| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 8) -BÖRD. (†) superfetation; jfr börd, sbst.1 6, o. -befruktning. Hoorn Jordg. 1: 122 (1697). Björkman (1889). —
(II 8) -BÖRDA. [jfr t. überbürden] (†) lägga alltför stor börda på (ngn l. ngt), överbelasta; särsk. bildl. (jfr börda, v.4). Den stora för wndran migh öfuerbördar, huru lunda såssom J hafuen wptändt emot migh ett stort hatt och förfölgelsse. VDAkt. 1663, nr 323. Det af gäld öfverbördade landet. BoråsTidn. 14/3 1885, s. 2. —
(II 7 a) -CENSOR. (i sht förr) jfr censor 3. DA 17/6 1844, s. 1. Den höga dubbelposten af chef för politiska polisen och öfvercensor. Jensen Puschkin 224 (1889). —
(II 7 a) -CEREMONIMÄSTARE. (ss. titel för) högste ceremonimästare (särsk. vid hov l. inom ordenssällskap). BrinkmArch. 1: 160 (1712). Sedan blef hela Ambassadeurens Suite opropad af Öfwer-Ceremonie-mästaren, och tillåten, at kysza Konungens hand. Nordberg C12 1: 586 (1740). Bägge hade året förut blifvit ämbetsmän, öfverceremonimästare och ceremonimästare, vid Kungl. Maj:ts orden. 3SAH 5: 110 (1891).
Ssg (†): överceremonimästare-charge. ämbete l. tjänst som överceremonimästare; jfr charge 1. I dagh hafwer Konungen hängt vppå S: Charles Cotterel Gullkedian medh Medailen til ett Tecken aff ÖfwerCeremonie’mästarechargen, och dherpå slagit honom til Riddare. OSPT 1687, nr 11, s. 7. —
(II 8) -CIVILISATION. jfr civilisation 2 b o. -civiliserad, -kultur 2. En tid, då civilisation, eller rättare öfvercivilisation gör det till ett behof, att barnet flyttas från hemmet till skolan, enär föräldrarne inkommit i lefnadsvanor och lefnadsförhållanden, som göra dem föga tjenliga att vara uppfostrare. SvBiet 1843, nr 140, s. 2. —
(II 8) -CIVILISERAD, p. adj. alltför civiliserad (se d. o. 2, 3); jfr -kultivera. SvLittFT 1833, s. 434. I vår konstlade och öfverciviliserade verld. Bremer Nina 535 (1835). Vi är väl för överciviliserade här i landet. Sitter som på museum. Fogelström Vakna 251 (1949). —
(II 8 b) -DAG. om dag som tillkommer l. går utöver fastställt l. överenskommet antal; särsk. (förr) liktydigt med: överdagsverke; i sht i pl. Respect-dagar är öfwerdagar på wäxlar. Zettersten AnmMynt. 169 (1771). Äfven finnas tvänne mindre Dagsvärkstorp lediga .. Obs.! Öfverdagar på sommaren betalas med 1 kr. 75 öre pr dag. EskilstKurir. 8/3 1899, s. 4. Vi äldre (lokförare har) 25 semesterdagar plus nio överdagar som man försöker lösa in i pengar. BoråsTidn. 10/10 2001, s. 16. —
(II 8 b) -DAGSVERKE~020. (förr) om dagsverke (se d. o. 3) utöver fastställt l. överenskommet antal som den dagsverksskyldige mot särskild ersättning kan l. har att fullgöra; jfr -dag. VDAkt. 1794, nr 45. Vanligen bestämmes, att ett vist antal dagsverken skall utgöras i veckan eller om året samt dessutom efter tillsägelse öfverdagsverken och körslor efter någon oftast oskäligt lågt beräknad dagpenning. LAHT 1892, s. 106. —
(II 2 a) -DAMMA. jfr damma, v.1 II 3, o. damma över. Bellman (BellmS) 4: 154 (1771). Kartongen (läggs) på ytan och öfverdammas med kolstoft. TT 1873, s. 174. —
(II 8) -DEBITERA, -ing. debitera (ngn) för högt; äv. dels med avs. på avgift o. d., dels abs.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare. Vissa företag överdebiterar kraftigt. På förnyad framställning om bokhållaren Behmer ej fästat uppmärksamhet på en så beskaffad öfverdebitering af medel för år 1836, åberopade Behmer .. att (osv.). AB 29/4 1837, s. 2. Anspråk på återbetalning af öfverdebiterad afgift. FFS 1904, nr 12, s. 123. Energimarknadsinspektionens syfte är att se till att inget elnätsbolag överdebiterar sina kunder. AB 26/1 2011, s. 8. —
(II 8) -DEKORERA, -ing. särsk. med avs. på konstföremål l. byggnad(sverk) o. d. (jfr dekorera c); äv. med avs. på person (jfr dekorera b); i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Friherrarne Ihre och Berzelius .. hvilka begge herrar äro ty förutan så öfver-dekorerade, att (osv.). Crusenstolpe Ställn. 12: 29 (1848). Huru mycket hon (dvs. barockstilen) än öfverdekorerade grundformerna, träda dessa dock fram under den dekorerade ytan. 1MinnNordM IX. 3: 3 (1885). Överdekorerat hushållsgods i opraktiska former. Form 1953, s. 97. —
-DEL. [fsv. ivirdel]
1) till II 1 (a): övre del av ngt, ovandel; jfr -gärd, -parti 1, -sats 1, -stycke. Skåpets, skornas överdel. (Växternas) förnämligheste delar (är) two, Roten, och öfuerdelen öfuer Iorden. Forsius Phys. 212 (1611). (Rovfåglarna har) stark, spetsig näbb med nedböjd öfwerdel. Holmström Ström NatLb. 2: 14 (1852). De holländska väderkvarnarna med fast underbyggnad och rörlig öfverdel. Rydberg KultFörel. 6: 434 (1888). särsk.
a) i fråga om övre del av människokropp (jfr del I 3); särsk. (numera bl. tillf.) ungefär liktydigt med: överkropp. Din arm tillijka med Klingan och kroppens öfwerdehl, såsom och Hufwudet fram utsträcker. Porath Pal. 1: D 1 a (1693). Han hade breda axlar, något framåtlutande öfverdel, korta ben med alltid böjda knän. HLilljebjörn Hågk. 1: 131 (1865).
b) om övre del av l. om för överkroppen avsett klädesplagg (i sht för kvinnor); särsk. (utom i fråga om folkdräkt numera bl. i skildring av ä. förh.) om övre del av särk l. linntyg (jfr ovan-del slutet, övdel); äv. (med anslutning till över II 2) om klädesplagg buret l. avsett att bäras över annat plagg. 2SthmTb. 3: 180 (1557). Karinn .. (lovade) att honn skulle gifua pigan leroft til öfuerdell och förkläde och blagarn till nederdell. VadstÄTb. 422 (1608). 3 Sty Särckiar utan öfwerdelar. BoupptSthm 12/3 1655. Ofvan särken bars (i Häverös kvinnodräkt) en s. k. öfverdel, ett kortlinne, med vida ärmar, hvilka räckte endast ett stycke ned på underarmen. Uppl. 2: 345 (1908). Klänningens överdel är i spets och har långa ärmar. GbgP 11/12 2018, s. 16. jfr slesings-överdel.
2) (†) till II 1, 2: översta skikt l. yta. Slätthet .. hafuer iämpn öfuerdeel .. såsom itt glaass, ijss .. och noghot wäl höflat eller polerat ting. Forsius Phys. 61 (1611). Hela hafwets öfwerdel war som en spegel. Fabricius Amar. 45 (c. 1740).
3) (†) till II 3 e, om högre l. längre bort belägen del av gård l. tomt o. d. Erich Larsonn .. sadhe at ha(n) icke wet medh huadh rät denn öfuerdele(n) schall wara ifrånn det lille huset hann köpte. 3SthmTb. 6: 266 (1607). GävleTb. 125 (1648). —
(II 3 b) -DESTILLERA, förr äv. -DISTILLERA, -ing. kem. med avs. på flyktig(t) ämne l. substans: gm destillering (se destillera 1 a γ, b) överföra (i l. till förlag o. d.) (jfr destillera över o. -driva 1) (äv. mer l. mindre bildl.); äv. intr., om sådant ämne osv. (jfr destillera 2 o. -gå 7 b). Genom putrefactionem eller rötan, hwarigenom man det rätta måttet af Sale volatili, när det öfwer destilleras, kan treffa. UHiärne Förb. 49 (1706). (Fågel Fenix) hade nu byggt det kosteliga bålet, som skulle öfverdestillera hans renade ande. Wadman Saml. 2: 38 (1835). Svafvelkisen (upphettas), och det dervid öfverdestillerade svaflet uppsamlas i klotrunda förlag af jern. Holmberg Artill. 2: 12 (1882). Den råa brännoljan (inpumpas) i en destillationspanna, som upphettas med överhettad vattenånga. Härvid överdestillerar den s. k. lättoljan eller petroleumnaftan (råbensin). Bolin OrgKem. 37 (1925). —
(II 1) -DEVONISK. (†) som hänför sig till den översta delen av den devoniska lagerföljden. Svenonius Stenr. 209 (1888). I överdevoniska avlagringar finnas .. redan högre utvecklade typer. VäxtLiv 4: 567 (1938). —
(II 2 b) -DIKTA. [jfr mlt. överdichten] (†) i uttr. överdikta ngn ngt, uppdikta l. ljuga ihop ngt om ngn; jfr dikta, v.1 4 b, o. -ljuga o. dikta utöver. G1R 11: 299 (1537). (Vi) vele thed hafve sagt och betygat, att f:te Fläming och hans medhållare oss sådant med osaning öfverdictad och lugit hafve. RA I. 3: 759 (1596). —
(II 8) -DIMENSIONERA, -ing. ge (ngt) alltför stora dimensioner (se dimension 2 a, b); äv. närmande sig l. övergående i bet.: överdriva; i sht i p. pf. l. ss. vbalsbst. -ing; äv. abs. Huvudet är överdimensionerat i förhållande till kroppen. En överdimensionerad byggnad, organisation. En sådan öfverdimensionering af dyrbart material, som de uppgjorda förslagen (till brokonstruktion) visade, vore i alla händelser ej nödvändig för att ernå massverkan. SvD(A) 2/12 1902, s. 4. (Agnes von Krusenstjerna) överdimensionerade, vilket också med tiden visat sig vara en av grundvalarna för hennes litterära egenart. Stiernstedt MestSann. 111 (1948). Den i nyare litteratur alltmer gängse uppfattningen, att Edvard VII:s diplomatiska talanger och insatser tidigare säkerligen överdimensionerats. HT 1951, s. 248. —
(II 7 b) -DIREKTION. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) konkret, om högsta ledning för institution l. bolag o. d. (jfr direktion 4 o. -styrelse, sbst.2 2); förr äv. i abstrakt anv. (jfr direktion 3). K. M:ts och thess Rijkes Cantzler (under huilkens Öfwer Direction thet Collegium altijdh sortera skall). Schück VittA 2: 22 (i handl. fr. 1667). I anledning av tidningarnas uppgifter om att ångare, tillhörande Österrikiska Lloyd, skola användas för trupptransporter .. meddelar bolagets överdirektion att dessa uppgifter äro oriktiga. DN(A) 5/5 1913, s. 10. —
(II 7 a) -DIREKTÖR. jfr direktör 2; särsk. om (l. ss. titel för) under generaldirektören högste chef för statligt (ämbets)verk. Stiernman Com. 4: 875 (1687). Skulle en Landtmätare, som til år och ålders kommen är, nödigt behöfwa en Substitut, må han derom anhålla hos Öfwer Directeuren af Landtmätarne. LandtmFörordn. 77 (1725). Överdirektör .. Generaldirektörens ställföreträdare. SvStatskal. 1939, s. 139. jfr marin-, salpetersjuderi-överdirektör.
Ssgr: överdirektörs-adjoint. (numera bl. i skildring av ä. förh. i Finl.) jfr -assistent. Viborg 1857, nr 34, s. 1.
-assistent. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr assistent 2 o. -adjoint. Öfverdirektörsassistent vid statens jernvägar. DN 22/11 1871, s. 3. —
-DJURISK. särsk. (†) till II 1 (d), om människa l. människas natur o. d.: som står över l. befinner sig bortom det djuriska. Sjelfwa det wanliga empiriska warseblifwandet lemnar åt den betänksamme mångfaldiga bewis på menniskans öfwerdjuriska natur. Polyfem II. 29: 1 (1810). SvLittFT 1835, sp. 797. —
(II 8) -DJÄVLIG l. -JÄVLIG. (vard.) i hög grad l. mer än djävlig (se d. o. 2 a, b); äv. (särsk. ss. adv.) i allmänt förstärkande anv. (jfr djävlig 2 c). Djävligt bra, alldeles överdjävligt bra. Browallius Plats 207 (1936). Det är överjävligt att man kan utsätta en annan människa för det här. SmålP 25/1 2019, s. 14. —
-DJÄVUL, äv. -JÄVEL.
1) till II 7 a: högste djävul (se d. o. 2), ärkedjävul; äv. (med viss anslutning till över II 8 o. ibland utan klar avgränsning från 2) i oeg. l. bildl. anv., om synnerligen ondskefull person (äv. om ngt personifierat sakligt) (jfr djävul 3 a). Weste (1807). De ypperste af djeflarne .. tillrycka sig vexelvis högsta makten, och lefva i en ständig täfling om rangen af Öfver-Djefvul eller Satan. Atterbom Siare 1: 205 (1841). Döf blir man af det där tjutet, som någon öfverdjäfvul till maskin ger ifrån sig litet emellan. ST 1897, nr 2268 A, s. 2. Då visade han hur många (råttor) han dränkt i nattkärlet den morgonen och fick beröm av Tavets mordlystne överdjävul! Koch GudVV 2: 158 (1916).
2) (vard.) till II 8, om ngn som i hög grad överskrider det vanliga måttet för viss förmåga o. d.; jfr 1 o. djävul 6 c o. -dängare. En person kan vara så god som en hel armé, om det är en riktig öfverdjefvul. Almqvist TreFr. 3: 72 (1843). En överjävel på klarinett. AB 16/4 2015, s. 38. —
-DOFTA. särsk. till 2 a: (lätt l. fint) strö l. pudra över (ngt) (med ngt) (jfr dofta I 3); äv. dels med avs. på det som strös osv. över (jfr dofta I 2), dels utan obj.; särsk. (o. numera bl., i sht i vissa kretsar) i fråga om matlagning; jfr -pudra, -strö. De ljusgröna med guld öfverdoftade fogelgrupperna (av gjutjärn). TT 1877, s. 105. Överdofta med vetemjöl – högst en struken matsked för varje abborre. Randel SpisSpett 114 (1927). Det överdoftade florsockret smakar äkta kanelstång. KvällsP 9/8 2001, 2: 11. —
(II 7 b) -DOM. (numera bl. tillf.) högsta l. slutgiltig dom (se dom, sbst.1 4 a). Emoot alla ogudachtiga potentaters dom och öffuerdom. PErici Musæus 2: 92 b (1582). Bron vid Stocksund stoppad i överdom. DN 23/10 1970, s. 16. —
(II 7 a) -DOMARE. [fsv. ivirdomare] högre l. högsta domare; särsk. dels om (l. ss. titel för) domare i överrätt l. överdomstol, dels (o. numera i sht) i fråga om tävlingsdomare. Schmedeman Just. 759 (1682). I fall .. (den anklagade) wore med Utslaget misznöjd, samt derutinnan wille å högre Ort ändring söka, bör .. med wärkställigheten (av straffet) .. hwila, til desz Öfwerdommaren beswären pröfwat och afgjort. PH 8: 7124 (1766). Hela det svenska Norrland hade sin gemensamma lagman eller öfverdomare. Högbom Norrl. 12 (1906). Överdomare och tävlingsveterinär väljer ut vilka (hästar) som ska (dopnings)testas. JönkP 31/10 2017, 1: 18. —
(II 1) -DOMINANT. särsk. (†) i fråga om musik: dominant (se dominant, sbst. 2 a); vanl. i förb. med underdominant. Byström Vierling 5 (1821). De tre tonalitetsfunktionerna: tonika, underdominant och överdominant. Peterson-Berger Musik 24 (1928). Östergren (1971). —
(II 7 b) -DOMSTOL~02. domstol i högre instans (se d. o. II 2); särsk. dels om hovrätt, dels (o. numera i sht) om (l. elliptiskt för) viss högre specialdomstol; äv. bildl.; jfr -instans, -rätt, -tribunal. Wid förslagens inrättande och tiensters besättiande böra så wäl öfwer-domstohlar som Collegier och andre Rätter i acht taga, det icke (osv.). Arnell Stadsl. 21 (1730). Opinionen, denna verldens Drottning, hvilken både stiftar och skipar lag .. erkännande likväl sjelf en öfver-domstol, Efterverlden. 2SAH 9: V (1819). 1614 utfärdas en ny rättegångsordning, varigenom riket bland annat får en fast överdomstol, den nyinrättade Svea hovrätt. TurÅ 1950, s. 26. (Skogsstyrelsen har) överklagat domen till Mark- och miljööverdomstolen. Det krävs prövningstillstånd för att överdomstolen ska ta upp fallen. NorrbK 12/2 2019, s. 12. jfr krigs-, tjänste-, vatten-överdomstol. —
(II 8) -DOS, förr äv. -DOSIS. [jfr eng. overdose] alltför stark l. stor (o. därmed skadlig l. dödlig) dos (särsk. av dels narkotika l. sömn- l. läkemedel o. d., dels (röntgen)strålning); äv. bildl. En öfverdosis morfin. AB 28/5 1874, s. 3. Du hade fått en överdos av strålning. Edqvist Skugg. 12 (1958). (Hon) fördes skyndsamt i ambulans till sjukhus .. sedan hon tagit en överdos sömnmedel. SvD(A) 21/4 1962, s. 6. Jag .. inser att jag har drabbats av en akut överdos självgodhet. DN 20/1 2020, Kultur s. 2. —
(II 8) -DOSERA, -ing. ta l. ge överdos av (ngt, särsk. dels narkotika l. sömn- l. läkemedel o. d., dels (röntgen)strålning, äv. tvätt- l. sköljmedel o. d.); äv. bildl.; äv. utan obj. Skador, ”förbränningar”, vid röntgenbehandling uppkomma genom öfverdosering, d. v. s. genom utdelande af en större dos, än den behandlade huden utan skada tål. 2NF 24: 170 (1916). När det gäller tvätt- och diskmedel .. följs inte alltid pris och kvalitet åt. Låt bli att överdosera så spar du pengar. RådRön 1989, nr 4, Bil. s. 13. (Hon) tyckte .. att hon inte var riktigt klok, som om hon överdoserat sin nya frihet. Guillou TjuvMarkn. 34 (2004). Varje dag dör i genomsnitt 130 amerikaner efter att ha överdoserat opioider som heroin och vissa smärtstillande läkemedel. ÖgCorr. 14/12 2018, s. 12. —
-DRA, äv. -DRAGA, -dragelse (†, Lind 1: 1585 (1749), PT 6/10 1891, s. 1), -dragning; -dragare (numera bl. tillf., AB 28/1 1863, s. 2, osv.). [fsv. ivirdragha]
1) till II (1 a,) 2 a: (i syfte att skydda l. dölja l. tillsluta l. utsmycka) (be)täcka l. belägga (se d. o. 11 g) l. hölja (ngt) (med (tunt skikt av) ngt); särsk. dels: bestryka, dels: bekläda l. överkläda (förr äv. med personobj. angivande den som överkläds o. sakobj. angivande beklädnaden); äv. mer l. mindre bildl. (se särsk. a, b); numera i sht dels i pass., dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (se b); i sht i förb. med prep.-uttr. inlett av med, äv. (i passiv sats) av; äv. med subjektsväxling (se a); jfr -gjuta o. draga över 5. Stengerna skalt tu .. göra aff furoträä, och medh guld offuerdragha them. 2Mos. 30: 5 (Bib. 1541). Lusthuus kunna i Trägården .. öfwerdragas, med Buskar och löpande Ranckor. Risingh LandB 36 (1671). Ett starkt wäder, som öfwerdrog wåra kläder med en isskorpa. Linné Bref I. 1: 322 (1732). Jag war förthenskul näpligen in i Cammaren kommen, förr än jag i hastighet öfwerdrog mig 2:ne nya skiortor. Humbla Landcr. 140 (1740). Stundom öfwerdragas bouteljer med bast, halm etc. Fischerström 3: 48 (1781). (Jag kände) huru mitt ansikte öfverdrogs af en skamrodnad. De Geer Minn. 1: 26 (1892). För att försöket skall lyckas måste korkarna i apparaten vara fullt täta och noga sluta till, eventuellt genom att överdragas med lack. Bolin OrgKem. 64 (1925). särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) med subj. angivande det varmed ngt täcks osv. Den beswärlige måszan, som alla Ölandska Runstenar öfwerdrager. Linné Öl. Föret. 4 a (1745). Tidningarna äro det mögel, som öfwerdragit wåra föråldrade statsformer. ÖgCorr. 24/9 1838, s. 1. Moln hade öfverdragit himmelen. Zedritz 2: 14 (1857).
b) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. På vintern är statyerna överdragna med presenningar. 5 driiffne och forgiltte ssadler öffuer dragne mett flogel. VaruhusR 1541. Skrijf Cantohr medh åthskillige lådor öfwerdragit medh Wallnöte trä. BoupptSthm 1677, s. 74 b (1676). Då blefwe klokheten lik Zirligheten: ett tomt intet, med färgor utan till öfwerdraget. Hwalström SpecPaid. 89 (1773). Predikstolen och altaret voro öfverdragna med svart kläde. PT 1882, nr 11 A, s. 2. Järnplåt överdragen med rent eller blyhaltigt tenn. SFS 1941, s. 1473. jfr mässings-, stuck-överdragen. särsk.
α) om landskap l. naturföremål o. d., närmande sig l. övergående i bet.: bevuxen l. övervuxen (med ngt). Han hafwer .. warit itt .. rättferdigheetenes trää .. hwilkets greenar hafwa warit medh herliga blomster och lefwande fruchter öfwerdragne. Phrygius MRosengren D 3 b (1608). Bergen närmast elfven (blir) skoglösa, endast öfverdragna med Ljung och låga Enbuskar. Hisinger Ant. 5: 92 (1831). Han pekade ned i det genomskinliga vattnet på en med grönt sjöslem öfverdragen stock. Rydberg Vap. 59 (1891). moss-överdragen.
β) (numera bl. ngn gg) om himmel o. d.: betäckt (med moln l. dimma o. d.); förr äv. utan prep.-bestämning (jfr γ), särsk. i uttr. överdragen luft (jfr luft, sbst.2 4). Rudbeck d. ä. Atl. 3: 264 (1698). Himlen blef småningom öfverdragen, dimmor sänkte sig ända ned öfver våra hufvuden. Oscar II 3: 261 (1863, 1889). Vinden var OSO, hård kultje med öfverdragen luft, men sigtbart. SD(L) 1901, nr 539, s. 5.
γ) utan prep.-bestämning, särsk. liktydigt med: överklädd l. beklädd; försedd med överdrag; jfr β. Offuerdragna stodhar. Jer. 10: 5 (Bib. 1541). Öfwerdragna hattar huilcka ingen må bruka utan Biskopar och Theologiæ Professores allena. KOF II. 1: 325 (1659). Så snart .. handen är öfwerdragen bör det wara et tekn at den icke får kyssas. Posten 1769, s. 1126. Där han sitter .. på sina smala, överdragna dyschor. DN 11/11 1984, s. 24.
c) ss. vbalsbst. -ning i konkret(are) anv., särsk. liktydigt med: överdrag (se d. o. 1). Walmar 10 alner till Öffuer dragningh på Achierne. HFinLappm. 4: 121 (1606). Den andra (pyramiden) är öfverdragen med ler och kalk, hvilken öfverdragning ännu behåller sig vackert. Eneman Resa 1: 193 (1712). Då den härtill (dvs. orneringen på vagnen) använda färgen har fullständigt torkat, gör man en öfverdragning med vagnslack, slipar åter och öfverlackerar för sista gången. AHB 131: 110 (1887). Eleganta arbeten i silfver med öfverdragning af emalj. SvSlöjdFT 1911, s. 42. jfr metall-överdragning.
2) (†) till II 2 b.
a) med avs. på land l. rike l. folk o. d.: överfalla (med krigsmakt o. d.). Så att Rijkett och wij alle medh hersköld öfwerdragne blifwe. G1R 14: 382 (1542). Att deras herres landh ähr aff Beyerfurstens folk öfverdragett, uthplundrett och myckedt förbrentt. AOxenstierna 7: 579 (1632). (August av Sachsen) öfwerföll utan alt skäl år 1700 K. Carl XII i Swerige, som häruppå öfwerdrog hans Rike med Härsmagt. Bergklint MSam. 2: 356 (1792).
b) i uttr. överdraga sig l. ngn ngt, ådra l. åsamka sig l. ngn ngt (ss. olycka l. obehag l. straff o. d.); jfr draga över 4. Att oss vthj wår församblingh icke måtte öffwerdragas någhon skimpt eller oförrett tillfoghas. VDAkt. 1659, nr 316. Den fara, som följer med oloflige Budkaflors utskickande och omkringbärande, hwarigenom de sjelfwe öfwerdraga sig det swåra straff, som merhögståberopade Förordning stadgar. PH 8: 7414 (1766). Adlerbeth Ov. 206 (1820). jfr själv-överdragen.
3) [jfr t. übertragen] (utom i c, d numera bl. tillf.) till II 3 b: (gm dragande) överföra l. förflytta (ngt l. ngn) (ngnstans hän); förr särsk. med avs. på dels penningmedel, dels militär trupp, dels ngt abstrakt (se särsk. b). Tå the Swenske hafwa evacuerat fästningerne .. afdanckat eller på denna sidan öfwerdragit sin soldatesca. RARP 8: 186 (1660). De af Commssarien Adlercrona i Stockholm til Ed. K. Maj:t öfwerdragne Köpmans waror. HC11H 8: 51 (1678). At .. förenämde 1734. års Lappschole medel .. måtte anten igenom Banco Transportzedl(ar), eller säker Wexel .. blifwa hit öfwerdragne. VDAkt. 1736, nr 205. Om man öfverdrager tadlet för detta mitt fel på allt mitt öfriga tillvarelsesätt, d. v. s. att man, för det jag ännu icke betalat skulder, fördömer min litteratur. OoB 1904, s. 11 (1846). De gamla kilarne bortslogos och 6 kappståndare öfverdrogo bron med lätthet. TT 1881, s. 42. särsk.
a) (†) med avs. på post l. summa o. d. vid bokföring: överföra l. transportera (se d. o. 4 a). HovförtärSthm 1624, s. 109. Föres Summan af alla på Licenten indragne och afskrefne Påster .. uti samma Bok .. hwarifrån hela Påsten sedan öfwerdrages på Capital Räkningen. PH 1: 250 (1720).
b) (†) med avs. på ämbete l. åliggande l. rättighet o. dyl. o. med indirekt personobj.: överlåta åt; äv.: uppdra (se d. o. 9) åt; äv. med det indirekta obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av på l. till l. åt. Effter jagh .. hafver öfverdraget all kopparhandelen och dess negocierende välbe:te rijkzens regiering. AOxenstierna XI. 1: 146 (1634). Sände Öfwersten effter mig och öfwer drog mig åtskillige commissioner. KKD 1: 109 (1706). Så är min ödmiukaste begäran, at .. få .. öfwerdraga samma min Translatoris Antiquitatum tienst och förmån på förbem:te min son. Schück VittA 4: 24 (i handl. fr. 1711). Skuldfodringar öfwerdragas til en annan genom cessioner och transporter. Nehrman InlJurCiv. 148 (1729). Antingen får konung Erik behålla kungatiteln och en årlig ränta, medan makten överdrages åt Kristoffer som riksföreståndare .. Eller också (osv.). HT 1925, s. 224.
c) (förr) överföra (telegrafskrift) medelst överdrag (se d. o. 2 b); i sht ss. vbalsbst. -ning. Detta arbetssätt, vid hvilket skrifapparaterna på mellanstationerna repetera skriften på samma gång de upptaga densamma, kallas ”öfverdragning”. Nyström Telegr. 34 (1869). Vid telegrafering från A till C eller från C till A öfverdras skriften automatiskt på mellanstationen B. 2NF 28: 722 (1918). jfr telegram-överdragning.
d) handarb. i fråga om hoptagning vid stickning; i sht dels i p. pf. i adjektivisk anv. (särsk. om maska), dels ss. vbalsbst. -ning. NJournD 1854, s. 54 (i p. pf.). Öfverdragning: man lyfter en maska, stickar en och drager den lyftade över den stickade maskan. Lundin KvSlöjd 34 (1892).
4) (†) till II 3 c: fara l. ta sig över (ngnstans (hän)); jfr draga över 1 b. Wedh wäddön .. och andre orter, ther man öffuerdrager till och frånn Finland, schall Man altijd haffue nogre wisse och förtrogne karler liggendes. HSH 27: 53 (1563). Knut Håkansson .. hwilken .. upbrände bron wid Falkenberg, där Fienderne öfwerdraga skulle. Tegel E14 209 (1612). Humbla Landcr. 417 (1740).
5) till II 8, med avs. på konto l. räkning (se d. o. 1 d) o. d.: övertrassera; i sht ss. vbalsbst. -ning: överdrag (se d. o. 3) l. övertrassering. Öfverdragning å räkning är en osund och riskabel form af kredit. PT 1892, nr 216 A, s. 2. Hittills ha ifrågavarande intressekonton fått överdragas med högst det månatliga löneavdragsbeloppet. TSvLärov. 1944, s. 244. Förseningar och överdragningar av budget (har) präglat VM-förberedelserna. DN 1/6 2013, s. 17.
6) till II 8 b, i fråga om tidsöverdrag; i sht i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning. Överdragning av lektionstid. TSvLärov. 1955, s. 3. Om t ex den angivna sträcktiden är 13 minuter och man kommer in senare utdelas prickar efter antalet överdragna sekunder. DN 7/10 1982, Nordväst s. 20.
Ssgr (till -draga 3 c; numera bl. ngn gg, om ä. förh.): överdragnings-apparat. GbgP 10/1 1862, s. 3. Å Malmö telegrafstation skulle upprättas en särskild öfverdragningsapparat, med hvilkens tillhjelp Hamburg skulle vara i förbindelse vexelvis med Stockholm, Göteborg och Malmö telegrafstationer. SD(L) 1896, nr 25, s. 4.
1) motsv. -dra 1, konkret, om täcke l. hölje l. (tunt) skikt av ngt (särsk. dels textil, dels metall l. lack o. d., dels naturföreteelse o. d.) som (permanent l. tillfälligt) är draget l. lagt l. utbrett över l. omsluter (l. är avsett att dras över osv.) ett föremål (i syfte att skydda l. dölja l. förbättra detta), ofta liktydigt med dels: beklädnad l. klädsel (se d. o. 4; jfr -dra 1 c, -kast, -kläde 2, -klädnad 1, -tyg, -tåg 1, -täcke, -täckelse), dels: beläggning (se d. o. 3 c slutet); äv. bildl. (se c). Avtagbara överdrag till soffdynorna. Lakrits med överdrag av mörk choklad. Ett överdrag till skotern. BoupptSthm 1674, s. 157 b. Öfwerdrag till 12 st: Stohlar, af Blommerat Sammet. BoupptSthm 1684, s. 66 b (1683). Det öfverdrag af tenn, förtenning, som man ger åt koppar-kokkärl. Berzelius Kemi 2: 429 (1822). För föremål, som behöfva större motståndsförmåga, såsom käppkryckor, låsvred o. s. v., använder man lämpligen ett öfverdrag, bestående af en flygtig lackfernissa, helst kopallack. AHB 123: 37 (1885). Äfven felbhatten har en stomme af filt, hvilken sedan beklädes med ett öfverdrag af silkestyg. ArbB 99 (1887). Ej sällan bildas genom de av bladlössen avsöndrade exkrementerna klibbiga, glänsande överdrag på bladen. Trägårdh Skogsins. 219 (1914). Till vardags voro de fina möbeltygen täckta av överdrag i hemvävt bomullstyg. Paulsson SvStad 1–2: 161 (1950). jfr bomulls-, dagg-, kudd-, lack-, läder-, metall-, mässings-, möbel-, möss-, parasoll-, sammets-, siden-, silver-, sits-, skinn-, skydds-, socker-, soff-, stols-, stuck-, säng-, vax-överdrag m. fl. särsk.
a) (†) liktydigt med: kokong. (Larven) går .. ur sina löpgångar .. och börjar med sin rätta inspinning eller sit öfverdrag. VetAH 1762, s. 32. VetAH 1812, s. 120.
b) i sht bokb. om beklädnad på l. för bokpärm. Annerstedt UUH II. 2: 129 (cit. fr. 1717). Derpå öfverdrages boken med kulört papper eller tyg .. Öfverdraget skäres eller tillklippes något större än boken, så att man har nog för omslagningen. AHB 111: 48 (1882). jfr pärm-överdrag.
c) i bildl. anv. Så mycket kan dit sinnelag, / Igenom sluga öfwerdrag, / Sit rätta wäsend undangömma. Nordenflycht QT 1745, s. 168. Med ett öfverdrag af gudaktighet. Crusenstolpe CJ III. 1: 48 (1846).
a) [jfr t. übertrag] (†) motsv. -dra 3 a: transport (se d. o. 4 a). Öffwerdragh ifrån folio 3 .. 110000 (daler). HovförtärSthm 1624, s. 20. Revisorerne (skall) i synnerhet fästa uppmärksamhet derå: .. om alla balancer samt upp- och afföringsposter äro ifrån Special-Räkningarne genom öfverdrag rätteligen uti Capital-Räkningarne intagne. SPF 1824, s. 365.
b) (i sht förr) motsv. -dra 3 c, om teleteknisk anordning som behandlar signal så att överföringsavståndet kan ökas; särsk. (numera bl. om ä. förh.) om vid elektrisk telegrafering över längre avstånd använd o. på mellanstation placerad anordning för automatisk repetition av telegrafskriften; förr äv. i fråga om radiosignal (äv. om resultatet av överföring med sådan anordning). TT 1898, M. s. 11. Den längsta sammanhängande kabelförbindelsen torde vara New York–Chicago, 1,382 km., med 19 öfverdrag. 2NF 38: 798 (1926). (Nästa år) torde .. återutsändningarna mellan de olika stationerna bli bättre och renare, så att man slipper .. höra hallåmannen be lyssnarna om ursäkt för det dåliga överdraget. Radiolyssn. 1927, nr 38, s. 6. Överdrag av denna typ kunna .. förstärka ett lågfrekvent och ett bärfrekvent samtal. TT 1941, Elektr. s. 138. jfr telefon-, telegraf-överdrag.
3) [jfr eng. overdraft] motsv. -dra 5, om förhållandet l. handlingen att ta ut l. förbruka penningmedel som saknar täckning, övertrassering. Överdrag på checkkonton. DN(A) 8/12 1960, s. 27. 11,6 miljoner kronor, det sparbeting som nämnden tvingats till på grund av sitt stora överdrag i budgeten. BoråsTidn. 3/3 2001, s. 7.
4) motsv. -dra 6, om förhållandet att dra över tiden, tidsöverdrag. Ett överdrag på tre kvart med därmed sammanhängande förskjutningar .. (i tv-tablån) finns ingen anledning att tolerera. DN(A) 19/5 1958, s. 17.
Ssgr (i allm. till -drag 1): överdrags-byxor, pl. jfr -drags-kläder o. över-byxor o. overall-byxor. DN(A) 29/7 1887, s. 3. Överdragsbyxor med och utan hängslen av bästa kvalité. Norrskensfl. 12/7 1927, s. 2.
-huva. särsk. (†) kuddvar; jfr huva, sbst.1 2 h. Öfwerdragz hwfwor till en hofdedyna. HusgKamRSthm 1628, s. 32 b.
-kläder, pl. särsk. om arbets- l. skyddskläder; jfr -drags-byxor, -drags-rock, -drags-ställ o. overall. SocDem. 16/8 1890, s. 4. Vid små justeringar under (bil)färd påtager man ju mera sällan sina öfverdragskläder. Nerén HbAut. 2: 10 (1912). Overall är ett universalplagg som efterfrågas icke bara av yrkesarbetare utan även av personer som använda överdragskläder på sin fritid. Varulex. Beklädn. 200 (1945).
-metall. (i sht i fackspr.) metall använd l. lämpad ss. överdrag. Om .. ett föremål, överdraget med en skadad metallbeläggning nedsänkes i en korrosionslösning, kommer en ström att uppstå mellan överdragsmetallen och den blottade grundmetallen. TT 1934, Bergsv. s. 33.
-papper. särsk. (bokb.) till -drag 1 b, om papper använt till l. avsett för överklädning av bokpärmar. ST(A) 1899, nr 2984 A, s. 3. Man kombinerade .. (klotbandet) med överdragspapper till skapelser som koloristiskt konkurrerade med de halvfranska banden. Form 1949, s. 116.
-rock. jfr -drags-kläder o. arbets-rock, skydds-rock. NorrlP 25/11 1904, s. 4. Handlanden flängde av sig sin gröna överdragsrock. Rönblom Pajazzo 210 (1956).
-räkning. (†) till -drag 2 a; jfr räkning 1 c. LReg. 477 (1780). Öfverdrags-Räkningarne upptaga alla de inkomst och utgifts titlar, som uti de särskilde Uppbördsmännens Räkningar förekomma, sålunda att alla till hvarje titel hörande poster sammandragas, till en hufvudsumma, som uti Capital-Räkningen upptages. Bonsdorff Kam. 1053 (1833).
-station. (förr) till -drag 2 b: station (se d. o. II 11) för överdragning; jfr överdragnings-station. SundsvP 13/10 1900, s. 3. De sista åren innan pensioneringen var han stationsmästare vid Televerkets överdragsstation i Vilhelmina. VästerbK 25/3 2017, s. 61.
-ställ. jfr ställ, sbst.1 2 b, o. -drags-kläder. ArbT 25/11 1932, s. 6. Överdragsställ av kraftig gummibelagd väv av Trelleborgs tillverkning. Svetsade sömmar, absolut vattentäta. Det enda rätta för utearbetare och motorfolk. JordbrFörenBl(C) 1958, nr 15, s. 22.
-tyg. tyg använt l. avsett ss. överdrag. Rutiga och randiga Öfverdragstyger med atlasränder i flera kulörer. DA 10/8 1844, s. 4. —
(II 8) -DRAMATISERA, -ing. skapa alltför stor (o. onödig) dramatik (se d. o. 2) kring (ngt); äv. utan obj.; i sht i negerad sats. Man ska inte överdramatisera. SvD(A) 21/11 1933, s. 16. Nåja, det finns ingen anledning att överdramatisera mitt arbete. Wahlöö Uppdr. 25 (1963). —
(II 8 a) -DRICKA. (†) refl.: dricka sig berusad; jfr -drucken o. dricka sig över. Schroderus Waldt 32 (1616). Stundom besökte the Herrans Natward, tå the hade öfwerdrukit sigh. Schroderus Os. 1: 63 (1635). —
-DRIFT. [till -driva] motsv. -driva 4, om förhållandet l. handlingen att överdriva ngt; ofta konkretare, dels om enskilt tillfälle av sådant förhållande osv., dels om utsaga som innebär sådant förhållande osv. (särsk. i fråga om retorisk figur, liktydigt med: hyperbol); särsk. i vissa adverbiellt använda uttr., föregånget av dels till, dels utan (se b); jfr -föra 2, -mått 2, -ord, -skred, -språng 2 o. överslag 4 d. Italienarn har inga öfverdrifter i sättet att lefva. Ej löjlig, ej plump, ej hård. CAEhrensvärd (SVS) 1: 136 (1782). Hyperbol (öfverdrift) är ett sådant talesätt, som .. uttrycker antingen mer eller mindre än verkliga förhållandet af en sak. Moberg Gr. 61 (1815). Hon var qvick, liflig och yr, ända till öfverdrift. Carlén Repr. 259 (1839). All öfverdrift, granna ringar, bröstnålar, etc. bör undvikas. Hagdahl DBäst. 26 (1885). Det är ingen överdrift att påstå, att järnvägen varit en av de faktorer som mest bidragit till att förändra vårt lands bebyggelse. Järnvägsminn. 197 (1952). särsk.
a) i uttr. gå till överdrift (med ngt), gå för långt (med ngt), överdriva (med avseende på ngt). Vidtfräjdade och briljanta motiver, de der i sjelfva verket skulle vara goda, om de ej gingo till öfverdrift. AB 7/6 1834, s. 3. Gå inte till överdrift med mat och dryck. ÅrRunt 2015, nr 52–53, s. 124.
b) i det satsadverbiellt använda uttr. utan överdrift, utan att överdriva. Vi kunna utan öfverdrift tillägga, att (osv.). AB 22/4 1831, s. 3. Det var utan överdrift stans mest kända krog och den var ständigt fullsatt. Ingemarsson SmåCitr. 12 (2004). —
-DRIVA, -ning (numera bl. tillf., Thorild (SVS) 2: 106 (1784) osv.); -are (tillf., Förbundet 1911, nr 9, s. 5, osv.). [sannol. efter t. übertreiben. — Jfr -driven]
1) (†) till II 3 b, med avs. på flyktig(t) ämne l. substans: (över)destillera; jfr driva, v.2 11. Destillera är det samma som at i slutna kärl öfverdrifva något i form af ångor, som sammanfalla til et liquidum. Scheffer ChemFörel. 10 (c. 1750). Westring SvLafv. 8: Tillägg s. 3 (1809).
2) (†) till II 3 d β, om vågor; anträffat bl. i p. pr. i adjektivisk anv.; jfr driva, v.2 15 b. En ohörlig stark storm, owäder och stora öfwerdrifwande wågar. Peringskiöld Hkr. 1: 303 (1697).
3) (†) till II 8, med avs. på råkoppar: övergara; jfr driva, v.2 40 a β o. -raffinera 1. Öfwerdrijfz kåpparen Swartnar han, blifwer håål och skiör. BlBergshV 18: 140 (1687).
4) till II 8: framställa (ngt) l. få (ngt) att framstå ss. större l. viktigare o. d. än vad som verkligen är fallet; driva (se driva, v.2 29 b) för långt; äv. dels med saksubj. (särsk. om rykte l. berättelse o. d.), dels abs.; jfr -dimensionera, -spänna 2 b o. driva över 3. Överdriva olikheterna, sina meriter. En vettig och städad blandning af öfverdrifning, orätt, och svaghet. Thorild (SVS) 2: 106 (1784). Huru många regenter hafva icke öfverdrifvit sina anspråk och lekt med menniskors rättigheter derföre, att de icke känt dessa sednare. Rosenstein 2: 279 (1789). Men ryktet öfverdrifver allting. Lundgren MålAnt. 1: 210 (1849, 1870). (Vi vill) varna för frestelsen att överdriva betydelsen av taxerings- och brandförsäkringsvärdena. Pokorny Aktier 99 (1957). Nu måste de skratta åt henne. Hon ska då alltid överdriva och ta i. Larsson BlodSpill. 163 (2005). —
(II 8) -DRIVEN, förr äv. -DREVEN, p. adj. Anm. Beträffande här icke upptagna anv. av p. pf. överdriven se under -driva. [till -driva (o. driva över); jfr t. übertrieben] motsv. -driva 4: som drivits l. gått alltför långt; som går till överdrift; äv. allmännare: alltför stor; äv. dels om person (se a), dels i försvagad anv. (se särsk. b); jfr -boren 3, -mätig, -slå, v. 5 b o. översvinnlig b. Överdriven blygsamhet, brådska, patriotism, användning. Överdrivet beröm. Överdrivna farhågor. Sitt förtroende till Terlon såg Konungen sedan varit flere gongor öfverdrifvet. HSH 9: 123 (c. 1740). Den öfverdrifna Håg för sinliga Nöjen, som visar sig snart öfver alt i Europa. Lanærus Försök 30 (1788). Öfverdrifven glädje, sorg, harm eller förskräckelse kan alldeles beröfva en menniska talförmågan. Setterblad Mackenzie 147 (1887). Levin gjorde en överdriven åtbörd av förskräckelse. Krusenstjerna Pahlen 1: 92 (1930). (Hon) måste tänka på att motsvara Esters överdrivna föreställningar och måttlösa beundran. Hedberg VackrTänd. 81 (1943). särsk.
a) om person: benägen att överdriva; äv. (i sht förr äv. om lynne l. sinne(lag) o. d.) mer l. mindre liktydigt med: omåttlig l. gränslös l. obehärskad; numera i sht i predikativ anv., särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av i, angivande vad överdriften gäller; jfr -spänd b α. Den Rommerske Kejsaren Nero war en öfwerdrefwen ogudaktig man. Murbeck CatArb. 6: 131 (c. 1750). Kaptenen var vid ett öfverdrifvet lynne och skrattade oupphörligt åt hemlighetsfulla anspelningar. Topelius Vint. I. 1: 274 (1859, 1880). Det är ett lifligare, öfverdrifnare, uppsluppnare folk, än vi äro vana vid. Topelius (SLS) 7: 1009 (1864). Jag kan bli lite överdriven i mitt engagemang och behöver lägga band på mig. SundsvT 5/1 2016, s. 20.
b) ss. adv.: på ett överdrivet sätt; i förb. med adj. l. adv.: alltför, äv. försvagat, i litotetisk anv. i förb. med negation, liktydigt med: (inte) alltför (se d. o. 2 b) l. särskilt (se särskild 3 a). Vår olycka vid Kyro, der likväl förlusten varit öfverdrifvit beskrifven. Gustaf III 6: 190 (1789). En öfwerdrifwet hög föreställning om den oinskränkta konungamagtens nödwändighet. Ekelund 1FädH II. 2: 146 (1831). Shakspere var sannolikt icke någon öfverdrifvet trogen äkta man. Schück Shaksp. 1: 408 (1916). Om din katt tvättar sig överdrivet mycket kan du börja med att kontrollera så att den inte har objudna gäster i pälsen. Hellman Holmström KattBet. 104 (2009).
Avledn.: överdrivenhet, r. l. f. om förhållandet att vara överdriven; äv. konkretare: överdrift. Mycket, ja jag tror det mästa af det närvarande Onda, har i sit första uphof varit något Godt, som genom Öfverdrifvenhet eller Missbruk omsider förvandlat sig til Mensklighetens skada och fördärf. Lanærus Försök 51 (1788). Janne Molin därborta i Amerika. Att en tocken där hade råd till dessa överdrevenheter? Högberg Utböl. 1: 78 (1912). —
(II 7 a) -DROTT. (†) jfr drott 1 (b), 2 o. -kung. (Domar) war den siste Öfver-Drott i Upsala; ty hans Efterträdare kallades Konungar. Dalin Hist. 1: 352 (1747). Shakspeare, alla Skalders öfverdrott. Franzén Skald. 7: 142 (1841). Framför fonddekorationen voro placerade förgyllda stolar för öfverdrotten och hans närmaste män inom ordens styrelse. PT 20/1 1890, s. 2. —
(II 8) -DRUCKEN, p. adj. (numera bl. tillf.) (alltför) kraftigt berusad; särsk. i uttr. dricka sig överdrucken; jfr -dricka. At karlen hade warit offu(er) drucken. OPetri Tb. 202 (1528). För det de .. skohla druckit sig öfwer druckna, och fördt ett otidigt och oanständigt lefwerne. VRP 5/10 1730. —
(II 7 a) -DRUNT. (†) jfr drunt, sbst.1 Hvad skall man med en sådan öfverdrunt? Wennerberg Bref 2: 243 (1861). —
(II 8) -DRYCKJA. [fsv. ivirdrykkia] (†) omåttligt drickande. Swelgherij och öffuerdryckio flyy. LPetri Dryck. B 6 b (1557). —
(II 8) -DRYG. särsk. (numera bl. tillf.) om person: i (alltför) hög grad dryg (se d. o. 9). En överdryg förvaltare. Norrskensfl. 24/11 1931, s. 5. —
(II 8 (d)) -DRÅPELIG. (†) synnerligen stor l. betydande; särsk. om ngt ont l. skadligt: synnerligen svår l. allvarlig; jfr dråplig 1. At vppehålle den öfwerdråpelige geldtspilning. G1R 14: 306 (1542). Vnder Philippo .. begynte Spanske Monarchiens öfwerdråpelige progresser at stadna. Brask Pufendorf Hist. 61 (1680). —
(II 2) -DRÄKT. (numera bl. tillf.) dräkt (se d. o. II 2 a) buren (l. avsedd att bäras) över andra kläder; jfr -klädnad 2. Fordom brwkade stoore Herrars fruger til öfuerdrächt, kiortlar, åt brystet och armarna slätt och trångt skurne. Tempeus Messenius 188 (1612). Dominikanerordens vita dräkt med svart överdräkt. DN(A) 7/10 1924, s. 9. —
(II 1) -DUK. om den övre av två (bords)dukar (jfr duk 4 o. -nattduk o. under-duk); förr äv. om ytterhalsduk (jfr duk 2). Eleganta Öfverdukar för Herrar. Snällp. 8/12 1860, s. 4. I Svenska kyrkan användes vanligen endast en altarduk, även om bruket av över- och underduk långt ifrån är ovanligt. Stenberg KyrkSkrud 143 (1950). jfr skive-överduk. —
(II 8) -DUKTIG. alltför l. överdrivet duktig; i sht förr äv. till II 8 d: synnerligen duktig. Det sägs att han skall vara en så öfverduktig satan, att han har skarpare öron än f-ns mormor. Carlén Rosen 10 (1842). I hela mitt liv har jag varit den överduktiga tjejen som alltid har fixat och ordnat saker åt andra, men nu försöker jag ta mig ur den rollen. ÅrRunt 2015, nr 36, s. 4. —
(II 1, 2) -DYNA. (numera bl. ngn gg) jfr dyna, sbst.1 1, o. -kast. Dähnert 18 (1746). Öfwerdynan på sängen bör wara tunn och lätt. Wåhlin LbLandth. 98 (1804). —
(II 8 (d)) -DYVLA. [sv. dial. överdyvla, överdivla] (†) (på ett (alltför) påstridigt l. aggressivt sätt) (söka) överbevisa l. övertyga (ngn); äv. dels: överträffa, dels (med anslutning till över II 2 b): belasta l. betunga (ngt) (med ngt). Annerstedt UUH Bih. 2: 54 (i handl. fr. 1661). Till min ursäkt kunde jag anföra, att jag låtit öfverdyfla mig af skräfvel. SNilsson hos Berzelius Brev 14: 173 (1841). Han (kan) stolt visa, att han öfverdyflat denne sin hittills oöfverträffade lärare. NVexjöBl. 10/5 1889, s. 3. Innan man överdyvlar det politiska livet med nya problem måste de ekonomiska krafterna åter fungera normalt. DN(A) 17/8 1920, s. 3.
Spalt Ö 362 band 39, 2023