| Publicerad 1910 | Lämna synpunkter |
DEPÅ depå4, ngn gg (jfr anm. strax nedan) DEPOT depå4t (depå´Dalin; jfr skrifningarna depoen, best. sg., J. v. Hermansson Præs. i VetA 1791, s. 15, depoer, pl., G. H. Jägerhorn (c. 1820) i Hist. arkisto 8: 172. Anm. Skrifningar med slutande -t torde i regeln icke afse annat uttal än depå4);
r. l. m.; best. depån, stundom depåen, ngn gg depoten depå4ten; pl. -er ((†) depots En mil. instr. 1763, s. 44, Regl. f. vacc. 6 mars 1816, s. 11, 12 m. fl.).
1) eg.: hvad som blifvit nedlagdt l. placeradt (i förvar) på ett ställe (l. hos ngn); stundom (i anv. a) ej tydligt skiljande sig från 2.
a) i fråga om materiell l. förnödenheter af olika slag, handels- l. fabriksvaror, trupper m. m.
α) [jfr motsv. anv. i t., ä. eng. o. fr.] (i sht mil. samt med afs. på forskningsresor i polartrakterna o. andra obygder) upplag l. upplagdt förråd af krigsmateriell l. af lifsmedel l. förnödenheter af olika slag (tjänande till reserv l. afsedda för ngt bestämdt framtida bruk); äfv. handel.: nederlag af handelsvaror l. fabriksartiklar o. d. Säkerheten för Depots af lifsmedel. En mil. instr. 1763, s. 44. Depot betyder, i Militärspråket, (bl. a.) .. ett nederlag af krigsbehof, (t. ex. vapen-, munitions- och proviant-depot). Conv.-lex. (1821). Depot .. Nederlag (af varor eller krigsförnödenheter). Dalin (1850). En eller flera depoter borde .. läggas upp på bestämdt ställe så nordligt som möjligt. O. Torell (1860) hos Chydenius Sv. exp. t. Spetsb. 162. Nisbeth Handelslex. (1867). Jag .. nödgades afstå från min föresats att nedlägga en depôt längre upp mot Sjuöarna. A. E. Nordenskiöld (1875) hos Kjellman Sv. polarexp. 281. Depot, upplag. Fliesberg Handb. f. köpm. 2: 206 (1900). Två båtar sattes ut, medförande .. en depå af följande sammansättning: 75 kg. hundkex, 50 kg. korngryn, 20 kg. margarin (m. m.). Nordenskiöld Antarctic 1: 100 (1904). jfr: (†) Dépôt, kallas det förråd af fachiner, skanskorgar, ullsäckar, sandsäckar, blindverk, skyfflar, spadar, jordhackor, stenpickor, yxor, bräder m. m., som medföljer armén. Sturtzenbecher Ing. lex. (1805). — oeg. (För bränsle o. järn) har naturen rikligen sörjt genom så att säga outtömliga depôter af stenkol, bränntorf och malmer. LAHT 1882, s. 129. — jfr CYKEL-, MUNITIONS-, PROVIANT-, VACCIN-, VAPEN-, VARU-, VELOCIPED-DEPÅ m. fl.
β) [jfr fr. le dépôt reçut l’ordre de se mettre en marche] mil. (o. sjömil.) truppafdelning som är afsedd att i mån af behof ersätta afgången vid i aktiv krigstjänst varande landt- l. sjötrupper, ersättningsmanskap, reservtrupp(er); ofta med inbegrepp af tillhörande materiell o. d. Depot betyder, i Militärspråket, (bl. a.) .. en förläggning af manskap och regementer, som qvarblifva i ståndqvarteren, för att uppfylla det bestämda antalet eller för att inöfva rekryter. Conv.-lex. (1821). Vid ett krigs utbrott måste en stat kunna uppställa: 1) fälttrupper .. 2) besättningstrupper .. samt 3) depoter, ur hvilka afgången vid de krigförande trupperna skall fyllas. Nordensvan o. Krusenstjerna Handb. 2: 1 (1886, 1898). (Matros-)Divisionerna (i Kiel o. Wilhelmshaven) utgöra depot för krigsfartygens .. sjömansbemanning och indelas för detta ändamål i särskilda skeppsbesättningar. G. Lilliehöök i Ill. mil.-revy 1898, s. 35. (Beväringens första) uppbåd är afsedt att jämte den med fasta aflöningsförmåner försedda personalen mobilisera fälthären och dennas depåer. Tingsten o. Hasselrot Värnpl. bok 21 (1902, 1904).
γ) mil. om samling af remonter. (På Strömsholm) finnes .. en mindre depot af remonter för kavalleriet. NF 15: 788 (1891).
δ) (inom biblioteksväsendet) om ännu icke ordnad samling af tryckalster. E. o. Amanuensen A. Strindberg har .. sorterat .. alla depoter af svenskt småtryck från senare årens leveranser. K. bibl. handl. f. 1878, s. 26.
b) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] (numera knappast br.) deponeradt (deponerade) värdeföremål, depositum (se d. o. 1), deposition (se d. o. 1 a). Depot .. Nedsatt eller anförtrodt gods. Dalin (1850). Penningeförskott, som vi .. lemna andra på en depot, komma på debetsidan (i depositionskontot). Nisbeth Handelslex. 376 (1867).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (i sht i fackspr.) ställe l. plats l. lokal hvarest materiell l. förnödenheter l. varor o. d. finnas upplagda (o. tillgängliga); ställe o. anstalt för utbildande af militärt ersättningsmanskap m. m.; stundom ej tydligt skiljande sig från 1 a. Från dessa Depots äga alle, som deraf äro i behof, att begära och erhålla Vaccinämne. Regl. f. vacc. 6 mars 1816, s. 12. Depot .. Förvaringsställe, förrådsrum, nederlagsplats, magasin. Dalin (1850). I de Städer, der vaccindepôter .. äro inrättade, åligger föreståndarne för dessa depôter att vaccinationen besörja. SFS 1853, nr 67, s. 9. (Kungsgårdar o. kungsladugårdar) skulle också (under G. I:s tid) tjena till .. depoter för militär. Liljenstrand Finl. jordnat. 193 (1879, 1894). Depot. Upplagsställe. Internat. signalb. (1886, 1902). — jfr ARKIVALIE-, LOKOMOTIV-, MAT-, MYNT-, SLAF-, VACCIN-DEPÅ m. fl. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] mil. plats l. ställe l. etablissemang hvarest krigsmateriell, utrustningspersedlar osv. för truppernas behof finnas upplagda l. hvarest ersättningstrupper utbildas o. öfvas. Ehuruväl ställen til Artillerie-Parken och Depoten (samlings-platsen för Materialierna) ej kunna utses förr än Fästningen blifvit recognoscerad. Törngren Artill. 2: 135 (1795). En armé .. behöfver ammunition, gevärspersedlar, belägrings- och reserve-fältartilleri, recryter, remonter m. m. hvilka .. måste hämtas från eget land, samlas i vissa depôter och derifrån sedan i mån af behofvet transporteras til armén. Lefrén Förel. 3: 91 (1817). Allt oexerceradt manskap skall i Depôt intagas och exerceras, innan det med Fälttrupperne införlifvas. Ammilon Försl. t. fältorg. 26 (1843). På varfschefens begäran bör militärchef (dvs. chef för ngn flottans militärdepå) lemna honom det biträde, som, utan eftersättande af depôtens militära ändamål, kan lända till varfvets gagn. Regl. f. fl. 1875, 2: 7. Vid de beridna vapnens depåer inridas därjämte hästar. Hasselrot Sv:s härordn. 72 (1888, 1904). Depoterna bibehållas vanligen på regementenas mobiliseringsorter. Nordensvan o. Krusenstjerna Handb. 2: 21 (1898). — jfr MILITÄR-, SAPPÖR-DEPÅ. — särsk. sjömil. om en 1855—1870 existerande, till Göteborg förlagd o. under Stockholms station lydande mindre afdelning af sv. flottan (resp. ifrån 1866 af den del af flottan som bildade skärgårdsartilleriet). Götheborgs Depôt af Flottan lyder, så i militäriskt, som ekonomiskt hänseende, under Flottans Stockholms station. Gynther Förf. 6: 416 (i handl. fr. 1854). Skärgårdsartilleriet, med hufvudstation i Stockholm och depot i Göteborg. Prytz Hist. upplysn. 723 (1867). Svedelius Statsk. 1: 45 (1868).
b) [jfr motsv. anv. i t.] ekon. om anstalt l. inrättning vid l. från hvilken beskällare tillhandahållas i o. för hästafvelns förbättrande l. vid hvilken remonter underhållas. En ständig Depôt för Regementets Remonter. KrigsVAH 1835, s. 66. SFS 1838, nr 14, s. 4. (Strömsholms-)depotens hingstar. Bet. ang. stuteriväs. 1869, s. 97. Vid depoten behållas remonterna .. ett års tid för att derefter öfverlemnas till trupperna. NF 13: 910 (1889). Inköp och kassation af hingstar för landtbeskälleriets depoter. Bet. 18 nov. 1896, s. 97. — jfr HINGST-, HÄST-, REMONT-DEPÅ.
c) handel. plats l. ort hvarest större handelsfirma l. fabrik o. d. har nederlag af sina varor l. produkter (i o. för försäljning o. distribution), nederlagsort, stapelplats. Depot kallas det ställe, der något nedlägges eller förvaras, = nederlag. Man brukar dock dermed beteckna endast stora handelskompagniers nederlagsorter. Åstrand (1855). Nisbeth Handelslex. (1867). (Ön) Lesina .. försvarades (tappert mot venetianarna) af Narentierna, som här hade en starkt befästad och besatt dépôt. Troili Ur handelns häfder 41 (1876). A(ktie-)B(olaget) Malmö kaffekompanis depot (nutida tillkännagifvande på skyltfönster i Lund). — jfr CYKEL-, FABRIKS-, NAFTA-, VELOCIPED-DEPÅ m. fl.
d) [jfr fr. dépôt de mendicité, dépôt de la préfecture de la police] (nästan bl. med afs. på utländska förh.) om upptagningsanstalt l. förvaringsort för straffångar af visst slag, för af polisen häktade misstänkta individer, förr äfv. för krigsfångar m. m. Preussiske Krigsfångarnes depot i Nancy är nu upphäfven, och dagligen afgå derifrån 200 Man, för att återvända till deras fädernesland. SP 1809, nr 46, s. 2. I Varberg skall blifva depot för orklöse manlige fångar (invalidfängelse). Hagströmer Frihetsstr. 168 (1875). Hon skickas till polisprefekturens depot. Kaufmann Verld. hufv. 134 (1887).
e) oeg. o. bildl. Kyrkan .. är (endast) depôten för de uppenbarelser om Gud, som skönhetssinnet och den religiösa kontemplationen antingen sjelfva lemna, eller hvilka genom en omedelbar revelation (dvs. uppenbarelse) blifvit deras egendom. Stagnelius 2: 758 (1820). Det hufvudsakligen af stora Lairojokk bildade deltalandet, som utgör depôt för det med sistnämda vattendrag (dvs. Varvekälfven) från Sulitälmaglacieren Salajägna medförda slammet. C. T. Mörner i Sv. turistfören. årsskr. 1898, s. 42.
3) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) afsatt(a) l. aflagradt (-de) ämne(n); jfr DEPOSITUM 2 o. DEPOSITION 6. Desse svulnader eller Depôts. Vet.-handl. f. läk. I. 2: 44 (1793).
4) [jfr motsv. anv. i ä. eng. o. fr.] abstr. om handlingen att deponera värdeföremål l. penningar ngnstädes: deposition (se d. o. 1; bl. i ssgr; jfr DEPÅ-AFDELNING, -DAG, -KREDIT, -VÄXEL.
(jfr 1 a β) -ARTILLERI~0002 l. ~0102. (i Sv. numera ej ss. stående beteckning på bestämdt led i organisationen) Ridande och åkande Fält- och Dépôt-Artilleriet. Ammilon Försl. t. fältorg. 36 (1843). 1830 undergick (artilleri-)personalen en ny organisation; den blef indelad i fält-, depot- och reserv-artilleriet. Raab o. Crusebjörn Arméns org. 85 (1870). KrigsVAT 1898, s. 439. —
(1 a β) -BATALJON~002. DA 1808, nr 51, s. 2. Vanligen uppsättes (vid mobilisering) för hvarje infanterireg(emen)te 1 depotbataljon. Nordensvan o. Krusenstjerna Handb. 2: 21 (1880, 1898). Tingsten o. Hasselrot Värnpl. bok 37 (1902, 1904). —
(1 a β) -BATTERI~002. Ammilon Försl. t. fältorg. 26 (1843). Vanligen uppsättes (vid mobilisering) .. för hvarje artillerireg(e-men)te 1 depotbatteri. Nordensvan o. Krusenstjerna Handb. 2: 21 (1880, 1898). KrigsVAT 1898, s. 440. —
(2 b) -BETJÄNING~020. betjäning vid hingst- l. hästdepå (i Sv. vid Strömsholm o. Flyinge). PT 1908, nr 48 A, s. 3. —
(1 a β, 2 a, b) -CHEF~2. Rosen Sv. armeens org. 100 (1832). R. Marcks v. Würtemberg i Ill. mil.-revy 1902, s. 224. särsk.
a) till 2 a slutet. Under Depôtchefen lyder Depôtens så militära som civila personal och gemenskap. Gynther Förf. 6: 416 (i handl. fr. 1854). PT 1909, nr 1 A, s. 3.
b) till 2 b. Tillsynen och vården (af arméens remonter vid Ottenby) .. tillkommer en vid Ottenby boende depôtchef. GHT 1895, nr 235 A, s. 3. PT 1908, nr 48 A, s. 3. —
(jfr 4) -DAG~2. (tillfällig ssg) dag på hvilken en deposition göres l. blifvit gjord. Med angifvande för hvarje patent af patenttid, depotdag, patentinnehafvarens namn (m. m.). Tekn. tidskr. 1879, s. 75. —
(1 a α, β) -FARTYG~20 l. ~02. sjömil. större fartyg bestämdt till att åt torped-, min- l. undervattensbåt(ar) tillhandahålla erforderliga förnödenheter äfvensom ersättningsmanskap, förrådsfartyg, moderfartyg; jfr -SKEPP. Konow (1887; under depotskepp). Minbåtar och deras depôt-fartyg. M. Hamilton i Tidskr. i sjöv. 1891, s. 194. Chef å torpedbåt, för hvilken annat fartyg är af vederbörande befälhafvare beordradt att tjenstgöra som depotfartyg, eger att från detta reqvirera erforderlig proviant, beklädnad och utredning. Regl. f. fl. 1898, 2: 82. Undervattensbåtar, afsedda för försvar af yttre skärgården, och som hafva långt till hamn, måste hafva ett moder- eller depotfartyg för att ersätta konsumerade förråder och ombyta besättning. K. Posse i Tidskr. i sjöv. 1901, s. 112. —
(jfr 1 a α) -FYND~2. [jfr t. depotfund] arkeol. fynd bestående af ett större antal (värde)föremål hvilka nedlagts till förvar på ett ss. säkert ansedt gömställe. O. Montelius i Sv. fornm. 11: 70 (1900). Ett större s. k. depotfynd af silfver från vikingatiden, bestående af 10 större och mindre spiralvridna silfvertenar. PT 1906, nr 141 A, s. 3. I en särskild monter exponeras s. k. boplats- graf- och depôtfynd. Rydbeck Lunds univ. hist. mus. 9 (1910). —
(1 a α) -FÄSTNING~20. Depåfästning .. permanent befäst ort till skydd för inom densamma upplagda större förråd af olika slags krigsmateriel och förnödenheter för krigsmaktens behof. 2 NF (1906). —
(2) -FÖRESTÅNDARE~00200. särsk.
a) föreståndare för vaccindepå. Förf. ang. medicinalväs. 1853, s. 478. Därs. 1874, s. 528. jfr VACCIN-DEPÅFÖRESTÅNDARE.
b) (i Finl., från o. med 1887) föreståndare för depå (dvs. förråd af rullande materiell) vid finska (stats)järnvägarna; jfr -FÖRMAN. FFS 1887, nr 18, s. 10. Depotföreståndare af 1 klass. Finl. statskal. 1910, s. 464. —
(2) -FÖRMAN. (i Finl., förr) = -FÖRESTÅNDARE b. Vid verkstäderne och lokomotivdepoterne anställas: Ingeniörmekanici, .. Depotförmän, Vagnmästare. FFS 1872, nr 20, s. 4. Finl. statskal. 1887, s. 315. —
-FÖRRÅD~02. särsk. till 2 a. Tidskr. i sjöv. 1901, s. 142. —
(2 c) -HANDEL~20. handel med större nederlagsplatser ss. mellanhänder. Den förändrade karaktär som varubytet antagit, sedan direkthandeln allt mer trädt i depôthandelns ställe. Forssell Stud. 2: 182 (1888). —
-HÄST~2. särsk. till 2 a: militärhäst ställd på afknappad ration ss. icke för tillfället tagen i anspråk för öfningarna. De på skånska dragonetablissementets stallar installade depôthästarne. Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1899, s. 555. —
(2 a) -INTENDENT~002. person som handhafver intendenturtjänsten vid mobiliserad truppafdelnings depå. Fältaflöningsregl. 14 (1892). —
(1 a β) -KOMPANI~002. De nu så kallade depôt-kompanier. Rosen Sv. armeens org. 103 (1832). Saml. af förf. rör. arméen 2: 106 (1846). 1830 fick artilleriet åter en ny organisation, dervid .. personalen .. fördelades på 19 batterier och 5 depotkompanier. NF 1: 1150 (1876). Då de finska skarpskyttebataljonerna ställas på krigsfot, uppsättes för hvarje bataljon ett depotkompani. FFS 1882, nr 22, s. 6. I regeln har hvarje .. ingeniör- eller trängbataljon ett depôtkompani. Försl. t. lärob. i Sv:s härordn. 1902, s. 61. —
(jfr 4) -KREDIT~02. (med afs. på utl. förh.) kredit mot hypotek af (i klump inlämnade, odiskonterade) varuväxlar. Carl Gull (lyckades) genom förbindelser, som han inledt med utlandets pänningemarknader, utverka åt sin firma en ganska stor depotkredit med 10 procent marginal. Grebst Grängesberg 111 (1908). —
(2 b) -KUSK~2. kusk vid den vid Strömsholms hingstdepå inrättade körskolan. PT 1908, nr 48 A, s. 3. —
(1 a β) -MANSKAP~20 l. ~02. I samband med den ifrågasatta omuniformeringen skulle man .. äfven anskaffa fullt fältdugliga beklädnadspersedlar för depôt- eller ersättningsmanskapet. PT 1906, nr 14, s. 3. —
(1 a α) -MATERIELL~0002 l. ~0102, sbst. Den bristande depôt-materielen för fälttelegrafkompaniet har anskaffats. SFS 1894, Bih. nr 7, s. 13. —
(1, 2) -ORT~2. Befälhafvarne för artilleriet, helsovården, depôt- och étaporterna. Wrangel Krigsh. 3: 362 (1885). —
(1, 2) -PLATS~2. Beechey har ofta besökts af polarfarare och ofta användts som depôtplats. NF 19: 659 (1895). Dessa (till Ottenby förflyttade) Flyingehästar blefvo .. stamfäder för den efter den ursprungliga depåplatsen (Flyinge) uppkallade (häst-)rasen. SvD(L) 1906, nr 119, s. 4. —
(1 a α) -PROVIANT~002. proviant som nedlagts ss. depå l. i depå. J. G. Andersson i Antarctic 2: 202 (1904). —
(2 a) -RATION~02. ration för depåhäst (med mindre näringsvärde än kavallerihästens normalration). Tidn. f. lev. 1899, nr 40, s. 1. Normalrationen består af: 5,5 kg. hafre, 3 kg. hö, 2,1 kg. halm samt 1,3 kg. ströhalm; .. Depôtrationen består af: 3 kg. hafre, 5 kg. hö, 2,1 kg. halm samt 1,3 kg. ströhalm. Därs. 1900, nr 12, s. 1. —
(1 a α, β) -SKEPP~2. (mindre br.) jfr -FARTYG. Konow (1887). Dépôt-skepp: stationärt förrådsfartyg. Ekelöf Naut. ordl. (1898). —
(1 a β) -SKVADRON~02. Ammilon Försl. t. fältorg. 26 (1843). Vanligen uppsättes (vid mobilisering) .. för hvarje kavallerireg(emen)te 1 depotskvadron. Nordensvan o. Krusenstjerna Handb. 2: 21 (1880, 1898). Tingsten o. Hasselrot Värnpl. bok 37 (1902, 1904). —
(1 a γ) -STALL~2. stall för depåhästar. I Malmö hafva depot- och observationsstallar uppförts (vid därvarande kavallerietablissemang). SFS 1899, Bih. nr 5, s. 11. —
(1 a β) -TRUPP~2. i sht i pl. Batalj-armén, som tågar framåt, ersättes på gränsen .. af depot- och garnisons-trupper. Rogniat Krigsk. 410 (1834). Nordensvan o. Krusenstjerna Handb. 2: 21 (1880, 1898). Depå- eller ersättningstrupperna hafva till uppgift att ersätta den afgång på personal, som under krig sker vid fälthärens truppförband. Tingsten o. Hasselrot Värnpl. bok 21 (1902, 1904). —
-VETERINÄR~0002. särsk. till 2 b: veterinär vid hingst- l. hästdepå (i Sv. vid Strömsholm o. Flyinge). PT 1908, nr 48 A, s. 3. —
(jfr 1 b o. 4) -VÄXEL~20. (med afs. på utl. förh.) växel som tjänar mottagaren af densamma till säkerhet för uppfyllandet af en förbindelse gentemot honom från utställarens sida o. som enl. sin natur ej (egentligen) är afsedd att öfverlåtas på annan person utan liksom ”deponeras” hos mottagaren. Depotvexel .. ett slags vexel, som saknar löpande karakter och vanligen utfärdas för att, jämte andra hypotek, tjena till pant för ett erhållet penningeförskott. NF (1879).
Spalt D 984 band 6, 1910