| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 2 a) -RUTA, -ning. (numera bl. mera tillf.) förse ((helheten av) ngt) med rutmönster; i sht ss. vbalsbst. -ning. En Silkes halsduk med swart botten, öfwerrutad med gröna och röda ränder. FahluWBl. 1801, nr 3, s. 12. Med en skarp knif öfverskäres (skink)svålen i ränder, 1 ½ ctm. breda, samt öfverrutas på samma sätt. Langlet Husm. 278 (1883). (Ulstern) Finns i fyra varianter, fiskbensmönstrade, med diskret överrutning. DN(A) 28/9 1952, s. 15. —
(II 3 c) -RYMMA. (numera bl. tillf.) rymma över (till en plats l. ett land o. d.); förr äv.: desertera (jfr rymma över slutet). Isogæus Segersk. 653 (c. 1700). Hwilket Anders och Malin undweko dermed, at de begge öfwerrymde till Dannemark. VDAkt. 1792, nr 89. Att å ömse sidor utlemna öfverrymde soldater och afvekne krigstjenstskyldige. PT 3/8 1844, s. 2. —
-RÅD.
1) (†) till II 6: övermakt l. överhand l. herravälde; jfr råd, sbst.3 2. Verelius 303 (1681). At Thorer allena skulle kunna hafwa öfwerråden, och göra med osz hwad han will. Peringskiöld Hkr. 1: 619 (1697).
2) till II 7 b; jfr råd, sbst.3 22. Allmänna undervisningens öfverråd utgöres af följande personer: Ministern, ordförande; fyra erkebiskopar (osv.). SthmAftonp. 20/6 1850, s. 1. Något slags överråd eller statlig kontrollmyndighet. Motion i 2 kam. 1936, nr 518, s. 13. —
-RÅDA. (†)
1) till II 2 c: rådslå l. överlägga (om ngt); äv. tr.: beakta l. ta hänsyn till (ngt); jfr råda, v.1 28. Pelargus .. Medh sin granne här öfwerråder / Om han sin Son skall låta fåå / Penningar som han bedia må. Brasck FörlSon. A 2 b (1645). Möjligheten, att .. beräkna på förhand utgången af en votering, sedan man öfverrådat hvilka äro tillstädes. ObjGästen 1829, nr 7, s. 3.
2) till II 2 f, 6: härska l. bestämma l. råda (se råda, v.1 1) över (ngn l. ngt); äv.: betvinga l. besegra (ngn) (jfr råda, v.1 6); äv. intr., särsk. med saksubj.: dominera l. överväga (jfr råda, v.1 11); särsk. dels i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: styrande l. dominerande l. förhärskande, dels ss. vbalsbst. -ande: dominans l. herravälde. Wår Nådige furste i Sweriges land / Sine fiender öfwerråda. PolitVis. 202 (c. 1598). I thet hwarken Keyseren öfwer heela Rijket, eller något there Stånd särdehles öfwer sitt Land ett fullkomligit öfwerrådande äger. Brask Pufendorf Hist. 324 (1680). At hon et Kunga Barn och Konungz Maka blifwit, / Så at hon tusend tals at öfwerråda fåt. Brenner (SVS) I. 1: 28 (1693). At see hwilka slags salt i kraften öfwerråder. UHiärne Förb. 35 (1706). De (ser) framtiden i mörka färger, som vilja förmärka, huru den intellektuella sidan af bildningen hotar att blifva öfverrådande den moraliska. 2SAH 19: 255 (1838). De begagnade maskinerna äro dels af utländsk dels af inländsk tillverkning, dock torde de inländska numera vara öfverrådande. VestmLT 2/10 1880, s. 3. —
(II 8) -RÅGA. (numera bl. mera tillf.) till övermått råga (se råga, v. 2) l. fylla (ngt); äv. (o. i sht) i mer l. mindre bildl. anv. (jfr råga, v. 4); i sht i p. pf. Huru kärlet än må vara, / Öfverrågadt är det alltid. Fryxell Dikt. 24 (1829). Denna minut, öfverrågad af på en gång lidande och sällhet! Kullberg SBer. 2: 130 (1848). Detta var droppen som överrågade bägaren. DN(A) 12/8 1966, Hemmakväll s. 2. —
-RÄCKA, -ning. [fsv. ivirräkkia]
1) till II 3 b: räcka (se räcka, v. 4) l. lämna över (ngt) (till ngn); särsk. i fråga om mera formellt l. högtidligt överlämnande; i sht förr äv. med indirekt obj.; jfr -ge 1, -hända, -lämna 1, -sträcka 2. Giäst-Buds-Lust Ok Lykönskans-Skåål, .. Effter Begiäran i enfaldigheet, med skämt wälmeent öfwerräkt. Lucidor (SVS) 92 (1672; uppl. 1997). Den .. skrifft som samptel. Ricksens Presterskap fullmächtige .. skulle hafwa wijd sidsta Ricksdags sluuth, underdånigst Hans Maij:tt öfwerrächt. Annerstedt UUH Bih. 2: 328 (i handl. fr. 1687). Efter måltidens slut blef jag framkallad och StorViziren öfverräckte mig .. ett stort papper. Palmblad Nov. 2: 164 (1841). Pris-amforerna, i hvilka den heliga oljan öfverräcktes till segraren i de panatheneiska festspelen. TT 1871, s. 33. När hon sträcker fram handen för att säga adjö, överräcker han en diktbok. Henschen SkuggBrott 189 (2004).
2) (†) till II 8: räcka (se räcka, v. 5) l. nå längre l. högre än l. utöver (ngt l. ngn); särsk. till II 8 b, med avs. på tidsperiod (jfr räcka, v. 6); jfr räcka över 2. Tw skaltt och optenkie någott sätt på en Rooss som kunde öfwerrecke thet ottekantige fiellett som kommer mitt vthi för:de Stierne (på dekorationen). HB 2: 228 (1588). Dher min lifztidh skola hans något öfverräcka. VDAkt. 1666, nr 270. Nils Boja stod .. framför inspektor Uddenberg, som han godt öfverräckte med ett helt hufvud. Hülphers Timmer 87 (1906). —
(II 2 c) -RÄKNA, -ing. [fsv. ivirräkna] med avs. på mängd av l. storlek hos ngt l. ngra (särsk. dels ekonomiskt värde av betalning l. ersättning, dels manskap o. d.): räkna över l. igenom; beräkna l. räkna ut; med avs. på ngt mer l. mindre abstrakt äv.: tänka över l. begrunda l. överväga; numera i sht ss. vbalsbst. -ing, äv. konkretare; jfr -slå, v. 3. Att hans N. .. haffue icke kunnidtt öffuerreckne huatt uttlegninger hann haffuer hafftt. G1R 1: 123 (1523). Om wi göra en öfwerräkning, så lära wi finna mera sorg än glädie i werlden. Hoffman Förnöjs. 194 (1752). En försigtig man kallar jag altså den; som i alt sit företagande, noga öfverräknar följderna, i afseende på sig sjelf. Fremling KantGrund. 44 (1798). Innan afmarschen uppställes och öfverräknas manskapet. TjReglArm. 1858, 2: 256. Hans tomma fraser, för vilka han håvar in en noga överräknad ersättning. Krusenstjerna Fatt. 3: 494 (1937). När .. (arrangören) gjorde en sista överräkning av antalet tävlande om SM-tecknen .. noterade man siffran 82. DN(A) 23/4 1952, s. 14. —
(II 7 a) -RÄKNEMÄSTARE. särsk. (om ä. förh.): kammarmästare (se d. o. c); jfr räknemästare 1. Till Jordeböckernas förande, samt att hålla reda på all rikets ingäld, inrättade .. (Gustav Vasa) en Räknekammare .. Att hafwa inseendet öfwer allt detta .. tillsattes en Öfwer-räknemästare. Afzelius Sag. 7: 33 (1853). —
-RÄNNA, -ing.
1) (†) till II 2 a, om växt(lighet): snabbt sprida sig över o. täcka (markområde); jfr ränna, v. 16 a. Sådan åker, som legat länge igen .. , hwarigenom han kommit at öfwer-rännas med allehanda onyttiga wäxter. Serenius EngÅkerm. 148 (1727). Arrhenius Jordbr. 3: 220 (1861).
2) (numera bl. tillf.) till II 2 b, om truppstyrka o. d.: snabbt rusa på l. överfalla o. därigm slå ner l. besegra (fiende(trupp)) l. inta (fiendeland); jfr ränna, v. 9, o. ränna över 2. Oansedt någre vthaff fienden fölle vth, som worde öfwerrände vthaff Ryttarna .. så höllo .. the andre vthi Lägret. Schroderus Liv. 347 (1626). Finland tycktes på väg att helt överrännas av den sovjetiska hären. DN 9/6 1984, s. 4. —
(II 8) -RÄNTA.
1) (†) överskottsränta; jfr ränta, sbst.1 1. Att kyrkiorne schulle behålla åhrlige wisse räntan, efter jordeboken, och rytterijet bekomma sin fyllnadt aff chronogodzens öffuerränta, där kyrkiohemmanens extra ordinarie ränta icke giorde .. tillfyllest. Banér GenGuvBer. 11 (1668). DA 9/1 1834, s. 1.
2) ränta (se ränta, sbst.1 2) l. räntesats som överstiger l. tillkommer utöver det gängse beloppet. särsk.
a) (i fackspr.) dröjsmåls- l. uppskovs- l. moraränta; jfr straff-ränta. GbgAlleh. 1809, nr 63, s. 3. Om en växel icke inlöses på förfallodagen .. har växellösaren att betala särskild överränta à 6 procent för tiden efter förfallodagen. HandInd. 540 (1927).
b) alltför l. omotiverat l. oskäligt hög ränta; äv. mer l. mindre bildl. Det praktiska förnuftet vill endast hafva ett samlingsrum till gudstjenstens förrättande, liksom en börs, der man omsätter själens kapitaler eller åckrar med öfverränta på sina dygder. AB 17/9 1842, s. 1. Stora vinster förs ut ur landet till skatteparadis .. Man lånar pengar till verksamheten i Sverige till överränta, och sedan plockar man ut pengarna den vägen. RiksdP 2011/12, nr 59, s. 9. —
(II 7 b) -RÄTT. överdomstol; särsk. om hovrätt; äv. mer l. mindre bildl.; jfr rätt, sbst.2 3. Wij förordne .. vthi wåre Läger, twenne Rätter, vnder- och öfwer-Rätten. Schmedeman Just. 211 (1621). (Det) visar erfarenheten, att alla goda Snillen förr eller senare vädjat till en Öfverrätt: sina likars dom. Kellgren (SVS) 5: 78 (1787). Öfverrätterna, hvilka kallas hofrätter, äro Svea hofrätt, Göta hofrätt samt hofrätten öfver Skåne och Blekinge. Fliesberg HbKöpm. I. 2: 221 (1898). Man får .. hoppas på rask behandling i överrätt av besvärsmålet om nattklubbarna, så att oskicket kan beivras och utrotas. NDA 1931, nr 148, s. 2. jfr amiralitets-, krigs-, sjöassekurans-, sjöassurans-, sjöförsäkrings-överrätt. —
(II 8) -RÖRLIG. alltför l. onormalt l. överdrivet rörlig; särsk. om person l. kropp(sdel), förr äv. om arbetskraft. Överrörliga leder. Den överrörliga arbetskraften är .. den största svårigheten. Form 1948, s. 154. Medicinen hjälper mot hennes stelhet, men gör att hon blir överrörlig och får ofrivilliga rörelser. UNT 22/11 2019, s. 26.
Avledn.: överrörlighet, r. om egenskapen l. förhållandet att vara överrörlig. Öfverrörlighet hos foten. SvD(A) 19/8 1916, s. 10. Den ekonomiska informationsverksamheten skulle .. vara särskilt nyttig för att motverka överrörligheten på arbetsmarknaden. RiksdP 1950, 1 K nr 16, s. 51. —
(II 8) -RÖST. (†) överskottsröst; jfr röst, sbst.3 3. (Voteringen) om Renhorns befordran, hvilken med en öfverröst bifölls. HSH 15: 154 (1761). Wid sidstledne Comminister wahl .. har Herr Nils Stenberg en ansenlig pluralitet öfwerröster, till den lediga Comministers Syslan. VDAkt. 1789, nr 90. —
-RÖSTA, -ning.
1) (numera bl. tillf.) till II 6, 8: (gm att förfoga över en majoritet av rösterna kunna) besegra (ngn) i omröstning l. votering, nedrösta; äv. med avs. på dels parti l. stånd o. d., dels förslag o. d.; jfr 2 slutet o. rösta v.5 2, o. -stämma, v.1, -votera. 2RARP I. 1: 14 (1719). Huru ofta måste et klokt Votum underduka, när det af många dåraktiga öfwerröstas? Dalin Arg. 1: 247 (1733, 1754). Hofpartiet .. gjorde stora löften; men under öfverläggningar .. uträttade de intet och blefvo alltid af det nationella partiet öfverröstade. Fersen HistSkr. 1: 65 (c. 1790). I en af Stockholms valkretsar kan ett bolag öfverrösta mer än hälften af kretsens 3,330 valberättigade medlemmar. Hedin Tal 1: 37 (1867). Den som blivit överröstad äger få sin avvikande mening antecknad till .. protokollet. SFS 1949, s. 1328. Den ömtåliga frågan om de tre lägre ståndens rätt till självständigt uppträdande och om deras möjligheter att överrösta adeln. Carlsson o. Rosén SvH 1: 642 (1962). särsk. (†) ss. vbalsbst. -ning, ngn gg äv. -ande: röstmajoritet l. röstövervikt; äv. bildl. Tecknens öfwerensstemelsen, eller votorum pluralitas, öfwerröstandet. UHiärne Förb. 24 (1706). Ett Stånds votum på annat sätt, än genom the öfrige respective Ståndens öfwerröstning icke kan eller bör uphäfwas. 2BorgP 8: 457 (1743). Schulthess (1885).
2) till II 8: tala l. ropa l. sjunga o. d. högre än (ngn annan) (vars röst därmed blir svårare l. omöjlig att höra l. uppfatta); äv. dels om l. med avs. på (ngt som utgör källa till) ljud (särsk. dels stämma l. rop l. skrik o. d., dels (ljud av) naturföreteelse l. artefakt): ljuda l. låta högre än; äv. bildl. (se slutet); jfr rösta, v.5 1, o. -döva, -ljud 3, -ljuda, -skalla, -skrika, -tona 2 a o. rösta över. Överrösta musiken, bruset från trafiken. Dhenne Rentemästarens ouphörliga öfwerröstande roop och oliud. VRP 1700, s. 497. Sedan bemälte Secreterare änteligen, af rop och sårl öfwer-röstad, tog afträde, lät Allmogen slå dörren af Sockne-stugun til. PH 3: 2058 (1743). Ordföranden äger att göra föreställningar till den som för oljud eller öfverröstar den talande. ÅbSvUndH 34: 48 (1840). Då hafvet vaknat, öfverröstar det åskorna. Carlén Köpm. 1: 13 (1860). Då flera näktergalar sjunga i samma trakt, försöka de också alltid .. att öfverrösta hvarandra. LbFolksk. 210 (1899). De sista orden måste han skrika fram för att överrösta tåget som nu brakade förbi och dränkte alla andra ljud. Gripe Tordyv. 48 (1978). särsk. i bildl. anv., ungefär liktydigt med: ta överhanden över, överglänsa l. övertrumfa l. överflygla. Till äfventyrs öfverröstade hjeltemodet någon gång den visa försigtighet, som bör afmäta en Anförares steg. 1SAH 5: 200 (1794, 1813). Den .. på vår hud förorsakade brännskada öfverröstas och utplånas lätt genom ett flitigt tvättande med varm sprit. TLäk. 1832, s. 71. Sagorna om hans rysligheter öfverrösta berättelserna om de andra tsarerna. Heidenstam Tank. 167 (1899). Den blygsamma varukritik som nu förekommer överröstas totalt av en tung reklam. Lindqvist Reklam. 84 (1957). —
(II 8) -RÖTA, -ning. (i fackspr.) särsk. i fråga om att i alltför hög grad l. alltför kraftigt röta (se röta, v.3 1 a β α’) (stjälk av) lin l. hampa o. d., särsk. dels i pass. närmande sig l. övergående i dep. (jfr röta, v.3 2 b), dels i p. pf. (jfr röta, v.3 4 a), dels ss. vbalsbst. -ning (jfr röta, v.3 3 a slutet). Själfva rötningen kan noga öfvervakas och fullständigt regleras, så att öfverrötning ej inträder. NorrlP 3/10 1902, s. 3. Vid ihållande regn är ängsrötningen riskabel, emedan linet då lätt överrötes, särskilt vid varm väderlek. LAHT 1918, s. 483. Efter någon tid skall man med jämna mellanrum ta prov och se efter att linet inte blir överrötat. Hallström Warburg Spinnb. 59 (1977).
Spalt Ö 615 band 39, 2023