| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
ANVÄNDA an3~vän2da (a`nvända Weste), v. -er, -vände, -vändt, -vänd; se för öfr. VÄNDA, v. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (föga br., Lind (1749), Wallin Rel. 4: 272 (1837), Strinnholm Hist. 5: 132 (1854)), -ING (†, Hambræus A 6 b (1620)), -NING (se d. o.); -ARE (C. R. Nyblom i PT 1892, nr 169, s. 3, J. Leffler i Ekon. samh. 1: 454 (1894)).
Anm. Ordet uppträder först i midten af 1500-talet i sv. o. började under 1600-talet komma mera ymnigt i bruk. Det är i början alltid förenadt med adverbial som angifver (ända)målet samt med obj. som tänkes mer l. mindre abstrakt. Äfven i de under 2 upptagna äldre exemplen, hvilka merendels stå 1 mycket nära, torde därför, i motsats till hvad nu är förhållandet, sambandet med det enkla verbet VÄNDA hafva framträdt mer l. mindre tydligt. I sammanhang med betydelseförskjutningen till ”begagna” stå konstruktionerna dels med adverbial som betecknar sätt, dels utan adverbial, äfvensom den först sent uppträdande förbindelsen med obj. som utmärker person l. föremål som tänkes rent konkret.
1) [jfr lat. rem suam animum advertere] (†) vända l. rikta (ngt till l. mot l. på ngt); bildl. o. i mer l. mindre nära beröring med 2. Endogh .. alle anslagh (dvs. planer) til Krijgz anwändne woro. Schroderus Liv. 812 (1626). Tillhölts Gubernatoren Nilss Assersson, att han alle tanckar der oppå använder, att den Ingermannelandz staten bliffver stabilierat. RP 5: 145 (1635); jfr 2 a. Hiit (dvs. till detta mål) skola alla wåra rådhslagh, alt wårt bekymber och suckningar anwendas. Muræus 1: 82 (1648). jfr: Then tittel till Sweriges Chrona, som han (dvs. konungen i Polen) med orätt sigh anwendt (dvs. tillegnat l. tillvällat) hafwer. Stiernman Riksd. 865 (1634).
2) nedlägga (ngt på ngt), egna (ngt åt ngt).
a) [jfr d. anvende al muelig flid, holl. moeite, vlijt aanwenden, t. fleiss und mühe anwenden] med obj. som utmärker den möda l. det arbete som ngn nedlägger på ngt l. den omsorg l. noggrannhet hvarmed man går till väga för uppnåendet af ett visst mål; i sht i förb. använda möda o. d. på något: nedlägga, egna. HSH 9: 68 (1577). Så mykken Fljt och Konst som han (dvs. målaren) anwender / Uppå det Dägligste som han haar under Händer. Spegel Guds verk 189 (1685). At anwenda ther så mykit bekymmer och arbete vppå. Swedberg Schibb. 441 (1716). Det synes .. som vore det et öde, at människor mindre möda skola använda på sin egen kännedom, än på den, som rörer ting utom dem satte. Höpken 1: 161 (1740). Han .. använde mycken omsorg på en prydlig klädsel. Tegnér 3: 492 (1812). Porthan .. använde flit och samvetsgrannhet i sitt ämbetes förvaltning. Heikel Filol. 227 (1894). Icke ringa tid och möda har jag användt på försök att åter skaffa till rätta försvunna runstenar. Söderberg Öl. runinskr. 10 (1900); jfr c. — numera obr. konstr. Ahnwändha all mögheligh flijt, til at betala .. Gälden. Balck Es. 42 (1603). Använda mycken flit vid et värk. Serenius (1734, under bestow).
b) [jfr fr. employer beaucoup d’argent en aumônes] med afs. på materiella, i sht pekuniära, tillgångar hvilka utgifvas för ett visst ändamål; i sht i förb. använda penningar o. d. på något: nedlägga, depensera. Använda sina pengar på nöjen. Han har användt stora summor på förbättring af sin egendom. HSH 27: 16 (1563). H. K. M:t hafver den spannemåll, som der till (dvs. till återgäldande af ett lån) förordnadt var, till andre nödtorfftige uttgiffter använde latet. Oxenst. brefv. 5: 288 (1624). Använda sina Penningar på Silffsmidhe och Clenodier. Schroderus Uss. I 2 b (1626). En hoop Munckar och feete Bukar, som onytteligen förtära Kärnan och Feetman .. aff Landet, thet elliest nyttigare på Scholestugor, Landzens hägn, och Hospitalen kunde anwendas. Girs G. I 67 (c. 1630). Ingen har rättighet, säger .. (d’Alembert) att använda sin förmögenhet till öfverflödiga behof, så länge någon gifves, för hvilken det nödvändiga tryter. Rosenstein 1: 95 (1787). Sina inkomster använde han (dvs. Ansgarius) till fattigas understöd. Geijer II. 2: 131 (1832). — särsk.
α) (föga br.) i förb. använda penningar på någon: depensera, bestå. Min herre är det hans alfwar (att skänka bort så mycket), så lärer han dee samma penningar på oss (flickor) kunna anwända. 2 Saml. 13: 78 (c. 1690).
β) (numera mindre br.) i uttr. använda kostnad o. d. på något. RA 2: 117 (1565). Som något dryg kostnad måste derpå (dvs. på upprättandet af apoteket) användas. P. J. Bergius Intr. i VetA 1758, s. 253. — (†) Jagh .. hade .. och elliest annor kostnadh vedh huussedh användt. Oxenst. brefv. 5: 388 (1626).
c) med obj. som betecknar tid: egna (jfr 3 a). Använda lång tid på att uträtta ett ärende. Stiernhielm Fateb. Föret. (1643). (Kristus) haffuer anwendt både dagar och nätter til at bidia. Muræus 2: 166 (1648). Sina lediga stunder .. använde han till att vandra i skogen. Rydberg Sing. 65 (1865). Den korta tid jag kunnat använda på denna granskning. Schlyter Om bibelkomm. öfvers. 8 (1878). — särsk.
α) (numera mindre br.) med infinitiv föregången af för att l. (numera sällan) ensamt att. Ännu hafwer man ei spordt, at någor hafwer anwendt någon stund, at af grunden lära wårt ädla modersmål. Swedberg Schibb. e 4 a (1716). Den tid, som det nya använder för att mogna och utveckla sig, den använder det gamla att förfalla och upplösas. Tegnér 3: 213 (1823).
β) (numera mindre br.) närmande sig bet.: tillbringa. Sedan man störste deelen af sine blomstrande Åhr hafwer anwändt i Krijgswäsende. Stiernhielm Lycks. Cart. (1650). Rosir hade i fäderneslandets tjenst användt öfver femtio år. Rosenstein 1: 139 (1789).
3) göra bruk af, bruka, begagna, nyttja, betjäna sig af, anlita, låta tagas i bruk, taga (ngn l. ngt) i anspråk, särsk. ss. medel för uppnåendet af ett syfte l. utförandet af en afsikt, ett företag, en sysselsättning osv. Använda ordbok och grammatika vid stilskrifning. Använda en viss metod, ett visst system. Använda ett ord i bildlig betydelse. Han måste använda all sin förmåga, om han skall lyckas i sitt företag. Använda religionen såsom täckmantel för egennyttiga syften. Läter oss .. thenna Historia (om hur Kristus bespisade 5000 män) .. oss til tröst och hughswalelse, Lärdom och dagheligh påminnelse, anwända. Rothovius 2 Pred. A 2 b (1623); jfr 4. Sjelfva Konsterne och Vetenskaperne användas till at befordra .. (Kresus’) nöje. Höpken 1: 166 (1740). At väl använda hvad man sedt och lärdt. Därs. 246 (1771). Må ingen anse den för en oskicklig läkare, som använder .. få läkemedel, men desto flera dietetiska föreskrifter. Hartman Husläk. 43 (1828). Oaktadt detta motstånd vågade man icke använda våld. Fryxell Ber. 5: 64 (1831). Fatten klart och rent den stora betydelsen af edert kall, och föresätten er att från i dag för det samma använda alla er själs krafter. Tegnér 4: 77 (1839). Använd .. ditt stora inflytande till Curts bästa. Crusenstolpe Mor. 2: 68 (1840). Det fall då .. ändelsen um användes för -im. Rydqvist SSL 1: 352 (1850). Menniskan har icke försummat att för sina syften använda den magnetiska kraften. K. A. V. Holmgren i Läseb. f. folksk. 587 (1868, 1878). En småsak kunde användas, om man ville söka sak. Svedelius i SAH 55: 395 (1879). Vi (hafva) .. icke underlåtit att använda sådant material, som redan förefanns. Lyttkens o. Wulff Ljudl. Föret. I (1885). Där han (dvs. Madvig) icke fann sammanhang, där använde han kritik för att återställa det. Cavallin Skr. 55 (1887). — (†) Keiserlige Ministern .. i Constantinopel, hade .. låtit Konungen (dvs. K. XII) vetta, at hans Herre nu resolverat använda sin vänliga bemedling til fred. Nordberg 2: 419 (1740) [jfr fr. employer ses bons offices pour quelqu’un]. — särsk.
a) [jfr fr. employer bien son temps] med obj. som betecknar tid, ett tidsmoment l. en tidrymd (jfr 2 c). Wij .. achta för alzintet, många goda Stunder illa at anwända. Arvidi 4 (1651). Känn då värdet af minuten! / Visligt använd, orklöst njuten, / Är den Gudars lån. Wallin Vitt. 1: 239 (1803). Ingen tid är svårare att använda, än en qvarts timma, som är instucken tom emellan bestämda sysselsättningar. Törneros Bref 1: 106 (1825). Din tid står .. icke i dina händer: det är blott dess användande Gud låtit bero af dig. Wallin Rel. 3: 31 (1831). Tiden .. räcker .. till för allt, blott hon användes med ordning. Tegnér 4: 179 (1837). Den bäst använda menniskoålders vackraste ansträngningar. B. E. Malmström 7: 406 (1845).
b) med fullt konkret sakobj. Använda en filt som täcke, en åra till roder. En skräddare utan armar använde sina tår att sy med. Äpplen kunna på mångfaldigt sätt användas i hushållet. Han hade .. gjort sig en plan, .. på hvad sätt han skulle använda dem (dvs. de vilda djurens skinn) til den aldrakonstigaste klädnad. Eurén Orth. 1: 76 (1793). Salpetersyrad silfveroxid nyttjas såsom invertes och utvertes läkemedel; i förra fallet användes det kristalliseradt. Berzelius Kemi 2: 349 (1812, 1822). Askan af ved .. användes till beredning af pottaska. Därs. 5: 1298 (1828). (Narren Wamba i ”Ivanhoe”) anmärker, att åtskilliga djur utbyta sina gamla engelska namn mot franska, så snart de användas såsom mat. E. H. Tegnér i Ydun 1870, s. 72. Slutligen vill jag gifva er det goda rådet att till edra öfningar icke använda den nya maskin, ni sedermera skall begagna. Östberg Hjulr. 58 (1897). Ty värr användes Partenon under kriget mellan turkar och venetianare år 1687 till turkiskt krutmagasin. Laurin Konsthist. 29 (1900). — utan direkt angifvande af handlingens syfte, i förb. med obj. hvilket betecknar ett redskap l. instrument o. d. som vanl. bl. har en enda hufvudsaklig uppgift; det ss. obj. brukade sbst. står vanl. i obest. form o. utan bestämning. Han använder glasögon l. respirator l. lur. Han använder aldrig paraply l. galoscher. Använda knif och gaffel. Slaga användes ännu mångenstädes i Sverige. Skadligt är .. att använda sådana dubbelkikare, på hvilka rörens axlar .. stå på .. för stort afstånd från hvarandra. Uhrström Hemläk. 800 (1886). Underkjolar användas icke vid velocipedridt. Östberg Hjulr. 154 (1897).
c) med personobj., använda någon, betjäna sig af ngns förmåga, duglighet o. d., anlita, taga i anspråk; sysselsätta. En man som har blifvit mycket använd i allmänna värf, i kommunala angelägenheter. Han låter inte använda sig till ett sådant dåd. Höpken 1: 166 (1740). Ej sällan användes han af regeringen. Fryxell Ber. 8: 137 (1838). Det är en duglig man; skada, att man icke använder honom. Dalin (1850). Vid Borgholms slottsbyggnad användes icke mindre än tvåhundra arbetare. Carlson Hist. 1: 22 (1855). Han egde en beundransvärd förmåga att upptäcka hvartill menniskor dugde och använda dem på deras rätta plats. Rydberg Ath. 43 (1859, 1866). Hvar .. (fenicierna) satt sig ner, inkräktade de .. mer och mer af kusten .., och använde .. infödingarna som sina arbetare. Nilsson Ur. 2: 122 (1864). Odhner G. III 1: 342 (1885).
d) [efter begagna l. betjäna sig af ngt] (i mindre vårdad framställning, ny anv.) refl. i förb. använda sig af (ngt l. ngn), göra bruk af, begagna l. betjäna sig af. Han (dvs. Mehemed Ali) använde sig .. af europeiska medhjälpare. Nyström Svedelius Statsk. 4: 225 (1891). Sundberg Mikroorg. 203 (1896). Östberg Hjulr. 137 (1897).
4) [jfr t. den allgemeinen satz auf den besondern, die theorie auf die praxis anwenden] låta (en allmän sats, ett uttalande osv.) gälla l. hafva afseende på (en viss person l. ett särskildt fall o. d.); lämpa, tillämpa; jfr APPLICERA 2 b. Då han gaf regeln, lärde han tillika att använda den. Franzén Minnest. 1: 136 (1814). Det ena som det andra gifver ytterligare skäl för användande på författaren sjelf af hans yttrande. Strandberg 1: 352 (1862). Vi vilja använda och tillämpa dem (dvs. dessa profetiska ord) också på eder, som i dag skolen invigas till efterföljare i Herrens läroembete. Flensburg Kyrkl. tal 1: 155 (1873). När den grekiske språkläraren på latinet använde sina för grekiskan uppfunna grammatiska kategorier. C. Cavallin i Ped. tidskr. 1876, s. 146. — särsk. [jfr d. anvendt matematik, t. angewandte mathematik, wissenschaft] i p. pf. ss. adj. förbundet med namn på vetenskaper o. d.: tillämpad. Använd matematik. I Kantiska lärobyggnaden .. är sedeläran dels ren, dels använd. Fremling Kantiske grunderna 11 (1798). Den använda naturalhistorien eller läran om den användning, som vi göra af dessa mångfaldigt olika kroppar (dvs. djur o. växter). Thorell Zool. 1: 9 (1860). Använd (intellektuel) taktik. Uggla Krigsk. 98 (1879). Använd botanik, botaniken i hennes tillämpning på medicinen, trädgårdskonsten, landtbruket o. s. v. G. Andersson i NF 19 (1895).
5) [jfr ä. t. sich anwenden, fr. s’employer] (†) refl.: göra bruk af sina krafter, sin förmåga, sitt inflytande osv.; vinnlägga sig (om ngt); egna sig (åt ngt). K(onung) Josias, som .. så myckit haffuer sigh bekostat och anwendt til at vpretta Gudz hws och then rätta Gudztiensten. Rudbeckius 4 Pred. B 4 b (1634). Jag hade ej bordt använda mig för en konst, hvars skönheter endast Snillet kan känna och värdera. Björn Förf. flickan 27 (1791). De skulle vara lyckligare, om de visste använda sig nyttigare. Bremer N. verld. 1: 393 (1853). — [jfr fr. s’employer pour quelqu’un] lägga sig ut (för ngn). Ifall min Herr Bror kan värka något ifrån ett så aflägse håll, så var gunstig och använd sig till sin eleves fördel. Leopold (1782) i 2 Saml. 7: 15. I synnerhet bad jag honom .., det måtte han använda sig hos Ali för min Negergosses frihet. Ödmann M. Park 170 (1800). En mäktig gynnare af herr Jacobi använde sig i denna sak för honom. Bremer Hem. 2: 94 (1839).
Spalt A 1948 band 2, 1900