Publicerad 1898   Lämna synpunkter
BACKA bak3a2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (-er Ödman Bahusl. 30 (1746), dialektisk form).
Ordformer
(backe Nilsson Fauna 4: 543 (1855), dialektisk form. bake(-båt) Zetterstén 3: 152 (1779))
Etymologi
[jfr nor. bakka, af d. bakke, eg. det tråg i hvilket redskapet ligger i båten; jfr BACK, sbst.1]
(bl. på västkusten) ett slags vid hafsfiske begagnadt redskap, bestående af ett gröfre snöre långs hvilket på vissa afstånd tafsar l. ”känsor” med vidfästa krokar äro fastgjorda; jfr LÅNGREF. Torskar .. fångas om Natten med Backer, thet är ett Strek kabbel-tog. dock smalt(,) på 100 famnar långt, hvar på äro fäste små Strek med krokar i änden. Ödman Bahusl. 30 (1746). Till agn (vid s. k. storfiske) nyttjas koljor, hvilka tagas på backor, lika construerade som storbackorna, men mycket smärre. Holmberg Bohusl. 2: 94 (1843). Vittja backorna. Carlén Ensl. 2: 269 (1846). I trakten af Bergen fångas han (dvs. norsk kungsfisk) äfven, dels på handsnöre och dels på lina d. v. s. backa, på 100 famnars djup. Nilsson Fauna 4: 99 (1852). GHT 1897, nr 8, s. 2. — jfr BORR-, HUNDRA-, KOLJE-, STOR-BACKA.
Ssgr: BACK-3~ l. (med dialektisk anstrykning) BACKE-BÅT30~2. båt som nyttjas vid backfiske. Backebåtar, hvarmed de 4 â 5 mihl pläga til siös ifrån svenska stranden utlöpa. Förordn. 17 Mars 1724, s. 5. Torskfiske på sjö- eller storbåt .. äfven backebåt kallad, tillgår nästan på samma sätt som .. skutefisket. Ekström 43 (1845). —
-FISKANDE~200, n. Ödman Bahusl. 30 (1746). —
-FISKE~20. Nilsson Fauna 4: 543 (1855). —
-KROK~2. Ekström 118 (1845). Anm. Af denna ssg torde formen med e vara den ensamt br. —
-KÄNSA~20. tafs till backa. Ekström 123 (1845). —
-LINA~20. GHT 1897, nr 8, s. 2. —
-LÄNK~2. (före utkastandet sammanbunden) sträcka af till en båt hörande backor. Ekström 41 (1845).

 

Spalt B 17 band 2, 1898

Webbansvarig