| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
BESTYR besty4r (besty´r Weste), n.; best. -et; pl. =.
1) [jfr motsv. anv. i mnt. o. holl.] (numera knappast br.) chefskap, föreståndarskap; ledning; jfr BESTYRA 1. I dag antog generalen Meijerfelt befälet öfver den härvarande armén, och Armfelt miste sitt bestyr. Ekman Dagb. 50 (1788). Hvem har bestyret för stuteriet nu? Almqvist (1844). Dalin (1850). I Sverige har den ogifta qvinnan .. icke rätt att för sin egen räkning bruka sin egen landtgård, n(ota) b(ene) sköta den under eget bestyr. Agardh (o. Ljungberg) Stat. II. 1: 283 (1854).
2) uppgift l. uppdrag att förestå l. leda l. sköta om ngt; i förb. hafva bestyr med, äfv. om, ofta: hafva hand om, hafva sig anförtrodt, förestå, sköta om; jfr BESTYRA 2 c. Hon har (l. har fått) bestyr(et) med maskeraddräkterna. Bestyret l. Hela bestyret om balen lämna vi åt N. Bestyret med utdelningen (ur barnfonden). Ad. prot. 1786, s. 150. Kära Fru, han har så mycket at tänka på han! han har bestyr med så mycket. Björn Carolina 34 (1794). Det ser ut, .. som ni skulle ha bestyr om hela fêten. Kexél 1: 434 (1795). Baron Nolken .. hade bestyret vid begrafningen. Choræus Bref 113 (1802). Henne (dvs. pigan) förtror herrskapet .. bestyret om mat. Runeberg 1: 16 (1832). Hela bestyret hvilar på honom. Meurman (1846). Ha bestyr om ingenting. Hahnsson (1884). Gjörwell hade haft bestyret därom. Snoilsky i 3 SAH 17: 198 (1902). — jfr HUFVUD-, ÖFVER-BESTYR. — särsk.
a) (föga br.) med prep. af. Han sjelf .. hade åtagit sig hela bestyret af aftonens fest. Bremer Hem. 2: 137 (1839).
b) (nästan bl. i Finl., föga br.) i uttr. hafva i bestyr, hafva att ombestyra l. ombesörja, hafva i uppdrag. En express .. som hade i bestyr att .. uttaga en .. blankett. Ekman Dagb. 255 (1790). Meurman (1846).
3) hvad ngn har att bestyra (se d. o. 2 d); vanl. om ngt som är af mer l. mindre underordnad l. oviktig l. tillfällig natur. — jfr ALLDAGS-, BEGRAFNINGS-, DAG-, DAGS-, EXAMENS-, FLYTTNINGS-, FÖRVALTNINGS-, GIFTERMÅLS-, HUS-, HUSHÅLLS-, HVARDAGS-, KLARERINGS-, KOMMUNAL-, KRIGS-, KÖKS-, LEFNADS-, MORGON-, OM-, PENNING-, REDAKTIONS-, REGERINGS-, SMÅ-, STATS-, TIDS-, TOALETT-, UT-, VÄRDINNE-, VÄRLDS-BESTYR m. fl.
a) göromål, syssla, förrättning; göra; ärende; angelägenhet; i sht i pl.: omsorger, besvär. Små, hvarjehanda, dagliga, ekonomiska, husliga, jordiska, världsliga bestyr. Men den gud, som verlden styr, / .. Ler åt fåfänga bestyr, / Ler åt maktlösa bekymmer. Wallin Vitt. 2: 246 (1806). Jag förskräcktes några dar af förberedelser till en augustifeber, men min natur .. återtog sina vanliga bestyr. Elgström i Bref rör. N. Skol. hist. 127 (1810). Gerda .. / sysslar vid sin spis, och sällsamt / bröt dess kungliga gestalt / af mot de bestyrens halt. Tegnér 1: 216 (c. 1825). Lifvet med sina mångfaldiga bestyr. Dens. 4: 217 (1827). Det händer ofta nog, att kyrkofarare redan om Fredagen komma fram till kyrkoplatsen. Man kan hafva hvarijehanda bestyr att uträtta der på Lördagen. Læstadius 1 Journ. 345 (1831). (Hanna satt vid väfven) Fri i sin lediga drägt att sköta det ljufva bestyret. Runeberg 1: 146 (1836). Så såg jag i en verld af ädla minnen / Ett folk i små bestyr med spridda sinnen. Stenbäck Dikt. 29 (1830, 1868; med afs. på ett besök i Sthm). Jag kunde .. låta Kajsa, min gamla hushållerska förrätta det här bestyret (dvs. att elda). Rydberg Frib. 271 (1857, 1866; uppl. 1877: görat). (Margit) hvilade ut från sin delaktighet i bestyret med förberedelserna till samfundsmåltiden. Dens. Vap. 161 (1891); jfr b. Världen mig bekymrar föga, / dess förtal mig icke bryr; / och dess ondska och bestyr / ser jag med föraktfullt öga. Hagberg Echegaray Gal. 179 (1902). Ett mödosamt bestyr, men kärt tillika. Lidforss Dante 3: 101 (1903; om fåglars arbete med att skaffa mat åt ungarna). — särsk.
α) (nästan bl. i Finl.) i uttr. gå på sina bestyr, gå till sina sysslor (jfr b β). Tycker ni inte att det är en behaglig människa? frågade Elli, då Johanna åter gått på sina bestyr. Söderhjelm Brofeldt Präst. hustru 250 (1893).
β) (mindre br. utom i Finl.) eufemistiskt om förrättning af naturbehof (se BEHOF 5); i sht i förb. afsides bestyr; jfr BESTYRA 2 d ζ. När de funno, att dörrarna till salen voro riglade, sade de: Förmodligen har han ett bestyr för sig. Dom. 3: 24 (öfv. 1865; öfv. 1904: något afsides bestyr). Saul gick dit in (dvs. i grottan) för något sitt bestyr. 1 Sam. 24: 4 (öfv. 1865; öfv. 1904: något afsides bestyr). — särsk. (i Finl.) i uttr. göra sitt bestyr, förrätta sitt behof (se d. o. 5). Duodecim’ in sanaluettelo suomen lääkäreille (1885).
b) sysslande, besvär, ”sjå”, göra, bråk; bl. i sg. Åtminstone ger det bestyr / att söka denna (lugna) vrå. Runeberg E. skr. 2: 160 (1834). Hafva mycket bestyr. Meurman (1846). Det fjeskande bestyr, den oroliga spekulationsanda (som utmärker staden San Francisco). Andersson Verldsomsegl. 2: 109 (1854). Anna .. hade ett bestyr med deras (dvs. dockornas) på och afklädning och läggning och sofning och ätning. Beskow Greta 3 (1901). Han sålde sin gård efter mycket bestyr. Melin Dikt. 2: 150 (1904). Bestyr (det var) att få mot regn den (dvs. stråsäden) skapligt täckt. Gellerstedt Hemtr. 16 (1905). — särsk.
α) (numera föga br.) i uttr. vara i (fullt) bestyr, vara i (full) färd (att) l. hålla på med tillrustningarna till (ngt). Der voro barn i fullt bestyr att linda / Omkring en snöhvit gumses horn en krans. Strandberg 4: 165 (1857). Vara i giftermåls bestyr. Hahnsson (1884). — (nästan bl. i Finl.) med prep. om (jfr 2): vara i färd med att ställa om l. skaffa (ngt). Mamma är i bestyr om snus åt dig. L. U. Runeberg (1824) hos Strömborg Runeberg 3: 273.
β) (nästan bl. i Finl.) i uttr. vara på bestyr, vara i färd l. på spring l. sysselsatt, gå på bestyr (jfr a α), gå att uträtta ärenden o. d. Hahnsson (1884). Gossarne hade hela dagen varit på bestyr. Hos Jussi sprungo ständigt kamrater; de kommo och gingo dagen i ända, sågo mycket allvarsamma ut och höllo vigtiga öfverläggningar. Hertzberg Lifsb. 2: 134 (1886). Vara på bestyr, eller på spring för att skaffa pengar. R. Nordenstreng i Förh. o. upps. 16: 39 (1902).
Spalt B 1673 band 3, 1906