Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖRTGESÄLL œr3t~jesäl2, förr äv. ÖRTEGESÄLL, m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(erht- 1749. ört- 1749 osv. örte- 1690; se för övr. GESÄLL)
Etymologi
[jfr d. ørtengesel; av ä. t. ürtengeselle, örtengeselle (motsv. mlt. ortgeselle), ssg av ürte, örte, (nota för) måltid (på värdshus o. d.), (sammankomst l. dryckeslag på) gesällhärbärge m. m. (etymologiskt identiskt med -VARD, sbst.2), o. geselle, gesäll (se GESÄLL). — Jfr ORD-GESÄLL]
(förr) gesäll med särskilda uppgifter i gesällskap (ss. att ta emot, förpläga o. skaffa anställning åt till orten ankommande gesäller); stundom äv. liktydigt med: åldgesäll; jfr OMSKÅDNINGS-GESÄLL, ORD-GESÄLL, SKÅDE-GESÄLL. Så skolle sammaledes Örte Gesellerne gifwa Den resande (gesällen) antingen Skienk eller God willia. Löfgren TenngjH I. 1: Bil. s. 47 (i handl. fr. 1690). Så snart en Gesell är Arbete tillsagd, åtwarnas densamma af Ört-Gesellen, att afleggia sitt sidogewähr. Löfgren TenngjH I. 1: Bil. s. 65 (i handl. fr. 1749). Gesällskapens egna förtroendemän voro åltgesällerna eller, som de också kallades, örtgesällerna. Hansson SkomYrkH 137 (1919). En för såväl gesällskapet som mästerskapet viktig funktion fylldes av örtgesällerna, då i deras händer låg platsanskaffningen för arbetslediga gesäller. Löfgren TenngjH I. 3: 265 (1950).
Ssg (förr): ÖRTGESÄLL-ÄMBETE~020. om örtgesälls uppgifter betraktade ss. ett ämbete (se d. o. 4). Att ingen får sig påtaga äldst eller yngst Örtgesällämbete utan han kan samma syssla förrätta. Kulturen 1976, s. 50 (1723).

 

Spalt Ö 266 band 39, 2023

Webbansvarig