Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BELASTIG, adj.
Etymologi
[efter mnt. belastich l. t. belästig; jfr holl. belastig]
(†) betungande; jfr BELASTA, v.1 2, särsk. b δ. Att godz måtte försälljas, hvillkett icke skall vara belastigt för Chronan. RP 7: 228 (1638).

 

Spalt B 1029 band 3, 1903

Webbansvarig