| Publicerad 1923 | Lämna synpunkter |
BRULJERI brul1jeri4, n.; best. -et, hvard. äfv. -t.
1) (†) oreda, förvirring; jfr BRULJERA 1. Alla saker (äro) råkade i ett sådant brouilleri och förvirrat tillstånd att vij intet kunna see, hvad härutaf will blifva. SRosenhane (1660) i HSH 9: 232. Swedberg Schibb. 253 (1716).
2) (föga br.) misshällighet, brytning; jfr BRULJERA 2. Sahlstedt (1769). Ett bruljeri med en hämdlysten person .. stängde för (D. F.) Frölich tjenstemannabanan. Crusenstolpe Medalj. 341 (1863). LoW (1911).
Spalt B 4341 band 5, 1923