Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANDTID an3d~ti2d (a`ndtid, a`ndetid Weste), äfv. (i bygdemålsfärgad framställning) ANDS-TID an3ds~ti2d, äfv. 4~1 (a`nstid Weste), r. l. f., äfv. m. (se för öfr. TID); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(and- Bureus Suml. 39 (c. 1600), A. Grafström 1: 113 (1864), Hedin Rev. qv. 373 (1880), LAHT 1882, s. 106 osv. an- Cellarius Reg. (1699, 1729), Hülphers Norrl. 1: 37 (1771). ande- HSH 24: 159 (1566), G. Oxenstierna i Oxenst. brefv. 3: 161 (1628), Ps. 360: 4 (1819), Franzén Pred. 5: 177 (1845), Sv.-fin. lagt. (1883) m. fl. — andz tijdhen Ordspr. 25: 13 (Bib. 1541); andzti(j)dh L. Petri Kyrkoord. 63 b (1571), Girs G. I:s hist. 195 (c. 1630); jfr theres andz tijd G. I:s reg. 14: 397 (1542). andstid Götheb. m. 2: 329 (1760), Afzelius Sæm. E. 83 (1818). anstid Weste (1807). — agne- Biafsked 13 Dec. 1644, mom. 18 (påstående agne- och skördetijdh); sannol. beroende på folketymologisk anslutning till AGN, sbst.2)
Etymologi
[ssg af AND, sbst.2, o. TID; jfr sv. dial. anntid, andstid, bärgnings- l. såningstid, tid, då mycket o. brådskande arbete är för handen, nor. anntid, onnetid]
1) (numera bl. i högre stil o. i bygdemålsfärgad framställning) tid för (angeläget l. brådskande) jordbruksarbete; i sht: bärgningstid, skördetid. Lijka som sniököld j andz tijdhen. Ordspr. 25: 13 (Bib. 1541). När (bönderna) .. vdj andetijden skole hööberge eller före Säden i hus. HSH 24: 159 (1566). Christet folk (kan) icke bätter .. vmbära Predicare .., än man kan vmbära skördamän j Andztidhen. L. Petri Kyrkoord. 63 b (1571). Then brådaste Andetijden. Kyrkol. 2: 10 (1686). Skiedde detta .. om sommaren i Ande-tiden eller vid bärgningen. R. J. Fersen i HSH 3: 193 (1713). LAHT 1882, s. 106. jfr: (Myran) vet sin andetid i noga acht at taga, / Och fulla visthus sig om sommaren tillaga. Kolmodin Qv.-sp. 1: 107 (1732); jfr b. — särsk.
a) i pl., i sht om tiderna för höbärgningen o. sädesskörden. Gror sedan (dvs. efter gödsling i juni) åkeren för mycket, så pläga somlige sneda (dvs. plöja ned gödsel) å nyo imellan ande-tiderna. G. Hedin i VetAH 15: 112 (1754) [jfr sv. dial. mellaanna (Rietz 8)]. Under sommarens andetider. K. Lilljebjörn 24 (1838).
b) (i högre stil) mer l. mindre bildl. Törneros Bref (Bergströms uppl.) 200 (1826). För himlens lagar / Vårt hela lif en andtid är. A. Grafström 1: 113 (1864). — i sht om dödens skördetid. Mitt hufvud, hvitnande till skörd, / Bebådar andetiden. Ps. 360: 4 (1819). Döden .. har (icke) någon viss andetid, utan går med sin lia öfver allt, alla dagar i året. Franzén Pred. 5: 177 (1845). I denna dödens långa andtid. Hedin Rev. qv. 373 (1880; om skräcktiden under franska revolutionen).
2) (i bygdemålsfärgad framställning, föga br.) i allm.: bråd tid; brådska. Almqvist (1842).

 

Spalt A 1368 band 1, 1898

Webbansvarig