| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
DEVONISK devå4nisk, äfv. devω4nisk, stundom DEVONSK -å4nsk l. -ω4nsk, adj.
eg.: som hör till l. är utmärkande för (osv.) Devon(shire), Devon(shire)-.
1) (numera mindre br.) geogr. i uttr. devoniska bergen (berglandet) ss. benämning på en gm Devon o. Cornwall strykande bergsträcka, nu oftare kallad ’corniska bergen’ l. ’Cornwalls o. Devons bergland’. Devoniska eller Corniska bergen. Konv.-lex. (1858; under Devonshire). Thomée Blanc 2: 184 (1865). Velander Erslev Allm. geogr. 278 (1873, 1881).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.; benämningen devonian system föreslogs 1837 till införande i den geologiska nomenklaturen af engelsmännen R. I. Murchison o. A. Sedgwick på grund af ifrågavarande lagers mäktiga förekomst i Devonshire] geol. i uttr. (det) devoniska systemet l. (den) devoniska formationen ss. beteckning för det paleozoiska system hvilket ligger under stenkolsformationen o. ofvanpå de siluriska lagren, devonsystemet, devonformationen; (den) devoniska perioden l. tiden, den period l. det tidsskede då de lager som tillhöra nämnda system uppstodo, devonperioden, devontiden; äfv. (ss. bestämning till andra sbst. än de i ofvananförda uttr. ingående): hörande till l. utmärkande för (osv.) devonsystemet l. devonperioden. De devoniska arterna af (armfotingar). Lovén Årsber. t. VetA 1843—1844, s. 112. Benämningen ”Devoniska systemet” begagnas om en vigtig och framstående lagergrupp, som ligger ofvan om den siluriska, och är särdeles utvecklad i Devonshire. Hammargren Jordkl. utvecklingsh. 31 (1854). Devoniska fiskar. Därs. 36. Devoniska formationen eller yngre Gråvackeformationen. Erdmann Bergart. 72 (1855). Den mägtiga Devoniska kalken vid Eifel. Lindström Geol. gr. 199 (1857). Den devoniska formationen benämnes pansarfiskarnas tid. Holst Rossmässler 301 (1876). Murchison .. ansåg Dalasandstenen vara af devonsk ålder. Törnquist Bergbygn. inom Siljansomr. 12 (1883). Devoniska systemet .. utmärkes i afseende på floran genom uppkomsten af de första landtväxterna. .. Faunan utmärkes främst genom den rikliga utvecklingen af (vissa slags) fiskar. Svenonius Stenr. 214 (1888). En fossilfri, men sannolikt devonisk sandsten. A. E. Törnebohm i Geol. fören. förh. 13: 128 (1891). A. G. Högbom i Geol. fören. förh. 20: 125 (1898). — jfr MEDEL-, UNDER-, ÖFVER-DEVONISK.
Spalt D 1129 band 6, 1911