Publicerad 1922   Lämna synpunkter
BROMBÄR brom3~bä2r l. ~bæ2r, ngn gg äfv. 4~1, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(brom- VarR 57 (1538: brombere trä) osv. bram- Franckenius Spec. F 3 b (1638), Fries. brand- (brann-) Franckenius Spec. E 3 b (1659), Wiström Hels. 11 (1874). -ber VarR 57 (1538: brombere trä). Anm. Den i åtskilliga ordböcker angifna formen brumbär, mestadels anförd ss. förekommande i Dalarna, torde bero på en uppgift hos Uggla Diss. 44 (1734), där emellertid bland ”Corrigenda” formen uppgifves vara tryckfel för bram-)
Etymologi
[jfr sv. dial. brambär, brombär, d. brombær, ä. d. brambær, mnt. bramber, holl. brambezie (hvaraf fr. framboise), eng. broom o. bramble, t. brombeere, mht. brāmber, fht. brāmberi, till mnt. brame, mht. brāme, fht. brāmo, törnbuske. Växten torde hafva fått sitt namn efter sina taggiga grenar. Formen brand- torde vara en folketymologisk omtydning af bram-; möjl. föreligger dock här sv. dial. brand, svedjefall (jfr Noreen VS 4: 85, äfvensom BRINN-, BRÄNN-BÄR)]
benämning på (frukten af) åtskilliga arter af släktet Rubus Lin., i sht Rubus fruticosus Lin., björnbär, o. Rubus idæus Lin., vildhallon; jfr BRINGBÄR, BRINK-, BRINN-, BRÄNN-BÄR. Månsson Ört. 344 (1628; om Rubus fruticosus Lin.). Franckenius Spec. F 3 b (1638; om Rubus cæsius Lin., blåhallon). I Frankrike brukas .. Brombären at dermed färga det hvita Muscat-vinet rödt. Fischerström 2: 67 (1780; om bären af Rubus fruticosus Lin.). Fries Ordb. (c. 1870). — jfr ÅKER-BROMBÄR.
Ssgr: A (†): BROMBÄR-BUSKE, se C.
B (†): BROMBÄRE-TRÄ. brombärsbuske. VarR 57 (1538). Linc. (1640; under rubus).
C: BROMBÄRS-BUSKE. (-bär- Franckenius) Franckenius Spec. F 3 a (1638; om Rubus cæsius Lin.). Sahlstedt (1773; om Rubus fruticosus Lin.). —
-KVIST. Fahlcrantz 4: 52 (1865).

 

Spalt B 4281 band 5, 1922

Webbansvarig