| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
ANTRÄFFA an3~träf2a (a`nträffa Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE (se d. o.).
1) [jfr t. das eisen welches zwar wol antraf (Lohenstein)] (†) (med slag, stöt l. kast) träffa l. råka (ngn l. ngt). Antreffar .. Contingere, attingere. Schenberg (1739). Sahlstedt (1757). Larmet / från anträffade sköldar. Johansson Hom. Il. 12: 339 (1846).
2) [jfr mnt. mit worden groflik andrepen] (†) angripa l. göra angrepp på (en fientlig här o. d.)? Gustaff Horn skal hafwa .. begynt at anträffa Fienden som i Skantzen fast trygger lågh, doch mist något aff sitt Footfolck. N. Av. 18 Sept. 1656, nr 2. — jfr ANTRÄFFANDE.
3) [jfr mnt. off der stad unde synen vrunden noet andrepede, ä. t. wo die märker und die marke not antriffet] (†) om olycka o. d.: träffa, drabba, hemsöka. Dhe landz-Orter, som Miszwäxten mäst anträffat hafwer. Stiernman Riksd. 3: 2139 (1697). jfr: Tå han .. noghsamt kunde afftaga at döden wille honom antreffa. Becchius Likpred. öfv. B. Larsson C 4 a (1658).
4) [jfr mnt. wat der stad andrepet, ä. t. was den magen antrift samt AN, adv. II 1 b γ] (†) angå, gälla, röra; beträffa, anbelanga, vidkomma. Effther thenn fördell .., (som) ther aff fölger, att Wijborgz Stadh bliffuer befästedt .., icke anterffuer (i handskriften anterffr, sannol. skriffel för antreffr), eller wårder (blott) the Borgere, Bönder, och menige Ständer, som .. bygge och boo j Wijborgh. FH 10: 33 (1562). Hwad hans Siukdom anträffar och widkommer, så … Becchius Likpred. öfv. B. Larsson C 4 a (1658). Schenberg (1739).
1) [jfr ä. holl. sy sal hare boelen naloopen, maar deselve niet aentreffen, t. ich traf ihn zu hause an] påträffa l. träffa l. råka (en bestämd person l. grupp af personer osv. för hvars uppsökande man enkom satt sig i rörelse). Han har icke med kallelse anträffats l. kunnat anträffas. Tegel G. I 1: 134 (1622). Till dess vij .. förnimma kunne, .. på hvadh ort han kan vahre att ahntreffa. Oxenst. brefv. 3: 466 (1633). Motvind vållade, att fienden icke kunde anträffas. Gyllengranat Sv:s sjökr. 1: 196 (1840). Uti större kaserner .. bör .. en läkare alltid vara boende … I hvilket fall som helst bör läkaren alltid kunna anträffas. Tj.-regl. 1858, 1: 167. Konungen .. hade .. låtit bjuda dem (dvs. de utländska ministrarna) på middag. Osterman .. hade afböjt inbjudningen .. Guldencrone hade icke anträffats. Odhner G. III 1: 139 (1885).
2) [jfr d. at antræffe en god ven under vejs samt motsv. anv. i holl. o. t.] (oväntadt l. oförutsedt l. mera tillfälligtvis) träffa l. råka l. stöta på (ngn l. ngt) l. finna l. komma öfver (ngt); nästan bl. i fråga om ngn l. ngt som i ngt afs. intresserar en l. som man på ett l. annat sätt tager befattning med. Ammiral Rytter .. hafwer .. 5. Turckiske Siööröfware(fartyg) antreffat och dem i grund skutit. N. Av. 17 Jan. 1656, nr 1. Åtskilliga skrifter (kommo mig) i händerna, och vid theras igenomläsande anträffade jag en bundt, på hvars Rubric stod: Sanfärdig Berättelse, hvad mig .. är .. vederfarit. Humbla Föret. 3 (1740). Tvänne kåsor .., hvilka .. blifvit anträffade i ett gammalt presthus i Jylland. G. O. Hyltén-Cavallius i 1 Minn. fr. Nord. mus. XII. 2: 4 (1885). (Svante) hade vistats några dagar på Talavid, där Fabbe anträffades på tillfälligt eller välberäknadt besök. Rydberg Vap. 293 (1891). Anträffadt lik. I går anträffades i Mölndalsån .. liket efter en okänd mansperson. GHT 1895, nr 224, s. 3. Det i fornspråket icke anträffade trädnamnet oxel. Noreen Sv. etym. 59 (1897).
3) med afs. på förefintligheten l. förekomsten af ngt, särsk. den geografiska utbredningen af djur l. växter l. mineral osv.: (på)träffa, finna; i pass. närmande sig bet.: vara till finnandes, stå att finna, (före)finnas, förekomma. ”Hercules”, ur hvilken .. uttryck. ja halfva verser flerstädes här (dvs. i dikten Bröllopsbesvärs ihugkommelse) anträffas. Atterbom Siare 2: 102 (1843). Ännu på 6000 fots höjd öfver hafsytan anträffar man buskar och dvärgartade träd. V. F. Palmblad († 1852) enl. Kindblad (1867). Egendomligt är, att eldbergen nästan alltid anträffas i hafvets omedelbara närhet. Svensén Jorden 25 (1884). Med förvåning ser betraktaren .., huru de mest skriande motsatser anträffas vid hvarandras sida. Annerstedt Samhällskl. o. lefn.-sätt 36 (1896).
Spalt A 1924 band 2, 1900