| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 8, 9) -STOD. [sannol. till -stå efter mönster av återstod; jfr -stod, sbst.2 (se sp. S 12039)] (†) återstod l. överskott. Augmentsräntan till rusthållet .. lemnar gynnsamma år öfverstod. NWermlP 19/8 1865, s. 3. HudiksvT(A) 23/12 1949, s. 3. —
-STOPPA, -ning. särsk. till II 2 a, med avs. på (del av) sittmöbel: i sin helhet stoppa (se stoppa, v. I 3 b) (så att stommen inte syns); nästan bl. dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -ning (äv. konkret(are)). Öfverstoppade Soffor. GHT 18/2 1859, s. 1. Fjäder och dun till kuddar, dynor och öfverstoppningar. SvSlöjdFT 1906, s. 14. Sargstolar .. i bok med överstoppad sits. Form 1958, Omsl. s. 129. —
(II 8) -STOR. (numera företrädesvis i Finl.) alltför l. onormalt stor; äv. (särsk. om problem l. känsla o. d.) ungefär liktydigt med: övermäktig; förr äv. till över II 8 d: synnerligen stor, jättestor. LBÄ 44–50: 10 (1801). Att jag nyss blifvit Major: Regimentet: Adeln: allt hvad stort och öfverstort existerar, hade jag glömt. Almqvist DrJ 11 (1834). Den öfverstora medkänslan, alla lifskraftiga sångers hem. Hallström Brilj. 160 (1896). Han .. släpade .. sitt överstora bagage ner för landgången. Cleve Locknät 79 (1981). Eftersom man då kan åtgärda problemen innan de växer sig överstora. Hufvudstadsbl. 23/8 1999, s. 5. —
(II 2 b, 3 c) -STORMA. (numera mindre br.) jfr storma 5; äv. bildl. (jfr storma 5 f, 6 b o. storma över 2). Han öffuerstormar och fortrampar migh. LPetri Job 9: 17 (1563). Orden och lärorna glömmas, då känslorne och begären dem öfverstorma. Biberg 1: 313 (c. 1820). Under det grafven öfverstormas, fortfara kontra-batterierna att lifligt beskjuta den linie som flankerar grafven. Hazelius Bef. 340 (1836). Läget (har) blivit sådant att skogsägarföreningarnas ombud överstormas med anbud om köp av ved i skogarna. HudiksvT 26/1 1952, s. 8. —
-STRECK, sbst.1 särsk. till II 1, om diakritiskt tecken bestående av ett (rakt) streck (se streck, sbst.1 1) placerat ovanför bokstavstecken; äv. om övre streck utgörande del av bokstavstecken. (Man har) valt att uttrycka vokalernas korta ljud, på annat sätt, än genom de först antagna öfverstrecken. AGSilverstolpe Bokst. 117 (1811). (Den förmodat förfalskade namnteckningen) företer stark darrning på f (överstrecket och tvärstrecket). DN(A) 1/5 1921, s. 10. —
(II 1) -STRECK, sbst.2 (†) i fråga om fäktning o. d.; jfr streck, sbst.3 1. Här wanka många och åthskillelighe moot streck, vnder och öffuer streck, them wij moste mööta och försättia. SLaurentii Ridd. I 1 b (1622). —
(II 2 a) -STRECKA, -ning. dra streck över ((helheten av) ngt); särsk. (o. i sht) med avs. på ngt skrivet l. tryckt: stryka över (jfr -stryka 2 o. strecka över); ss. vbalsbst. -ning äv. konkret(are). Denna och föregående utgift äro i originalet öfverstreckade. BtÅboH I. 1: 34 (1884). Man behöfver alltså ej .. öfverstrecka dränerade höstsädesfält med ett stort antal vattenfåror. GbgAB 6/11 1903, s. 4. De enda anteckningar som tillåts .. i provet är understreckningar, överstreckningar med färger och sådana lappar i kanten av boken som underlättar att hitta. Hufvudstadsbl. 3/4 1996, s. 16. —
(II 7 a) -STRIDSDOMARE. (numera bl. tillf.) jfr strids-domare 1. GbgAB 22/8 1894, s. 3. Högste befälhafvaren skulle .. fungera såsom öfverstridsdomare samt hafva två kommendörer såsom stridsdomare till sitt biträde. Wrangel SvFlBok 317 (1898). —
(II 2 a) -STRILA, -ning. strilande (se strila II 1) bevattna l. begjuta ((helheten av) ngt) (med vatten l. annan vätska); särsk. med avs. på växt(lighet); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare. Huruvida icke vederbörande, genom den lätta tillgång på vatten, som vattenledningen lemnar, skulle vilja visa allmänheten den uppmärksamheten att låta öfverstrila torget. AB 4/6 1866, s. 3. Att öfverstrila plantorna med en svag lut af vatten, aska och sot har visat sig vara ett förträffligt skyddsmedel (mot jordloppor). Alm. 1897, s. 36. Det såg ut att bli regn, och växterna kunde behöva sig en överstrilning. Stenhammar Sag. 19 (1927). —
1) i fråga om att ngt gm strykning (se stryka, v. III 1) påförs l. utbreds l. smörjs över (helheten av) ngts yta (äv. ngns hud (se c)); ofta i förb. med prep.-uttr. inlett av med, angivande dels vad som påförs osv., dels redskap för påförandet osv.; jfr stryka, v. III 13, o. stryka över 5. särsk.
a) bestryka ((helheten av) ngt) (med färg l. tjära l. lera o. d.); äv. dels (mera tillf.) med avs. på färg osv.: påstryka l. utstryka, dels utan obj.; äv. mer l. mindre bildl. (se β); jfr -fernissa, -kalka, -klina, -slamma 1. Överstryka med linolja, med pensel. Att Vpsala Domkyrcke schall medh Spåånn täcktt blifue .. huilckenn Spånn medh Ferge schall blifue öffuerstrukenn. HB 1: 269 (1579). En kalck-blännig (dvs. kalkblandning) som bildhuggare .. gjöra för at .. öfwerstryka med. Möller 1: 148 (1755). Nöden har lärdt Skåningen att bygga Korsverkshus och öfverstryka dem med lera. LBÄ 19–20: 113 (1799). Den svarta massan syntes för blotta ögat blott som en svart färg öfverstruken på brädet. VetAH 1814, s. 197. (Linan på hissbanan) bör aldrig få blankslitas utan öfverstrykes .. så snart den visar blanka ytor, med tjära. TT 1901, Allm. s. 145. jfr o-överstruken. särsk.
α) måla över (ngt) (i syfte att dölja l. utplåna det); särsk. med avs. på dels fläck o. d., dels väggmålning o. d.; jfr 2 o. -måla, v.1 1. Om ther någhon fleck vppå (avgudabilden) är, then offuerstryker han. Vish. 13: 14 (Bib. 1541). (Det är nödvändigt att) dhe gamble loflige kyrkiomålningar conserveras och icke öfwerstrykas. Schück VittA 1: 262 (i handl. fr. 1665).
β) i mer l. mindre bildl. anv.; särsk. ungefär liktydigt med: överskyla l. översläta; förr särsk. i uttr. dels överstryka med ngn, överse med ngn, dels överstryka ngt med rävsvansen (se räv-svans 2 a β); förr äv. med indirekt obj.; i sht i y. språkprov ibland svårt att skilja från 2. Thenna synden steller han altijdh för then swagha Menniskione .. och öffuerstrycker henne medh Sucker och Hånnigh. PPGothus Und. O 5 b (1590). At .. (barnens) Mödrar äre emot them så miuke, och vthi alle Saker öffwerstryka medh them. Schroderus Albert. 3: 33 (1638). (Det) är gemeent med Furstlige Personer, at the sin otijdige Ambition öfwerstryka en skijnande Färga. Isogæus Segersk. 18 (c. 1700). Allmänna naturteckningar öfverstrukna med något fantasiens fernissa. Törneros (SVS) 4: 38 (1824). ”Javisst, javisst, ja, jag kunde väl förstå, att det var något sådant fast jag frågade”, skyndade sig apotekaren att helt vänligt överstryka det hela med. Andersson Sorgm. 71 (1913). Naturligtvis är betänkandet bra även om det till sina huvudpunkter inte är annat än ett överstrykande av socialstyrelsens tidigare försyndelser. Expressen 6/1 1956, s. 2.
γ) ss. vbalsbst. -ning; äv. dels konkretare, om enskild omgång av påstrykande, dels konkret, om den påstrukna färgen osv. Ähr kommett till öfwerstryckningen på kyrckian rödh ferge .. 2 t(unno)r. BtÅboH I. 1: 123 (1631). Öfverstrykning med tjära eller tillblandning deraf å hus, brädtak och plank vare alldeles förbjuden. SPF 1856, s. 15. Här och hvar är husens rappning affallen, och röda tegelstycken titta fram i den hvita öfverstrykningen. Levertin Riv. 30 (1883).
b) i fråga om matlagning; särsk. med avs. på maträtt l. bakverk o. d. (Pastejen) skal och lindas om medh Paper, som är wäl öfwerstrukit medh Smör. Salé 134 (1664). Gös eller gädda öfverstrykes med äggvispning och öfverströs med rifvebröd. Montell Frun 76 (1898). (Sufflén) Serveras kall, överstruken med gräddskum och beströdd med hackade, syltade apelsinskal. NVärmlT 9/3 2017, s. 27.
c) (numera bl. tillf.) med avs. på person l. kroppsdel; särsk.: smörja in. (De) öfwerstruko honom medh Sodh och Håning, och vphängde honom vnder baran Himmel. Schroderus Os. 1: 446 (1635). Med tjära och miölk öfwerstryka ansigtet, at förwara det för mygg. Trozelius Rosensten 122 (1752).
2) med avs. på (innehåll i) ngt skrivet l. tryckt: (med ett l. flera streck) stryka över (se stryka över 7) (i syfte att dels radera l. göra oläsligt (jfr 1 a α), dels framhäva, dels markera ss. inte (längre) aktuellt l. giltigt l. tillåtet (i denna anv. äv. med avs. på avbildning l. symbol)); äv. bildl. (jfr 1 a β); ofta ss. vbalsbst. -ning, äv. konkret(are); jfr stryka, v. IV 3, o. -korsa 1, -strecka o. genom-stryka 3. Överstrukna textrader, priser. Så hafuer Jörenn .. öfuerstrukitt samma schrifftt. 3SthmTb. 5: 313 (1604). Allt blef omstörtadt, all gammal häfd blef öfverstruken genom revolutionen. Svedelius Statsk. 2: 197 (1868). Korta rader i ordnade grupper med mycket överstrykningar (i anteckningarna). Asplund Stud. 176 (1912). Årsavgiften .. insändes .. i check, i postväxel, i kontanter. (Det icke önskade överstrykes.) DN(A) 27/9 1952, s. 3. För att man inte ska missa datumet så är det markerat med gul överstrykning. VestmLT 28/10 2020, s. 14. jfr o-överstruken.
3) (numera bl. tillf.) med avs. på (helheten av) klädesplagg o. d.: stryka (se stryka, v. III 10 a) (med strykjärn); jfr stryka över 4. När vecket (på stärkskjortor) är alldeles torrt fuktas det och öfverstrykes ånyo. Hagdahl DBäst. 119 (1885).
4) (†) med viss anslutning till över II 3 c, särsk. om vind: röra sig l. blåsa över ((helheten av) område); jfr stryka, v. I 2. (Danmark) äger en lindrig winter, en rensad luft genom de frit öfwerstrykande windar, utan at wara utsatt för häftiga stormar. SvMerc. V. 3: 180 (1760). Om Nordan-, Nordost- eller Nordvest-vindarne få fritt öfverstryka en plats, så hafva inga växter trefnad. Lundström Trädg. 8 (1852).
Ssg (till 2): överstryknings-penna. om färgpenna avsedd l. använd för överstrykning i text (i syfte att markera l. framhäva innehåll i denna). DN 11/1 1978, s. 36. Det är utdrag ur en bokföring .. Den här posten är markerad med överstrykningspenna. Larsson BlodSpill. 216 (2004). —
-STRÅLA, -ning.
1) till II 2 a, särsk. om (sol)ljus l. glans o. d.: stråla över l. bestråla ((helheten av) ngt l. ngn); äv. bildl.; jfr -glänsa 1. Brenner Dikt. 2: 23 (1684). Likväl röjer sig öfverallt (i texterna) en barnslig oskuld, och det hela öfverstrålas af en mild, evangelisk anda. BL 2: 402 (1836). Vaktkarlen sjelf stod på backen, öfverstrålad af vårsolen. Benedictsson Eftersk. 118 (c. 1885).
2) till II 3 c; särsk. ss. vbalsbst. -ning, äv. konkretare.
a) (†) om nervreflex. De oafbrutna andningsrörelserna (andedragen) bero sannolikt på en s.k. ”öfverstrålning”, reflex, på de nervtrådar, som utbreda sig å andningsmusklerna. LfF 1875, 7: 229. Mellan dessa olika nervtrådar i ryggmärgen uppstå lätt öfverstrålningar. Hallin Hels. 1: 256 (1885). Wretlind Läk. 9–10: 33 (1901).
b) fotogr. med anslutning till över II 8: halation l. ljusgård (se d. o. 2 slutet). (Vid fotograferingen) kan ej hindras, att de ljusare stjärnorna många hundra gånger öfverexponeras och sedan i följd af öfverstrålningen icke visa sig som punkter utan som mer eller mindre stora, bleka skifvor. NerAlleh. 2/9 1903, s. 3. Underexponeringar, överstrålningar, motiv utfrätta i motljus. SvD 21/6 2015, Kultur s. 22.
3) till II 8: stråla starkare l. klarare än (ngt l. ngn); äv. (o. numera nästan bl.) mer l. mindre bildl.: överglänsa l. överskugga; jfr 1. Then Fägring .. / Huar mäd hoon Tusends glanss ok Skiönheet öfuer stråla. Lucidor (SVS) 250 (1672; uppl. 1997). Då vi ej kunna fördraga solens ljus, hafva vi mycket mindre begrepp om ett ljus, som öfverstrålar detta. Lovén Dante 3: Anm. 69 (1857). Det var först när Majken nedkom fullt resklädd .. som Emilia emottog det grufliga slaget att se sig öfverstrålad af Majken. Carlén Köpm. 1: 347 (1860). Kejsarinnans allt öfverstrålande älskvärdhet och godhet. Ahrenberg Männ. 4: 53 (1909). —
-STRÄCKA, -ning; -are (se avledn.).
1) till II 2 a.
a) (förr) vid skotillverkning: spänna ut o. sträcka (skodon) över läst; i sht ss. vbalsbst. -ande l. -ning; jfr sträcka över I 2. För .. (pinnmaskinens) regelmässiga arbete behöfves tre man. De två sträcka fram skon öfver lästen och den tredje tjänstgör vid maskinen, som pinnar så fort de två personerna förmå att komma undan med öfversträckandet. SocDem. 27/12 1893, s. 2. Efter översträckningen går skon att pinnas i tån, bak och på sidorna. SvSkoT (1927).
b) sträcka l. breda ut sig över ((helheten av) område); äv. (o. numera nästan bl., med anslutning till över II 3 c) i p. pr. i adjektivisk anv., om fågel (jfr sträcka, v. II 7); jfr sträcka över I 1. Äfven om det är omtvistadt huruvida den (dvs. syndafloden) öfversträckte hela jorden, så torde den dock hafva bortryckt millioner menniskor. HöganäsT 9/8 1892, s. 2. Sångsvan .. Regelbundet översträckande om våren. FoFl. 1953, s. 190.
2) (numera bl. mera tillf.) till II 3 b: (gm att sträcka sig) överräcka (ngt). Adlerbeth Ov. 52 (1818). Han översträcker vänligt två norska kronor till flygvärdinnan. SvD 6/3 1980, s. 14.
3) till II 8, särsk.: i alltför hög grad (o. till men l. skada) tänja l. sträcka (ngt); särsk. (o. i sht) med avs. på led l. muskel (särsk. i fråga om sådan skada vid idrottsutövning); ofta ss. vbalsbst. -ning, äv. konkretare. Hyperextension .. (dvs.) öfversträckning af en ledgång, beroende på bildningsfel, yttre skada eller sjuklig förändring därsammastädes. 2NF 12: 1 (1910). Man har .. genom en översträckning av väven fått ut större antal meter av varje kilogram väv. DN(A) 22/2 1961, s. 10. Upprepade vrickningar, stukningar och översträckningar i fotleden. SundsvT 12/5 2009, s. 32. (Slalomåkaren) översträckte sitt knä och drog av korsbandet. VästerbK 24/4 2020, s. 43.
Ssg (till 1 a; förr): översträcknings-maskin. maskin för översträckning; jfr sträckare III 1 slutet. SvD(A) 31/1 1904, s. 12. (Skoskaftet) sättes över lästen och sträckes i översträckningsmaskinen, som griper ovanlädret eller tåhättan med tre tänger en i tån och en på vardera sidan. Jäfvert Skomod 147 (1938).
Avledn. (till 1 a; förr): översträckare, m.//ig. om person som yrkesmässigt arbetade med översträckning (vid översträckningsmaskin), sträckare (se d. o. I 1). Dugliga Öfversträckare kan få arbete. Skofabriken, Kronobergsgatan 29. SocDem. 26/6 1905, s. 4. —
(II 2 a) -STRÖ, förr äv. -STRÖDA, -ströelse (†, Lind 1: 1582 (1749), VestmLT 6/5 1882, s. 4), -ströning (numera bl. tillf., QLm. 4: 40 (1833) osv.). strö över l. beströ ((helheten av) ngt, särsk. dels (mark)yta l. golv o. d., dels maträtt (se a)) (med ngt) (jfr strö, v.1 6); äv. med obj. betecknande det som strös över; äv. dels utvidgat (se b), dels mer l. mindre bildl. (jfr strö över 2); i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (se särsk. b); jfr -dofta, -pudra, -sikta, -snöa slutet, -spränga 1. Efter the (pest)Dödhes Begraffningh, skal .. Golffuett öffuer strödias medh wälluchtande Krydder, och örter. Carolstadius Pest. E 2 b (1620). J stadigt mörcker gömt, med glömsko öfwerströt. Brenner (SVS) I. 1: 198 (1684). Marken war öfwerströdd med litet söndertröskad halm. Humbla Landcr. 283 (1740). Askan eller kalken (till gödning på åkern) bör öfverströs under regnig och kulen väderlek. QLm. 4: 40 (1833). Nyttigt är .. att tidigt om våren öfverströ sparrislandet med något chilesalpeter eller koksalt. Abelin VTr. 136 (1903). särsk.
a) i fråga om anrättning l. kryddning l. smaksättning av mat. Een Smörgås, medh Smått Swaffwelz pulwer öfwerströdt. Paulinus Gothus Pest. 73 a (1623). Hvetebröd skäres i trekantiga skifvor .. rifven ost öfverströs och skifvorna insättas i ugnen. Montell Frun 122 (1898).
b) i p. pf. i utvidgad anv., i fråga om att ngt i mer l. mindre riklig mängd är utspritt över (o. täcker) (ytan av) ngt, mer l. mindre liktydigt med: översållad (se över-sålla slutet) (med l. av ngt), äv. närmande sig bet.: belamrad; jfr beströ 3 a. Zijrathen är överströdde förgylte kronor 3 och 3 uthi lijka ordning. MeddRiksheraldÄmb. 10: 177 (i handl. fr. 1683). At heela fältet och wägen war öfwerströdd medh döda. KKD 12: 336 (1704). De .. med fästningar öfverströdda Nederländernas trånga krigsskådeplatser. Hjärne K12 20 (1902). Viveka steg in i ett rum överstrött av Sofias alla småsaker och tillbehör. Krusenstjerna Fatt. 4: 528 (1938). —
-STRÖM.
1) (numera bl. tillf.) till II 1: övre ström (se ström, sbst. 2), ytström. VetAH 24: 19 (1803). (Gibraltar)Sundet har två strömmar: överströmmen, som för Atlantens vatten in i Medelhavsbassängen, och underströmmen, som går i motsatt riktning. Norrskensfl. 5/3 1956, s. 11.
a) (†) om ström som förbrukas utöver avtalad mängd. Mätare .. vilka medgiva abonnenten möjlighet att vid trängande behov uttaga över den abonnerade effekten .. För den överström som härvid uttages föreslår kommittén ett pris av 30 öre per kwt. Norrskensfl. 5/6 1923, s. 6. Straffavgift för överström. Expressen 4/3 1948, s. 7.
b) el.-tekn. om alltför stark ström. DN(A) 8/5 1947, s. 3. Omformaren har dioder som .. varnar för överström, för hög/låg spänning och för hög temperatur. DI 20/5 1987, s. 18.
Ssgr (till 2 b, el.-tekn.): överströms-relä. relä (se d. o. 3) tjänande ss. överströmsskydd. Dædalus 1931, s. 23. I lokens maskinrum finns ett skåp med s. k. överströmsreläer. De slår av strömmen om belastningen blir för hög. SvD(A) 1/8 1968, s. 14.
-skydd. skydd (se d. o. 2 b slutet) mot överström; jfr -belastnings-skydd. Smältskydd .. äro överströmsskydd, d. v. s. avse att skydda mot för höga strömstyrkor. Traneus Elektr. 50 (1922). —
-STRÖMMA, -strömning.
1) till II 2 a, 3 d β, om vatten l. annan vätska: strömmande (se strömma 1) flöda över o. täcka ((helheten av) ngt l. ngn), strömma över; ofta mer l. mindre liktydigt med: översvämma (se d. o. 1 b); äv. utvidgat, om ljus o. d.; äv. mer l. mindre bildl. (se slutet); jfr -gjuta, -skölja. Hwilket skulle warit en stor oförsiktighet, medan the Belägrade uti et ögneblek, hade kunnat med watnflod låtit alla grafwarne öfwerströmmas. Richardson Krigsv. 3: 163 (1749). Hennes livliga, mera pikanta än egentligen vackra ansikte överströmmades av månljuset. Krusenstjerna Fatt. 4: 123 (1938). Förhindrande av överströmning vid påfyllning av vätskor i kärl. SvD(A) 16/11 1942, s. 21. Rutorna är överströmmade av regn. SvD(A) 22/5 1967, s. 10. särsk. mer l. mindre bildl. (jfr -svämma 2); förr särsk. om krigshär (jfr -svämma 2 b γ); äv. intr., särsk. i uttr. överströmma av ngt, överflöda av ngt (jfr strömma 7 o. -svämma 2 a); jfr strömma 6. Så at tit blod / Mit sorgsna mod / Får aldels öfwer-strömma. SionSång. 2: 16 (1745). År 1000 efter Christi födelse, då Turkarne .. öfverströmmade Persien. SvMerc. 1765, s. 140. Den Kärlek hvarmed hon öfverströmmat hans hjerta. Rundgren Minn. 1: 146 (1855, 1870). Friherrinnans ögon öfverströmmades af rörelse. Zedritz 2: 184 (1857). Vältaligheten överströmmar av uppmaningar på -om. Mjöberg Stilstud. 227 (1911). särsk. α) i uttr. överströmma ngn l. ngt med ngt; jfr -svämma 2 b α. (T.) Ein Land mit Krieges-Macht überschwemmen, (sv.) öfwerströma et land med krig. Lind 1: 1581 (1749). Hundratals bekanta öfverströmma mig med böcker och med anhållanden, att jag skall skrifva om dem. OoB 1904, s. 10 (1845). Vi .. är redan överströmmade med förfrågningar. DI 21/11 1978, s. 8. β) i p. pr. i adjektivisk anv., ungefär liktydigt med: överflödande l. överväldigande l. översvallande; jfr strömma 6 b o. -svämma 2 a slutet. Thorild (SVS) 1: 56 (1782). (De) skrattade pligtskyldigast, men utan öfverströmmande glädje. Hallström GHist. 13 (1895). Ideerna flödade över i sådan överströmmande mängd, att han knappt kunde hålla dem isär. Norlind AMusH 634 (1921).
2) till 3 c: strömmande (se strömma 2, 4, 5) röra sig (från en plats till en annan); numera i sht ss. vbalsbst. -ning, särsk. bildl., i fråga om att större kollektiv av personer övergår från ett visst handlande l. förhållningssätt o. d. till ett annat. Överströmningen av väljare till högerpartierna. (Åskvädret var så kraftigt) at denna järn-stången, som war 1 1/2 tum tjock, af den utomordenteliga starka eldkulans öfwerströmmande bögdes ansenligen krokig. GbgNyh. 30/8 1783, s. 4. (Hjärtats) innersta hemligheter .. öfverströmma från läppar till läppar. PoetK 1817, 2: 100. Är .. (isoleringen) fullständig, så öfverströmmar elektriciteten, ända till dess tensionen på ledaren blir så stark, att den hindrar vidare öfvergång. NF 4: 366 (1881). En överströmning av unga vanebrottslingar från socialtjänsten till kriminalvården. GbgP 18/12 1988, s. 2.
Ssgr (till 2, i fackspr.): överströmnings-kanal. jfr kanal 1 o. -strömnings-ventil. Den i slidhalfvan inlagda öfverströmningskanalen .. tjänstgör vid afloppsångans afledande. TT 1895, M. s. 16.
-ventil. om ventil som möjliggör överströmning av gas l. vätska (i syfte att upprätthålla konstant tryck); jfr -strömnings-kanal. DN(A) 10/3 1934, s. 10. En överströmningsventil håller konstant vätsketryck i spridarna. Sonesson BöndB 109 (1955). —
(II 1) -STUGA, förr äv. -STUVA. (numera bl. ngn gg) rum i övre del av byggnad; vindsrum; jfr stuga 1. Fenster til öfferstughan öff(e)r miin bookestugha 4 st. Rudbeckius MemPubl. 7 a (1636). Bord och stolar, skåp och kistor med ylle och linne i stor mängd förde hon med sig, och då det fanns tillräckligt förut, så blef öfverstugan hos Nils’ föräldrar alldeles öfverfylld. SmålP 8/8 1868, s. 2. —
(II 2 a) -STYBBA, -ning. (†) övertäcka ((helheten av) ngt) med stybb (se stybb, sbst.2 2); i sht i fråga om övertäckning av kolmila; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret; jfr stybba, v.1 1. Således släckias, att heela kåhlhoopen aldeles Öfwerstybbes och Öfwertäckes medh jordh lijka som en kåhlmijla. BlBergshV 18: 155 (1687). Dessa bråtar behövde .. en skyddande överstybbning av jord och gatsten. Högberg JesuBr. 2: 248 (1915). När elden tagit sig (i milan), överstybbas tändningsfronten. SvSkog. 1330 (1928). —
(II 1 (a)) -STYCKE.
1) stycke (se d. o. 2) som sitter över l. ovanför l. utgör övre del av ngt (jfr -del 1); särsk. dels om (i dekorativt syfte anbragt) sådant stycke över dörr l. fönster l. spegel o. d., dels om gardinkappa o. d.; förr äv. (med anslutning till över II 2) om klädesplagg: överdel (se d. o. 1 b). Fönsterkarmar med runda Öfwerstycken. DA 29/7 1789, s. 5. Äfven brukas klädningar af brunt, guldstänkt atlas .. , dertill ett mycket snäft öfverstycke, sydt som herrfrack af nästan hvitt kläde. LdVBl. 1881, nr 58, s. 3. En suflett består vanligen af fyra delar: öfverstycket, sidostyckena och bakstycket, hvilka hopsys med starka sömmar och drages öfver stommen liksom en hufva. ArbB 271 (1887). Två sidodraperier och överstycke av linne i naturfärg. KatalÅhlénHolm 1916, s. 121. Den stora spegeln med ram av gult trä och en sirligt utskuren relief av ett snäckskal på överstycket. Henschen SkuggBrott 119 (2004). jfr dörr-, port-, portal-, spegel-, spis-, spisel-överstycke.
2) boktr. om (satsytans bredd överspännande) ornament l. klischerad teckning överst på inledningssida av (avsnitt i) bok; jfr stycke 4. MeddNordM 1893–94, s. 91. Öfverstycket å sid. 10, där Fjalar sitter dyster med sin son. GHT 1896, nr 275 A, s. 2. Till praktverk och lyxupplagor tecknas ofta överstycken, som inleda arbetet eller olika delar därav. HantvB I. 5: 143 (1937). —
(II 1) -STYGN, äv. -STYNG. handarb. om överliggande stygn vid korsstygn. AB 6/7 1838, s. 3. Understygnen sys från vänster till höger och överstygnet från höger till vänster. StSyHandarbB 108 (1972). jfr snodd-överstygn.
Spalt Ö 687 band 39, 2023