| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
BETÄCKNING betäk4niŋ, i Sveal. äfv. 032 (betä´ckning Weste; bet`äkkning Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt, Dähnert (1784)); best. -en; pl. -ar.
a) abstr.: täckande. Kokorna endels kråssas (gm välten), endels nedpackas, til sädeskornets och halmrotens bättre betäckning. M. N. Nordenström i Norrl. saml. 39 (c. 1770). Gif mig en flik till betäckning! Johansson Hom. Od. 6: 178 (1844); jfr b. (Remontantrosorna) kunna under försigtig betäckning uthärda å kalljord äfven i mellersta Sverige. NF 13: 910 (1889).
b) konkret: täcke, hölje, beklädnad. Om man tager af dem (dvs. aprikosträden) betäkningen för bittida, så skadas de mäst af vår-vädret. Lundberg Träg. 101 (1754, 1780); jfr 5 a. Betäckningen (vid febersjukdom) bör vara lätt, icke tjocka täcken. Hartman Husläk. 98 (1828). Betäckningen (på bethögen) afpassas så, att högen straxt efter uppläggningen ej må taga hetta, hvilket inträffar om betäckningen är för tjock. Arrhenius Sockerb. 36 (1868, 1870). (Man har) klädt väggarna (i grottan) med en betäckning af huggen sten. Läseb. f. folksk. 219 (1892). Det är rätt svårt att (på det nämnda stället) få en effektiv betäckning vid sprängningen. VL 1907, nr 63, s. 4. — jfr AGN-, ANSIKTS-, AXEL-, DAGG-, FOT-, HUFVUD-, JORD-, MARK-, YT-BETÄCKNING m. fl. — särsk.
α) (föga br.) om kläder o. d. De betäckningar oss synden ålagt. J. G. Oxenstierna 4: 140 (1815). (Det) är svårt att inse, hvarföre de (dvs. fötterna) skulle fordra så mycket varmare betäckning än händerna. Hartman Husläk. 27 (1828). Hotellets hyresgäster .. sneglade misstänkt på Fydgets trasiga betäckning och drogo sina stolar ifrån honom. Nyblom Hum. 255 (1874, 1883).
β) om hud l. hinna l. annat till organismen hörande hölje omkring organisk kropp l. kroppsdel. Hufvudets yttre betäckningar. Acrel Friska sår 66 (1745). Desse innanmäten äro omgifne med hårde och löse beteckningar. Martin Præs. i VetA 1763, s. 8. (Nervändarna) hafva här, på egenteliga hudens öfra yta, afklädt sine mäste hinnaktige betäckningar, och blifvit mera nakne än nerverna, hvaraf de bestå. Dens. i VetAH 38: 108 (1777). Musslor: som hafva tvåskalig Betäckning. A. Modeer i VetANH 13: 4 (1792). Fiskarnas delning efter sin olika betäckning och olika utseende. Paykull Præs. i VetA 1796, s. 9. Bukens mjuka betäckningar. Hahnsson (1884). — jfr BEN-, FJÄLL-BETÄCKNING m. fl.
γ) om öfverst liggande jordlager. Sverige (har) icke allenast .. sin bara granitgrund, utan också sin lösa betäckning bestående af gråsten. G. Wahlenberg i Svea 1: 30 (1818, 1824).
δ) tekn. Tekn. tidskr. 1874, s. 139. Med undantag af öfre betäckningen, som sättes af rå sten i flytande cementbruk, består hela kärnan af vanlig sjösten. Därs. 1898, B. s. 139. Ledningstrådar med till fyllest görande isolerande betäckning. Därs. 1899, M. s. 85. För Hudiksvalls stads räkning erfordras 70 st. betäckningar för nedstigningsbrunnar. Tidn. f. lev. 1902, nr 42, s. 2.
α) om tak. Innan antändningen (å tegelbränningsugnen) skedde, aftäcktes alla draghålen både på betäckningen och ugnskransen. P. B. Berndes i VetAH 1815, s. 198. Stugan (i gånggriften) har .. varit färdigbyggd och äfven betäckningen deröfver laggd, innan begrafningen deri börjades. Nilsson Ur. 1: 111 (1843, 1866). Tornens rösten och betäckningar. Brunius Metr. XV (1854). En mängd med kupolformig betäckning uthuggna runda rum eller kapeller påträffas (i Syrakusas katakomber). Ljunggren Resa 164 (1871). G. Upmark i Meddel. fr. sv. slöjdför. 1896, s. 23. — jfr LANTERN-, TRÄ-, TÄLT-BETÄCKNING m. fl.
β) byggn. om upptill afslutande del af ett (arkitektoniskt) helt: öfverstycke, öfverbyggnad. Scheutz Ritk. 90 (1832). Betäckningen (öfver dörröppningen) har framtill tre öfver hvarandra framskjutande rundbågar. Brunius Metr. 42 (1836, 1854). Tornets betäckning består af en ganska hög spira. Dens. i VittAH 21: 183 (1853). Fönstersmygarna, hvilkas .. betäckningar .. äro ornerade med måladt och förgyldt stuckarbete. N. M. Lindberg i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 15 (1895). Taklisten och gafvelröstenas betäckningar (å den nämnda byggnaden) äro huggna af Sjötorps kalksten. Tekn. tidskr. 1900, B. s. 87.
b) till BETÄCKA 4 b: om hufvudbonad. Om sommaren äro halmhattar de tjenligaste, och böra barn aldrig vistas i solhettan utan dylik betäckning. Hartman Husläk. 185 (1828).
3) till BETÄCKA 5: parning. Serenius (1741). Florman Häst. känned. 10 (1794, 1798). Hästafveln försämras .. genom begagnande af för unga, omogna Hingstar till betäckning. Bure Häst. 42 (1825). Paras hondjuret, upphör brunsten efter en kort, bestämd tid, men samma resultat uppkommer äfven om ej betäckning sker. Sjöstedt Förlossn. 23 (1875). Hälst böra 2—3 månader förflyta mellan kalfning och följande betäckning. Juhlin-Dannfelt 291 (1886).
a) abstr.: skylande, döljande. — särsk.
α) till 6 b. Hiorter Alm. 1734, s. 18. De observationer som på åtskilliga ställen af Jorden blifvit gorda öfver stjernors betäckningar af Månen. J. Svanberg i VetANH 25: 134 (1804). Betäckning i astronomisk mening inträffar, då två himlakroppar befinna sig i rät linie med åskådaren, så att de för honom skenbart intaga samma läge på himmelen. NF 2: 416 (1877). — jfr MÅN-, STJÄRN-BETÄCKNING.
β) till 6 c. Ling Tillägg t. tab. 111 (1869, 1880). Betäckning af rotar. Balck Idr. 3: 134 (1888). — jfr LUCK-, ROT-BETÄCKNING.
b) konkret. — särsk. om det som bredes öfver fångstredskap ss. sax o. d. (jfr 1 b). Betäckning, hvari Sax nedlägges, tilredes af hästgödsel och fint sålladt höfrö. Leijonflycht (1827). Underbädd och betäckning på (räf-)Saxen, tillagas om hösten. Greiff Jagt 44 (1828).
a) (numera knappast br.) till BETÄCKA 9 a, om skydd i allm. Nio Lybska skepp, hvilka .. under betäckning af mörkret hunno oskadde til hamnen. Celsius G. I 554 (1753, 1792). Bohvetets breda blad gifva betäckning för solhettan. Fischerström 2: 271 (1780). Döbelns bild .. bär .. bindeln öfver pannan till betäckning för det aldrig läkta såret. Svedelius i SAH 60: 55 (1884); jfr 1. — konkret. Kylan gjorde det nödvändigt (för människan) att skaffa sig betäckning för kroppen. Svensén Jorden 96 (1887); jfr 1 b.
b) till BETÄCKA 9 b, om skydd mot fientlig(t) eld l. anfall. — jfr ARTILLERI-, DRAGON-, FLANK-, FORDONS-, FRONT-, FURAGE-, KAVALLERI-, TROSS-, TRÄNG-BETÄCKNING m. fl.
α) abstr.
α’) till BETÄCKA 9 b α, om skydd för trupp(er), strategisk punkt l. ställning l. operation; numera företrädesvis i uttr. taga betäckning. Halftroppen sökte betäckning bakom en gärdesgård. Trängen dröjde kvar under betäckning af ett kompani. Vara kommenderad på betäckning. Af gardie war .. något manskapp på beteckning. R. Petre (1709) i Karol. krig. dagb. 1: 248. De (italienska folken) viste ej at gjöra timmerskjul til sin betäckning mot de belägrade. Dalin Mont. 8 (1755). Janitscharerna som tjente oss til betäckning blefvo dels nedsablade, dels skingrade. Björn Den besynn. 15 (1792); jfr β α’. Vi gingo under betäckning af klippor och kullar. Nilsson Ur. 1: 166 (1843, 1866). Franska hjelptruppers öfverförande till Sverige .. under betäckning af engelska krigsfartyg. Odhner G. III 1: 223 (1885). Att ”taga betäckning”, d. v. s. på ett klokt sätt begagna sig af det skydd marken erbjuder. Jungstedt Milissystem 39 (1901).
β’) (numera knappast br.) till BETÄCKA 9 b β: i annan eg. anv. Manskap .. til betäckning af landet. Serenius (1741). Fregatters utsändande till handelns betäckning. Höpken 2: 76 (1747). Hela upmärksamheten (med afs. på landets försvar under hednatiden) användes på sjöstranden och des betäkning. Lagerbring 1 Hist. 1: 396 (1769). Til Landets vidare betäckning hade man nu begynt at anlägga Slott och Fästningar så väl vid gräntsorterna som in uti Landet. Därs. 2: 725 (1773).
γ’) mer l. mindre bildl. Stöten, som förorsakas af den korta sielflydningen (i orden halt, barks), stanar på den nästa medlydningen, under hvilkens betäckning de i samma stafvelse följande medlydningar liksom skyddas för anfall af den korta sielflydningen. Hof Skrifs. 121 (1753). Ju större härar man gifver sanningen till betäckning, desto vissare är hennes nederlag. Thomander Pred. 1: 53 (1849). Den fraktion inom utskottet, som söker betäckning bakom sekretessen. SvD(L) 1907, nr 122, s. 3.
β) konkret.
α’) om trupp, manskap o. d.; numera företrädesvis om trupp hvilken tjänstgör som skydd för artilleri l. träng. Stadg. ang. landtmil. 4: 1383 (1709). Eric Sparre, som den dagen Commenderade betäckningen. Nordberg K. XII 1: 417 (1740). Huru .. svenska köpmansskepp kunna uti sin fart begagna sig af en nödig convoy och betäckning. Publ. handl. 15: 398 (1793). Hvad som qvarlemnades, var mera en betäckning för lägret, än en tillräcklig styrka för en slagtning. Kolmodin Liv. 1: 427 (1831). Handelsplatser med militärisk betäckning. Svedelius Statsk. 2: 128 (1868). En menig beordras såsom betäckning för två .. åkdon, på hvilka materiel forslas. Tj.-regl. 1889, s. 417. Ett batteri som afbröstar på en liten höjd och som synes vara helt och hållet i saknad af betäckning. R. v. Rosen i Ill. mil.-revy 1899, s. 252.
β’) om (naturliga l. konstgjorda) terrängföremål. Magdalena(-floden), hvars täta ogenomträngliga löfväggar öfver allt tillbjuda betäckningar för strandförsvaret. Gosselman Col. 1: 193 (1830). Infanteriet (bör) .. förstärka terrängen genom att .. skaffa sig konstgjorda betäckningar. Ex.-regl. f. inf. 1895, s. 152. Vid skydds anordnande skaffar man sig bakom terrängföremål eller uppkastade jordvallar en för skyttar (för kanoner) lämplig eldgifningshöjd med tillräcklig tjocklek på framförvarande betäckning. Tingsten o. Hasselrot Värnpl. bok 77 (1902, 1904).
c) (mindre br.) till BETÄCKA 9 c. Med betäckning förstås det skydd, som vapnet gifver fäktaren, så väl i angrepp som i försvar. Ling 3: 507 (1834). Man har skäl att för striden intaga en ställning, som möjliggör i första rummet betäckning af eget vapen och i det andra fiendens angripande. Nyblæus Fäktl. 16 (1876).
6) [utveckladt ur 5] (föga br.) bevakning. Han fördes under betäckning af 50 man. Sahlstedt (1773). Mellertid hade det lyckats honom, att vinna Commendantens förtroende, så att han utan betäckning fick gå på jagt. Biogr. lex. 5: 142 (1839). — konkret, om bevakningsmanskap. Der kommer fången och hans betäckning. Almqvist (1844). — jfr ARRESTANT-, FÅNG-BETÄCKNING.
7) till BETÄCKA 10: säkerhet, (tryggad) betalning; ersättning. Afgifvande af vexlar a vista utan någon bestämd tid för betäckningen. Skogman Bank II. 2: 88 (1846). Billen om utgifvande af sedlar å 1 £ med betäckning af silfver. Forssell Stud. 2: 122 (1888). Förvaltningskostnadernas fullständiga betäckning af de införlifvade områdenas egna tillgångar. Hjärne Östanifrån 187 (1905).
(5 b) -BATALJON~102. (numera mindre br.) Trossen sätter sig i rörelse kl. 6 med sin betäckningsbataljon. Rappe Nordarm. 172 (1874). —
(1) -JORD~2. Att hindra genom betäckningsjorden infiltreradt vatten att intränga i (vatten-)ledningen. Tekn. tidskr. 1901, V. s. 40. —
(2 a) -LIST~2. Tekn. tidskr. 1892, s. 209. En mur af sprängsten, försedd med huggen betäckningslist af granit. SD(L) 1895, nr 307, s. 3. Vid betäckningslistens och gångbaneplattornas påläggande synes tillbörlig hänsyn till brons rörelse på grund af temperaturförändringar m. m. icke hafva tagits. Tekn. tidskr. 1902, V. s. 81. —
(5 b) -MANSKAP~20 l. ~02. Äfven betäckningsmanskapet vid de fientliga fororna är försedt med långskjutande gevär. G. Hamilton i Ill. mil.-revy 1901, s. 194. jfr TRÄNG-BETÄCKNINGSMANSKAP. —
(5 b) -MASKIN~02. (fordom). Under skygd af betäckningsmachiner nalkades man (dvs. grekerna) fästningen. Lefrén Förel. 1: 62 (1818). —
(1) -MEDEL~20. (Charpi har) från urminnes tid mycket användts till betäckningsmedel för sår. NF 3: 245 (1878). Ikonen (1889). —
(2 a) -SKIFT~2. byggn. Tekn. tidskr. 1889, s. 242. Till bekrönings- och betäckningsskift .. (på nämnda vågbrytare användes) röd granit. Därs. 1900, B. s. 20. —
(5 b) -SKVADRON~02. (numera mindre br.) —
(2 a) -STEN~2. Qvaderstenar, som skola skydda öfre delen af en mur för väderlekens åverkan, kallas Betäckningsstenar. Stål Byggn. 1: 230 (1834). Äro .. fönsteröppningarne ej bredare än 1,2 m., kan en betäckningssten användas öfver dem. Tekn. tidskr. 1896, B. s. 80. —
(3) -TID~2. Beskällare, som öfveransträngts under betäckningstiden. Wrangel Handb. f. hästv. 17 (1884). Under hela betäckningstiden fodras baggen med krossad hafre. Nathorst Landtbr. i Skåne 66 (1896). Abramson Ardennerafveln 143 (1901). —
-TRUPP~2.
1) (numera mindre br.) till 5 b. At omgifva Colonnerne med starka betäcknings-trupper. Lefrén Förel. 2: 289 (1817).
2) (föga br.) till 6. En tropp infanteri .. afdelas af vaktstyrkan såsom betäckningstrupp till den dömdes afhemtande. Tj.-regl. 1889, s. 125. —
Spalt B 2179 band 4, 1908