Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ALLSMÄKTIGHET al3smäk1tig~he2t, äfv. al3s~mäk2tighe1t l. al3~smäk2-, l. 040~1 (alsmä´gtighet Weste, allsmä´kktighét Almqvist (1842)), r. l. f.; best. -en.
a) motsv. ALLSMÄKTIG 1 a: allmakt (se d. o. 1). Mess. 1557, s. M 3 a. Omnipotentia .. Alzmechtigheet. Lex. Linc. (1640). Christi ewiga Gudom och alsmächtighet. Spegel Pass. 20 (c. 1680). Handb. 1811, s. 28. Boström Proped. 62 (1851?). Du Gud, som konungars och folkslags öden / Starkt hvälfver i allsmäktighetens hand (dvs. i din allsmäktiga hand). Nybom 1: 248 (1859, 1880). — (†) konkretare, ss. benämning på Gud. Effter bönn och åkallelse är Alzmecktigheetennes ähra, så hörer hon ock allena Gudhi till, som alzmechtig ähr. KOF 1: 328 (1575). Numen .. alzmechtigheet. Lex. Linc. (1640). — särsk. (numera knappast br.) i uttr. hans gudomliga allsmäktighet o. d. HSH 4: 238 (1590). Frambära för then Gwdomliga Alzmechtigheeten en skyldigh tacksamheet och hiertgrundigh böön. Phrygius Föret. 38 (1620). N. Av. 11 Nov. 1657.
b) motsv. ALLSMÄKTIG 1 b: allmakt (se d. o. 2 a). (Engelska) parlamentets allsmäktighet. Svedelius Statsr. ansv. 146 (1856).
Spalt A 1076 band 1, 1898