| Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
BEKANTSKAP bekan4t~ska1p, äfv. 03~2 (beka´ntskap Weste; bekànntskáp Almqvist), r. l. m., i bet. 2 m.||ig.; best. -en; pl. -er.
1) förhållande(t) att ngn är bekant med l. känner l. umgås med ngn; stundom: umgänge; jfr BEKANT I 3. Formera, göra, knyta, stifta bekantskap med ngn. Förnya, upplifva, uppsäga bekantskapen med ngn. Det kan du gärna göra för gammal bekantskaps skull. Han vinner på, förtjänar en närmare bekantskap. Giör ock äfwen thet samma här (i fråga om böcker som i umgänget). War bekant med åtskilliga, och sök tin froma och båtnad af theras bekantskap. Men haf doch förtroligare bekantskap och vmgenge med en och annan. Swedberg Ungd. 473 (1709); jfr b o. 4. Jag föreställer mig så lifligt huru de gamle Fäderne göra bekantskap och fria vid Brunnen. Weste Werther 7 (1783, 1796). Derbe och Lystra, der .. (Paulus) gjorde sin första bekantskap med Timotheus. Ödmann Str. förs. 1: 9 (1799). Mångårig bekantskap hade förenat likstämda hjertan. Wallin Rel. 2: 301 (1826). En student, hvars bekantskap jag gjorde i värdshuset i Darmstadt. Nervander Skr. 1: 148 (1833). Det är ingen vänskap, ännu mindre förtrolighet, utan blott bekantskap oss emellan. Dalin (1850). Någon föreslog att sällskapet skulle vid en halfkanna på Norbergs formera närmare bekantskap. Strindberg Fjerd. 2 (1877). Det fägnar mig att göra häradshöfdingens bekantskap. Hagfors Dagens hjälte 25 (1901). — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. komma i bekantskap (med ngn) l. i (ngns) bekantskap. Lagerström Bunyan 2: 175 (1727). Komma i din bekantskap och förtroende. Dalin Arg. 1: 5 (1732, 1754). Jag kom i bekantskap med en Skeps Capitain. Robinson Cr. 17 (1752, 1772). Komma i någons bekantskap. Sahlstedt (1773).
b) mer l. mindre oeg. l. bildl. (jfr 4). At våre .. Jurister förmycket negligera deras (dvs. tyska juridiska författares) bekantskap. Porthan Bref t. Calonius 204 (1795). Under det han som rekryt fick göra intim bekantskap med sin korprals hårda hasselkäpp. Cederschiöld Riehl 1: 99 (1876). Besöka .. (Österlandets) städer och stifta bekantskap med dess menniskor. Heidenstam End. 2 (1889). — (†) frändskap. Denne masken har ingen slägt eller bekantskap med Holländska Sjömasken. Linné Västg. 153 (1747).
c) konkretare, i sht i pl.; stundom närmande sig 2. Det är en bekantskap att göra [jfr fr. une connaissance à faire]. Ehuru elak sak .. (denne advokat) hade, så ägde han dock så goda bekantskaper .., at tiden kunde utdragas. Dalin Arg. 1: 14 (1732, 1754); jfr 2. Vid vissa åhr kan man vähl göra nya bekantskaper, men icke nya vänskaper. Höpken 1: 396 (1771). Många Mecænater kunna visst uppsökas; men ingen med de vidsträckta bekantskaper .. som Tit. C. F. Dahlgren S. arb. 4: 8 (1829). Jag har .. gjort några angenäma bekantskaper, som jag hoppas att framdeles få fortsätta. Bremer G. verld. 1: 20 (1860). Beskows stora lätthet att knyta bekantskaper. Wirsén i 3 SAH 11: 152 (1896). Möta gamla vänner och formera många nya bekantskaper. PT 1901, nr 73 A, s. 2. — jfr ssgrna under 2.
d) (numera föga br.) närmande sig bet. förtrolighet. Huru månge menniskior .. hafwa doch alsingen bekantskap eller wänskap med Gud. Spegel Pass. 418 (c. 1680). Too much familiarity breeds contempt, för stor bekantskap giör förakt. Serenius (1734, under familiarity).
e) [jfr motsv. anv. i t.] som eufemistisk beteckning för (oloflig) förbindelse könen emellan: (kärleks)förhållande. (Kristiern II) älskade flickan (dvs. Dyveke) högt .. och fortsatte med henne sin bekantskap äfven efter sin förmälning. Strinnholm Vas. 2: 108 (1820). Föga svårighet torde .. (på Tahiti) i allmänhet möta för bildandet af en närmare bekantskap med de unga flickorna. Skogman Eug. 2: 6 (1855). En piga som aldrig tyckts honom vidare vacker, men med hvilken han ingått intim bekantskap, som frasen lydde. Hallström Thanatos 203 (1900).
2) [jfr motsv. anv. af t. bekanntschaft, fr. connaissance] konkret: bekant (se d. o. II; i allm. dock med ngt abstraktare bet.); jfr KÄNNING; ofta svårt att skilja från 1 c. Gustafs gamla bekantskaper, dem han hade sedan han vistades i Upsala. Celsius G. I 91 (1746, 1792). Ju mångfaldigare bekantskaper, ju mindre förtroligt umgänge. Leopold 3: 458 (1801, 1816). Jag (har) redan i förväg qvinliga bekantskaper i München. Atterbom Minnen 102 (1817). Hans umgängeskrets var inskränkt, han sökte ej många och nya bekantskaper. Wallin Rel. 2: 219 (1823, 1827). Nu hade jag tillfälle att närmare skärskåda min nya bekantskap. C. F. Dahlgren S. arb. 5: 241 (1832). Dalin (1850). Man gör en början till en bekantskap (i järnvägskupéen) — ångpipan hvisslar, tåget stannar .., bekantskapen stiger ur. Kræmer Orient. 58 (1866); jfr 1. Hans skräfvel med sina fina bekantskaper var .. löjeväckande. SDS 1899, nr 2, s. 3. — bildl. Höga, brådstupande berg, taggigt uppskjutande klippor .. voro mina första bekantskaper. C. F. Dahlgren S. arb. 5: 96 (1833). — jfr BARNDOMS-, DAM-, FLICK-, FRUNTIMMERS-, GOSS-, HERR-, RESE-, STUDENT-, UNGDOMS-BEKANTSKAP m. fl.
3) [jfr motsv. anv. i holl. o. ä. t.; jfr äfv. fr. connaissance] (†) koll.: krets af bekanta. Hon i största hast en stor bekantskap feck. Livin Kyrkost. 149 (1781). De äro alla Greker och af min bekantskap. Rosenstein 3: 230 (c. 1790). Några qvinnor af Jesu bekantskap. Ödmann Str. förs. 1: 85 (1799).
4) kunskap, kännedom; förtrogenhet; ofta i fråga om skrifter, litteratur o. d.; jfr BEKANT I 4. Till min bekantskap har kommit att … I (den alexandrinska öfv. af) Job röjes mera bekantskap med Grekiska Skalder, än med Ebreiska Språket. Ödmann Str. förs. 1: 266 (1799). Det händer sällan, att den längre bekantskapen med en författares skrifter icke något förminskar intrycket deraf. Leopold 5: 524 (1822). Om I .. invigt dem i lastens och gudlöshetens nesliga bekantskap. Wallin Rel. 4: 23 (1838). Så sen var min bekantskap med vår literatur, att jag före år 1822 icke hört Tegnérs eller Atterboms namn. Runeberg E. skr. 2: 308 (1844). Om den förstnämnda dikten yttrade Valerius, att den förrådde förtrolig bekantskap med ämnet. Ljunggren SAHist. 2: 182 (1886). Det folk, som nyss gjort bekantskap med skriften (dvs. skrifkonsten). Cederschiöld Skriftspr. 17 (1897). — [jfr kännedom om] (föga br.) med prep. om. Öfwer-Jägmästaren .. hwilken om orten .. bästa bekantskap hade. Ber. om Schlippenbach 1702, s. 1 b. Dalin (1850). — jfr OBEKANTSKAP.
Spalt B 933 band 3, 1902