. Wrangel HbHästv. 398 (1885). Men det var naturligtvis synd att det inte var öppen vagn, liksom att det var synd att inte solen lyste längre. Thorén Herre 143 (1942). Båten ifråga är byggd i Mölle 1945, helt öppen och avsedd för rodd och segling. Kulturen 1986, s. 77. — jfr HEL-ÖPPEN.
n) om utsikt (se d. o. 1, 2): ohindrad l. fri. Hwad jag redan anfört, torde wara förmycket, i ämnen där de fläste mine Läsare hafwa lika öpen utsigt, som jag, och månge kunna nyttja hänne bättre. Wallquist EcclSaml. 1–4: U 5 a (1790). En liten backe, hvarifrån utsigten var öppen öfver vattnet. Mellin Nov. 1: 251 (1846, 1865).
o) i vissa uttr.
α) i sådana uttr. som (ligga l. lägga) i (l. för) öppen dag, i sht förr äv. dager (se DAG II 7 d resp. DAGER 1 e β).
2) gles l. (ut)spridd l. skingrad o. d.; särsk. (astron.) i uttr. öppen stjärnhop (se STJÄRN-HOP); förr äv. ngn gg om jord: porös l. lucker (jfr GLES, adj. 1 e). Nyrén KlädFabr. 75 (1783). Texturen, fastän tät, är dock fullkomligen öppen; hvarje partikel af massan är liksom isolerad och utan samband med de öfriga. QLm. 3: 31 (1833). Trädens kronor böra likväl alltid genom beskäring hållas öppna och i en vacker ledig form. Lundström Trädg. 157 (1852). Fällen (på Cotswoldfåret) är något öppen, ullen lång, vågig, något grof. Juhlin-Dannfelt 59 (1886). Å fuktig mark förbättras virkets beskaffenhet om träet växer i öppet bestånd. GHT 26/10 1897, s. 2. — särsk.
a) (numera bl. ngn gg) om (gruppering av) militär trupp: spridd (se SPRIDA IV 3 a α, β); motsatt: sluten (se d. o. 13 c). PH 5: 3140 (1751). Öppna kedjor kallas de, då luckan är 12, 24, 48 eller flere alnar (mellan soldaterna). KrigVAH 1833, s. 94. Öppen kolonn användes hufvudsakligen vid rörelser åt flanken samt vid paradering. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 90 (1886).
b) spelt. om (gm val av spelöppning framkallad) typ av spel i schack: som karakteriseras av att pjäserna står glest (o. kungsbonden l. annan bonde i partiets inledning framflyttats två steg). Efter de två första dragen delas spelen i schack i öppna och slutna. De öppna spelen äro de vanligaste och mest omvexlande; de uppstå, då hvit går från e 2 till e 4, och svart svarar med e 7 till e 5. Alla andra spel äro slutna. Norman GossLek. 174 (1878).
c) (i sht i fackspr.) om byggnadssätt: som karakteriseras av att byggnader står utspridda l. fristående o. d.; motsatt: sluten (se d. o. 13 e). SvD 24/9 1895, s. 3. Man når med s. k. ”öppet byggnadssätt” ganska snart ut emot stadens gräns. Malmgren Stadsb. 172 (1910). Öppet byggnadssätt (dvs.) byggnadssätt som innebär att hus i ett område inte alls eller endast i ringa utsträckning sammanbyggs i tomtgräns. TNCPubl. 89: 214 (1988).
3) om ngt mer l. mindre abstrakt: tydlig l. ohöljd l. påtaglig l. uppenbar; äv.: offentlig l. allmän (se d. o. I 2) l. publik (se PUBLIK, adj. 2); särsk. dels om verksamhet l. sysselsättning l. aktivitet, dels om (uttryck för) känsla l. sinnestillstånd o. d., dels ss. adv.: utan att dölja l. hemlighålla ngt; särsk. i uttr. ligga öppen (för ngn), vara tydlig l. påtaglig (för ngn) (jfr LIGGA 5 b), öppen stöld, om stöld som sker utan inbrott (i lokal där förövaren har rätt att vistas), öppet spel, korrekt l. ärligt handlande l. uppträdande, i sht förr äv. öppet namn (se NAMN 4 e α), förr äv. under öppen post (se POST, sbst.3 7 e slutet). OMartini Bew. A 3 a (1604). Lucilius angrep öpet Rådsherrarne i Rom, Scipio och Lælius. Kellgren (SVS) 5: 272 (1795). En ringa del af den Eviga Försynens rådslag ligger öppen för våra blickar. Wallin 1Pred. 1: 257 (c. 1830). Att lönnmord skulle wara mindre brottsligt än öppet mord, skall wäl ingen på allwar wilja påstå. Melin Pred. 2: 113 (1847). Nåväl, utropade hon, inga hemligheter mellan oss utan öppet spel och redlig handling. BlekLT 15/2 1871, s. 2. Du har funnit miljön kall och avvisande, du har bemötts med skepsis, ironi, ibland öppet hån. Delblanc Gunn. 203 (1978). Öppna stölder kallar vi sådana som sker på kontor, i affärer och liknande lokaliteter. GbgP 23/11 1990, s. 31. — särsk.
a) med huvudord betecknande dokument l. skriftlig handling; särsk. i uttr. öppet patent (se PATENT, sbst. 1). Thå will hon lathe bekåme migh ett opedt mandatzbreff, thill alle Cutumerere och befalningsmen, wed Siösidhen. HH XXXIII. 1: 156 (1561). Så långt hade Napoleon ett ögonblick kommit i eftergifvenhet, att hertigen af Vicenza .. fått mottaga öppen fullmakt att sluta fred för att rädda Paris. 3SAH 3: 319 (1888). — särsk. i uttr. öppet brev.
α’) (förr) om offentlig kungörelse l. skrivelse l. fullmakt o. d.; jfr BREV 1, 2. G1R 1: 33 (1522). Effter som Wij .. j krafft af dhetta Wårt öpne breef .. förordne honom Jören Stiernhielm att wara Regni antiquarius. Schück VittA 1: 168 (i handl. fr. 1648). Kungl. Maj:ts öppna brev angående sammankallande av allmänt kyrkomöte. SFS 1920, s. 629.
b) om strid l. kamp l. konflikt o. d. Til thes thet bleff ett yppet Slagh, / Ther sågho the sin sidste dagh. Messenius Sign. D 2 a (1612). Då Nederländerna voro stadda i öppet och af mycken framgång krönt uppror mot Filip II. Bolin Statsl. 1: 233 (1869). Fersen vek undan för en öppen strid med monarken. 3SAH 6: 154 (1891).
c) om omröstning o. d.: som sker på sådant sätt att det framgår hur varje röstande lagt sin röst. Omröstning i kyrkorådet och skolrådet sker öppet. SFS 1862, nr 15, s. 10. Voteringen kan vara öppen eller sluten, skilda metoder för öppen omröstning kunna användas. SvRiksd. 11: 386 (1934).
d) i sådana uttr. som öppen arbetslöshet, i fråga om aktivt arbetssökande personer som ej är sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dold och öppen arbetslöshet. AB 9/6 1940, s. 4. Åren 1990–1993 steg den öppna arbetslösheten från 1,9 till 8,3 procent – på två och ett halvt år försvann en halv miljon jobb. SäljSkiten 53 (2009).
e) med inbegrepp av 5, i vissa juridiska l. ekonomiska facktermer, särsk. öppen rekommendation (se REKOMMENDATION 3 c), öppen transit (se TRANSIT 2). Risingh KiöpH 82 (1669). En auktion kan naturligtvis förrättas inom en sluten krets af personer. Det vanliga är dock, att allmänheten lemnas tillträde till densamma och tillfälle att der göra bud (s. k. offentlig l. öppen auktion). NF 1: 1337 (1876). Öppet förvar .. (dvs.) form för förvaring hos banks notariatavdelning av allmänheten tillhöriga värdehandlingar, vanligen aktier, obligationer och andra fordringsbevis. SvAffärslex. (1948).
f) med inbegrepp av 5, om (möte l. förhandling i) folkrepresentation l. domstol o. d. Ehuru wäll borgerschapet esomofftast aff konungsmannen, borgmästare och rådh alffwarligen här å öpno rådstugunne förmant ähr. BtÅboH I. 9: 123 (1637). 1755. års öppna Riksdag. Tessin Bref 1: Föret. 3 (1756). Det har ej kunnat undgå att väcka en viss uppmärksamhet, då .. (riksdagsmannen) inför öppen kammare setts skaka hand med hr Pantzarhielm. GHT 2/2 1897, s. 2.
B. i fråga om (möjlighet till) passage l. förbindelse l. tillgänglighet l. frihet l. att ngt inte är stängt l. låst samt i anv. som ansluter sig härtill.
4) i tillstånd l. läge som tillåter passage l. genomgång l. tillträde; ej tillsluten l. stängd l. låst; särsk. dels om kärl l. behållare l. utrymme o. d., dels om dörr l. port o. d. (se a), dels om klädesplagg (äv. i bet.: som inte täcker l. döljer) (se b); äv. om bok: uppslagen (se c); särsk. i uttr. stå öppen (förr äv. stå ngn öppen) (se STÅ, v. II 27 b β α’); jfr 5 i. Neh. 4: 7 (Bib. 1541). Om natten war den ena stunden stiernklart .. den andra rägnade, som himmelen warit öpen. SvBrIt. 1: 27 (c. 1700). Gränsen skall vara öppen, så att de få fara öfver gränsen. UrFinlH 67 (1808). Tappningen sker bäst med öppen kran. Härmed menas att kranen ej stänges för hvarje butelj, utan får vara öppen under hela tappningen. Leufvenmark Vin. 1: 264 (1869). Genom en öppen friskluftkanal kan rumsluften ombytas 1–1,5 gånger i timmen. Wirgin Häls. 1: 217 (1931). De som är intresserade av att bli statsråd måste alltså hålla linjen öppen, om .. (statsministern) nu ringer. PiteåT 14/5 2016, s. 2. — jfr GAVEL-, HALV-, VID-ÖPPEN. — särsk.
a) om dörr l. port l. grind l. fönster o. d.; äv.: stängd men ej låst; särsk. (äv. bildl., med anslutning till 5) i sådana uttr. som dörren står öppen till ngt, det är möjligt att få tillgång l. möjlighet till ngt, få l. ha öppen port till ngt (se PORT, sbst.1 3 d β), hålla dörren öppen för (ngn l. ngt) (se DÖRR 3 a β), (in)för (förr äv. vid l. under) öppna dörrar l. öppen dörr (se DÖRR 3 a α), (in)för öppen ridå (se RIDÅ 3 a), slå in öppna dörrar (se SLÅ IN 3). Stig på, dörren är öppen. Upp. 3: 8 (NT 1526). Dömdes tesse effter:ne men sack till 3 march fför the riidhe igenom herrens åcker och leffde ledeth opeth effter sich. BtFinlH 2: 91 (1550). Genom den öppna dörren hörde vi tydligt, huru han .. utandades sina sista suckar. De Geer Minn. 1: 187 (1892). En stad sträcker sig in genom det öppna fönstret när hon vädrar. Jörgensdotter BergDöttrar 355 (2009). Dörren stod öppen till ett handbollsliv på elitnivå. NorrbK 25/2 2012, s. 38. — särsk. [jfr fin. avoimien ovien päivä] (i sht i Finl.) i sådana uttr. som öppna dörrars dag, öppet hus på offentlig inrättning l. företag o. d.; jfr 5 d. DN(A) 10/11 1965, s. 27. Bekanta dig med tingsrätten. Öppna dörrars dag. Träffa en domare, fråga och diskutera. Hufvudstadsbl. 26/8 2017, s. 31.
b) om (del av) klädesplagg: ej knäppt l. snörd l. häktad o. d.; äv. (med kvardröjande bet. av 1): ej (helt) täckande l. döljande. VarRerV 18 (1538). Håll nattrocken öpen. Bellman (BellmS) 1: 40 (c. 1769, 1790). De öppna lifven äro .. modernare än någonsin, och ringningen går ända ned till kjorteln och i denna öppning anbringas antingen band med rosetter eller enkel snörning. SthmModeJ 1850, s. 16. Istället för slips hade han en sidenscarf elegant knuten i halsen på den öppna skjortan. Ingemarsson SmåCitr. 219 (2004).
c) om bok (l. tidning): uppslagen; särsk. i sådana bildl. uttr. som vara som en öppen bok (se BOK, sbst.2 1 a κ ε’). Han hadhe j sina hand en öpen book. Upp. 10: 2 (NT 1526). Den lilla boken låg öppen på ottomanen. SvD(A) 17/6 1953, s. 20.
d) om brev l. kuvert l. sigill o. d.: oförseglad. Jer. 32: 11 (Bib. 1541). At alla Bref och ordres, som af Soldaterne eller Rotarne fortskaffas, böra wara öpne och oförseglade, dertil kan Kongl. Maj:t icke samtycka. PH 8: 7474 (1766). En journalist får rutinmässigt ett stort antal inbjudningar till pressvisningar av skilda slag, tryckta kort i öppna kuvert. SvD 1979, nr 127, Bil. s. 1.
e) hos människa (l. djur), om kroppsdel l. organ o. d. Lucidor (SVS) 430 (1674; uppl. 1997; i bild). Förde jag mina finger uti Modersprundet, som war som en Rixdaler öppit, och eij tiockare än en tålfte deel af en tum. Hoorn Jordg. 2: 5 (1723). (Lejonet) andades lugnt men på samma gång vädrande genom spändt öppna näsborrar. Hallström Than. 37 (1900). — särsk.
α) om mun l. gap o. d. Stiernhielm Parn. 2: 10 (1651, 1668). Stenström sov med öppen mun i en stol. Sjöwall o. Wahlöö Ros. 185 (1965). jfr VID-ÖPPEN.
β) i fråga om öga; särsk. i sådana (äv. bildl.) uttr. som få ögonen öppna (förr äv. öppna ögon) (se ÖGA 1 c γ α’), ha l. hålla ögonen öppna (se ÖGA 1 c β, γ β’), med öppna ögon (se ÖGA 1 c γ γ’). Sak. 12: 4 (Bib. 1541). Jag har sovit illa i natt, har legat med ögonen öppna. Sjögren TaStjärn. 39 (1957).
γ) (†) i fråga om tarmtömning; särsk. i sådana uttr. som ha (ett) öppet liv, hålla livet öppet (se LIV II 3 a). Lemnius Pest. 17 (1572). (Majsbrödet) är et ganska hälsosamt bröd, och gör, at kroppen altid är tilbörligen öppen. VetAH 1752, s. 31. Tholander Ordl. (1872).
δ) om hand: ej sluten (se d. o. 1 b); särsk. i bildl. uttr. betecknande ngns generositet l. frikostighet o. d. Syr. 4: 31 (öv. 1536). Rikets magtegande ständer så väl som enskilde stormän gynnade med öppen hand dessa idrotter. 2SAH 59: 476 (1882). Att kavaljeren håller sin vänstra arm starkt krökt, handen uppåtriktad och öppen. Folkdans. 11 (1923).
ε) om armar l. famn: utbredd(a); särsk. (o. i sht) i bildl. uttr. betecknande ngns välvilja l. omsorg o. d., särsk. i sådana uttr. som mottaga ngn med öppna armar (se ARM, sbst. I 1 d α). Si hur hon fäktar, / Kring axlarna fläktar / Rödt hår; / Med öpna armar / Hon larmar. Bellman (BellmS) 1: 45 (c. 1769, 1790). En ständigt öppen famn jag vet; / Den heter: Guds barmhärtighet. NPs. 1921, 583: 2. Sitter herr Karlsson och förolämpar den generösa värd som tagit emot honom med öppna armar? Jonasson Hundraår. 231 (2009).
f) språkv. i överförd anv., om vokal: som uttalas med jämförelsevis stor munöppning; särsk. i uttr. öppen vokal (se VOKAL, sbst. 2); äv.: som har avseende på l. samband med sådan vokal; förr äv. dels om konsonant, dels (i ssgn NÄS-ÖPPEN) om språkljud: som frambringas med slappt gomsegel o. tillsluten munhåla. Det korta öppna e .. uttalas nästan som ett kort ä. Svedelius FrGr. 10 (1814). Målet (i Degerfors) har endast ett ganska öppet tungspets-r. Landsm. VI. 6: 117 (1888). Möjligt är ju, att ljudet på grund av ordens (bl. a. ”då”) vanliga svagtonighet hade en öppnare kvalitet än det vanliga långa å-ljudet. AntT XX. 7: 35 (1919). — jfr MUN-ÖPPEN.
5) som är (allmänt) tillgänglig l. åtkomlig för användande l. nyttjande o. d.; som står till förfogande l. begagnande; särsk. dels: ledig l. disponibel o. d. (se särsk. c), dels: som tillåter (hög grad av) rörelsefrihet (se särsk. i), dels: (relativt) fri från restriktioner l. begränsningar o. d. (se särsk. h, i, k); med abstrakt huvudord äv.: ohindrad l. möjlig l. görlig o. d., särsk. i sådana uttr. som lämna ngn öppet att göra ngt, ge ngn möjlighet att göra ngt, stå öppen för ngn l. stå ngn öppen (se STÅ, v. II 27 b β β’), ställa ngn öppet att göra ngt (se STÄLLA, v.1 I 18 d), vara öppet för ngn att göra ngt, vara möjligt för ngn att göra ngt; förr äv. i sådana uttr. som ha l. få öppet spel resp. lämna l. ge ngn l. ngt öppet spel (se SPEL, sbst.1 1 j), ligga i öppen pris åt ngn (se PRIS, sbst.1 2 b); jfr 1 b, 3 e, f, 4 a, 6. G1R 1: 328 (1524). Som Lös-drifware, Landstrykare och Lättingar .. ei böra tålas, utan .. til publiquet eller annat arbete hållas, eller sättias til Båtzman eller Soldat, för någon öpen rota, om han därtil dåger. PH 1: 736 (1727). Det bör .. vara lika öppet för ett tjenstehjon att få beskydd och handräckning af lagen emot en elak husbonde, som för husbonden att få det emot ett vanartigt tjenstehjon. Boëthius Naturr. 113 (1799). Jesus lemnar sina fariseiska motståndare öppet att tänka denna hädiska tanke, om de ha hjerta dertill. Wikner Pred. 482 (1881). Genom vänskapen med Knut Geijer fick jag öppet tillträde till professor Geijers hus. De Geer Minn. 1: 35 (1892). Det var natten till fredagen som Berlin efter 28 års delning åter blev en öppen stad, en stad för alla berlinare. DN 11/11 1989, s. 1. Hamnen i Vladivostok bestod under denna tid av en öppen och en sluten del. Jonasson Hundraår. 237 (2009). — särsk.
a) (†) om hav l. sjöväg: (gm avsaknad av fientliga fartyg o. d.) farbar l. framkomlig; äv. med huvudord betecknande sjöfart. Oansedt att Engellandh är något aflägit ifrån oss, så kan dhet lijkväl medh dess flotta hålla oss siön reen och yppen. RP 16: 425 (1656). Kryssare utsändes både från Stockholm och Carlskrona för att hålla sjöfarten öppen. Malmström Hist. 1: 62 (1855).
b) om affär l. matställe l. offentlig inrättning o. d.
α) med särskild tanke på de tider (på dygnet l. under året) som affären osv. är möjlig att besöka. Boden är öppen til kl. 12 om natten. DA 22/11 1776, s. 4. Affären är fortfarande öppen under sommarmånaderna, några somrar till kanske. Mazetti GrabbGrav. 11 (2000). Kafé Svanen har bara bokstäver på dörren och en skylt som går att vända för öppet och stängt. Jörgensdotter BergDöttrar 171 (2009). jfr SÖNDAGS-ÖPPEN.
β) (förr) som är tillgänglig för (större del av) allmänheten; särsk. i uttr. hålla öppen bod (se BOD, sbst.1 3 slutet), öppen spannmålsbod (se SPANNMÅLS-BOD 2), förr äv. öppen salubod (se SALU-BOD). RA I. 1: 638 (1559). Det första öppna apoteket i Stockholm uppgifves vara det, som privilegierades af Johan III 1585. Strindberg SvFolk. 1: 451 (1882).
c) (numera bl. ngn gg) om tjänst l. ämbete l. post o. d.: ledig l. vakant. Rudbeckius KonReg. 100 (1614). En Academisk Condition, som honom står öppen, och nu genast bör tilträdas. VDAkt. 1751, nr 35. Vad byggnadstillsynen beträffar har Vanda nu lyckats besätta alla öppna tjänster. Hufvudstadsbl. 29/10 2018, s. 6.
d) i fråga om (välkomnande) mottagning (med traktering) av gäster l. besökare (i privat hem l. på institution o. d.); särsk. (o. numera bl.) i uttr. som (ha l. hålla) öppet hus, (ha) bjudning utan fast utsatt tid (o. utan personlig inbjudan), äv. i fråga om fri möjlighet till studiebesök på offentlig inrättning l. företag o. d. (jfr 4 a slutet); i sht förr äv. i uttr. öppen taffel (se TAFFEL, sbst.1 I 2), förr äv. i sådana uttr. som (hålla) öppet bord (se BORD, sbst.1 6 g slutet), lämna fat öppet spel (se SPEL, sbst.1 1 j β). (Karl VII av Frankrike var så fattig) at han sällan hölt öpen Disk, och fant man honom en gång, at han vppå sitt Bord icke meera hade til bästa, än een Fåårsteek och ett paar Hönor. Brask Pufendorf Hist. 202 (1680). Naturligtvis ha vi ännu stor inquartering och öppen spisning här på Biskopsgården. Tegnér (WB) 9: 565 (1843). (Alströmers) bord stod öppet för alla resande. LbFolksk. 367 (1868). Födelsedagen firar han med öppet hus hemma. NVärmlT 28/1 2021, s. 18. Nu skulle det bjudas på öppet hus på reningsverket men det har ställts in. Barometern 11/3 2021, s. 12.
e) (numera bl. ngn gg) om tillfälle, ungefär liktydigt med: möjlig. Ett öpet tillfälle Academiens jurisdiction med alfware att förswara. ConsAcAboP 7: 493 (1694). Jag finner väl här et öppet tilfälle, at för en vän och välgörare .. ådagalägga min ärkänsla. Sandels ÅmVetA 1773, s. 5.
f) om utbildning l. pedagogisk verksamhet o. d.: som är fritt tillgänglig (äv. för ej inskriven l. särskilt behörig o. d.); särsk. i uttr. öppen förskola, om avgiftsfri (kommunal) gruppverksamhet där barn i förskoleåldern kan delta tillsammans med vårdnadshavare (l. dagbarnvårdare o. d.). At han satte sig uti en öppen Skola bland barnen, hwilka uti skrifwande och läsande underwistes. SthmVBl. 1745, s. 47. Lektionen är öppen för var och en. Hedin 4Tal 11 (1914). På tisdagen fick även Genarp en service som andra delar av Lunds kommun haft sedan länge – en öppen förskola. SDS 3/3 1993, s. C1.
g) i fråga om idrott o. d.; särsk. om tävling(sklass): som tillåter deltagande oberoende av nationalitet l. ålder l. kön l. vikt l. status som amatör l. professionell o. d., särsk. i uttr. öppet spår (se SPÅR, sbst.3 2 c). TIdr. 1884, s. 119. Ett VM öppet alltså för såväl proffs som amatörer. SvD 5/2 1975, s. 18. Lars Adolfsson, Borås, visade i judo-SM, öppen klass, att en liten stark man kan slå en stor stark. GbgP 17/5 1993, s. 24.
h) om marknad l. ekonomi o. d.: (mer l. mindre) fri från restriktioner o. d. SvD(A) 28/1 1933, s. 6. I likhet med Sverige är Kanada en helt öppen ekonomi. Vi har stor utrikeshandel och helt fria kapitalrörelser över gränserna. DN 10/12 1992, s. C2. En öppen marknad, med fri konkurrens och fritt flöde av varor, tjänster och kapital. SäljSkiten 75 (2009).
i) i fråga om kriminalvård l. ungdomsvård o. d.; särsk. (numera bl. i icke officiellt spr., med anslutning till 4) i uttr. öppen anstalt, anstalt med låg säkerhet (där de intagna (dagtid) kan röra sig fritt inom anstalten). GHT 26/1 1911, s. 2. En öppen anstalt, sådan som Hall, där eleverna röra sig fritt inom anstalten. Arbetet 26/7 1935, s. 10. Skänninge? Det är ju inget riktigt fängelse, bara en öppen anstalt. DN 22/2 1992, s. A12.
j) i fråga om sjukvård; särsk. i uttr. öppen vård (se VÅRD, sbst.1 8 a). Samverkan mellan sluten och öppen förlossningsvård. SFS 1937, s. 1582. Sedan 1963 ansvarar landstingskommunerna för den öppna sjukvården. Gustafsson KommunLandst. 28 (1980).
k) [efter fr. société ouverte, myntat av den franske filosofen H. Bergson († 1941); jfr äv. eng. open society, i titeln på verk 1945 av den österrikisk-brittiske filosofen K. Popper] om samhälle: som kännetecknas av tillgänglighet l. demokratiska principer l. politisk transparens o. d. Anhängarna av det öppna samhället. DN(A) 21/8 1947, s. 4. Här uttrycks .. sympatier för det s. k. öppna samhället, där medborgarna har valmöjligheter, insyn och medbestämmanderätt. SvD 28/9 1969, s. 5.
l) (†) om hugg l. slag l. stöt: som (kan) tilldelas utan att den som är angripen har möjlighet att värja sig, särsk. i sådana uttr. som få öppet slag på ngn, se sig öppet slag (se SLAG, sbst.1 1 c α), få l. finna l. giva l. lämna o. d. öppet hugg (se HUGG, sbst.1 1 c), ha l. få öppet streck (på ngn) (se STRECK, sbst.3 1 b). 2SthmTb. 7: 52 (1584). Chenon Heywood 4: 53 (1773).
6) om person: meddelsam l. frimodig l. uppriktig o. d.; äv.: mottaglig l. förbehållslös l. tillgänglig (se d. o. 6) o. d.; särsk. i uttr. vara öppen för ngt, vara mottaglig för ngt (äv. (med anslutning till 5): vara redo l. villig till ngt); äv. i överförd anv., om ngt sakligt (se slutet). Jag föreställer mig, at denna händelsen mycket ökt grefvinnans mjältsjuka; med den disposition är man mehra öppen för bedröfvelser, än för glädje. Höpken 1: 405 (1773). Jag är öpen för goda intryck. KyrkohÅ 1908, s. 288 (1796). Gamlakarlebybon är pratsam, öppen och gladlynt samt har ett utprägladt sinne för det humoristiska. LfF 1897, s. 195. Det föll Erik Nordin in, att han borde ha varit mer öppen, talat med Jansson om sina bekymmer för familjen. Hedberg Räkn. 181 (1932). (Finansministern) är öppen för att även sänka skatten på alkohol. SvD 17/4 1998, s. 4. — jfr SNAR-ÖPPEN. — särsk. i överförd anv., särsk. dels om ansikte l. ansiktsdrag l. blick l. hjärta l. sinne o. d., dels om diskussion l. meningsutbyte o. d. LPetri 2Post. 51 b (1555). Ynglingens hjerta är öppet för glädjen. Hagberg Pred. 2: 69 (1815). En tjugutre års man med ett ganska godt ansigte och en öppen, glad blick. Almqvist Kap. 3 (1838). Den gula luggen som föll ner i hans fuktiga panna gav honom ett öppet och tillitsfullt drag. Kjellgren Smar. 145 (1939). Vi har haft en mycket öppen och uppriktig diskussion. SDS 24/9 1995, s. A6.
7) (ännu) ej avgjord l. fastlagd l. fastslagen l. avslutad l. fullbordad o. d.; särsk. dels om fråga: ej besvarad l. löst, dels i uttr. lämna l. hålla ngt öppet, låta ngt förbli obesvarat l. oavgjort o. d.; äv.: obegränsad l. oinskränkt (se särsk. slutet). At .. (Drottning Kristina efter sin tronavsägelse) altid ville hafva någon tvistighet öppen med Sveriges Regering. Schönberg Bref 2: 230 (1778). Frågan om idévärldens objektiva verklighet må lämnas öppen, och den besvaras väl ej med litteraturhänvisningar hit eller dit. 3Saml. 6: 51 (1925). Biljetterna gäller ett år och har s k öppen hemresa, dvs man kan ändra hemresedag. GbgP 16/7 1980, s. 10. Presidentvalet är en öppen affär. DN 4/6 1992, s. A2. I ansökan skriver Banverket att man vill hålla öppet för fortsatt tunnelbygge inför regeringens slutliga beslut i höst. SvD 6/8 1998, s. 4. — särsk. i vissa juridiska l. ekonomiska termer l. begrepp, särsk. rätten är öppen dem emellan (se RÄTT, sbst.2 1 s), stå öppen (se STÅ, v. II 36 a), öppen kredit (se KREDIT, sbst.1 2 f), öppen polis (se POLIS, sbst.2 c), öppen räkning (se RÄKNING 1 d β), öppet kreditiv (se KREDITIV 2 a), öppet köp, om köpeavtal som innebär att det köpta (under vissa förutsättningar) kan lämnas tillbaka (utan angivande av skäl). OPetri Tb. 244 (1528). Medh Hindrich Klufuensich ähr öppet och oclarerat. BoupptRArk. 1639. (De resande herrarna besökte) nästa Handels-staden, hwarest de hos en Köpman fingo en öpen Wäxel. Weise 2: 19 (1771). Detaljhandlarna måste tillåta öppet köp av lamporna. RådRön 1989, nr 3, s. 3.
B: (3) ÖPPEN-DAGA. (†) = -daglig. ÖoL (1852). Fackföreningar, hvilkas öppendaga syfte är att egga medlemmarne till strid mot arbetsgifvarne. NorrtT 24/10 1891, s. 4. Kjellén PolHb. 3: 23 (1916). —
(3) -DAGAD, p. adj. (†) = -daglig; jfr uppe-dagad. Lind 1: 219 (1738). Det gick så långt, att personer af hög rang .. öppendagadt fuskade i lyckans handtverk och voro kände som falska spelare. Crusenstolpe CJ III. 1: 133 (1846). Björkman (1889). —
(3) -DAGLIG. (†) klar l. tydlig; uppenbar; jfr -daga, -dagad. ÖgCorr. 6/9 1843, s. 2. Då .. vill jag fråga, varför en höglärd teolog skall behöva undervisas om ett sedan århundraden öppendagligt faktum. TSvLärov. 1952, s. 582. Så mycket öppendagligare var striden mot epokens metriska schema. DN(A) 3/9 1956, s. 4. —
(6 slutet) -HJÄRTAD. (numera bl. ngn gg) öppenhjärtig. AOxenstierna Bref 2: 432 (1647). Jag .. råkade med mina öppenhjertade omdömen ej sällan i förlägenhet. Ahnfelt Rääf 241 (cit. fr. 1838). —
(6 slutet) -HJÄRTENHET. (†) öppenhjärtighet. KKD 6: 160 (1708). Det är begripeligt, at jag genast ångrade min öppenhjertenhet. Ullman Frök. 70 (1780). Möller (1807). —
(6 slutet) -HJÄRTIG. [jfr t. offenherzig] om person: uppriktig l. ärlig (se d. o. 3) l. (alltför) frispråkig l. rättfram; äv. i överförd anv., om ngt sakligt: som vittnar om l. präglas av öppenhjärtighet; jfr hjärtig 2 o. -hjärtad, -hjärtlig. AOxenstierna 8: 98 (1633). En öppenhjärtig redogörelse. VFl. 1933, s. 81. Det var alldeles uppenbart att den gamle militären var en helt annan person, öppenhjärtig och frispråkig, när sonen och hustrun inte var närvarande. Anderson Brev. 247 (2004).
Avledn.: öppenhjärtighet. r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara öppenhjärtig; jfr öppenhet 3, öppen-hjärtenhet, öppenhjärtlighet. Hesselius FruentSp. 165 (c. 1710). En världsberömd dagbok, som i öppenhjärtighet, åskådlighet och omedveten humor lugnt kan sägas sakna motstycke. Selander Pegas. 7 (1934, 1950). —
(6 slutet) -HJÄRTLIG. [möjl. kontamination av öppen-hjärtig o. hjärtlig] öppenhjärtig; jfr hjärtlig 6. SP 8/7 1829, s. 3. Han ville alltid vara öppenhjertlig och vänlig. Tavaststjerna Barnd. 45 (1886). En öppenhjärtlig intervju. SDS 10/7 1994, s. C1.
Avledn.: öppenhjärtlighet, r. l. f. öppenhjärtighet. Jag kan alldrig nog beröma den Mannen för höflighet, tjenstachtighet, ärlighet och öppenhjertlighet. ABäck hos Linné Bref I. 4: 19 (1744). —
-HÅLLA, se C. —
(6 slutet) -SINNAD. som har öppet sinne. Hustrun (är) i tahl och swar fri och yppensinnad. VDAkt. 1734, nr 62 (1723). —
(1) -SPIS. (i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) öppen spis. ÖstersundP 4/8 1900, s. 4. När springet i kök och bodar var slut för dagen, satte hon sig gärna vid öppenspisen med händerna kring knäet och stirrade drömmande in i eldens kamp och lek. Väring Frost. 211 (1926). —
-STÅENDE, -TID, se C. —
(1 g β slutet) -VATTEN. (öppe- 1624–1714. öppen- 1550 osv. öppet- 1613 osv. öppne- 1679) (numera bl. mera tillf.) särsk.: isfritt vatten; särsk. i sådana uttr. som med första öppenvatten, så fort hav o. d. ej längre är istäckt (jfr förste, adj. osv. I 2 b). Thenn lille pinck .. hvicke thu änn nu med förste openvattnet må lathe löpe hijt nid för Elffzborg. G1R 21: 96 (1550). —
-VÅRD.
1) till 5 i, om kriminalvård l. ungdomsvård som erbjuder visst mått av rörelsefrihet. (Internerna) hade delvis öppenvård och på dagarna var de i skogsarbete. HudiksvT 11/12 1951, s. 5.
2) till 5 j, om öppen vård (se vård, sbst.1 8 a). Expressen 6/2 1953, s. 2. 150 nya läkare anställs inom öppenvården. DN 17/9 1980, s. 1.
Ssg (till -vård 2): öppenvård- l. öppenvårds-mottagning. jfr mottagning 5 b α. Öppenvårdsmottagning för alkoholister. GHT 16/1 1957, s. 7.
C: ÖPPET-HÅLLA, -ning; -are (numera bl. tillf., DN(A) 5/11 1952, s. 10 (: öppethållarkvällar) osv.). (öppen- 1854–1971. öppet- 1834 osv.) numera i sht ss. vbalsbst. -ande. särsk.
1) till 1 b: hålla (väg) fri från snö. FolkRöst. 23/8 1854, s. 4. Konungens befallningshavande övervakar, att väg vintertiden behörigen öppenhålles. SFS 1927, s. 517.
2) till 1 g β: hålla (sjöväg l. vattendrag o. d.) fri från is. TT 1889, s. 162. Redan på 1880-talet väcktes fråga om anskaffande af isbrytarefartyg för att öppenhålla farleden till hufvudstaden. VFl. 1909, s. 22.
3) till 5 b α: hålla (affär l. matställe l. offentlig inrättning o. d.) öppen. Krogarnes öppethållande på olaga tid. GHT 9/8 1834, s. 3.
Ssg (till -hålla 3): öppethållnings-, äv. öppethållande- l. (numera bl. tillf.) öppethåll-tid. öppettid (se d. o. 1). Öppethållningstid under April–Sept. RTKatal. 1921, 4: 2, s. 1. Under första delperioden var hälften av de nyetablerade butikerna .. relativt små försäljningsenheter med utsträckta öppethållandetider. Hand90Tal. 136 (1989). —
-STÅENDE, p. adj. (öppen- 1692 osv. öppet- 1856 osv.) särsk.
1) till 4: som står öppen; särsk. till 4 e. Hygiea 1856, s. 77. En öppenstående fönsterventil. Ribbing BarnFostr. 59 (1892). Pneumothorax med öppenstående inre (lung-) fistel. Petersson FysUnders. 139 (1908).
2) till 5: som står till förfogande l. är tillgänglig o. d. I fall .. (de ur riket avvikna gruvarbetarna) utaf thenna Wår them nu öpenstående höga Kongl. Nåd intet skulle wilja göra sig delaktige .. läre Wi tilgripa the medel och utwägar, hwarigenom de måge stå at återbringas. Bergv. 1: 437 (1692). —
-TID. (öppen- 1903 osv. öppet- 1947 osv.) särsk.
1) till 5 b α, om tid under vilken affär l. matställe l. offentlig inrättning o. d. har öppet; i sht i pl.; jfr -hållningstid. Apoteket annonserar i dagens n:r om sina öppentider för framtiden. BoråsTidn. 28/5 1903, s. 2. På visningsdagarna .. har museet fri entré, förlängd öppettid och visningar av valda delar av museet varje halvtimme. Kulturen 1980, s. 12.
2) (i sht i fackspr.) till 7, om tid under vilken färg l. spackel l. lim o. d. går att bearbeta l. justera o. d. (innan färgen osv. har torkat). Öppentid (dvs.) den tid efter applicering, under vilken en färg ”står öppen”, dvs. åter kan bearbetas med fullgott resultat. TNCPubl. 88: 189 (1988). Spacklet har lång öppentid och en smidig konsistens. BeckerFärgfakta 1991, s. 10: 6. —
-VATTEN, se B.
D: ÖPPNE-VATTEN, se B.
1) till 1; förr särsk. till 1 e α: egenskapen l. förhållandet att vara obefäst. Här gåår fuller taal, att Arensdorff är på Gottland, hafwer all godh kunskap om denna ortens öpenheet och giör anstellning att anfalla denna skiärgården. 3SAH 43: 287 (1676). Det hvilar öfver Vättern .. en ljus öppenhet, som annars sällan möter oss i våra bygder. Heidenstam Birg. 7 (1901).
2) till 3. SvLittFT 1836, s. 142. Han skulle visa fullständig öppenhet mot myndigheterna. Industria 1970, nr 7–8, s. 68.
3) till 6; jfr öppenhjärtighet. Boëthius Sedel. 171 (1807). Det fanns en omedelbarhet och nästan barnslig öppenhet i hennes vänlighet. Wigforss Minn. 1: 39 (1950).
Spalt Ö 181 band 39, 2023