| Publicerad 1920 | Lämna synpunkter |
DOCKA dok3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; l. (numera bl. i Finl.) DOCK, r. l. f.(?); best. -en; pl. (i Finl.) -er (Bergroth Finlandssv. 66 (1917)).
om vissa slag af fartygsbassänger l. andra motsv. inrättningar.
a) hamnbassäng som kan tillstängas o. gm länspumpning l. på annat sätt befrias från vattnet, så att fartyg i densamma kunna byggas l. repareras: skeppsdocka, torrdocka; äfv. om vissa andra för samma ändamål konstruerade inrättningar; särsk.: på båda kortsidorna (o. stundom äfv. på ena långsidan) öppen, (i allm.) trågliknande inrättning som kan nedsänkas (för att mottaga fartyget l. låta det utlöpa) samt därefter åter höjas: flytande torrdocka, flytdocka. Torr, fast, fritt flytande docka. Ensidig, tvåsidig docka. Hydraulisk, pneumatisk docka. Intaga ett fartyg i docka. Gå i docka. (Fr.) Forme, docka, är en Commoditet som man har i Franckrijke och Engeland, hwar som Ebb och Flod starck går, at sättia Skepp tårr uthi, som behöfwa stoor reparation. Rosenfeldt Tourville 118 (1698). Docken (i Karlskrona kan) uttömas .. på några timars tid, sedan som Skeppet är inkommit. Swedenborg Underr. 2 (1719). Dockans försänkning i vattnet regleras .. efter det eller de fartygs djupgående, hvilka uti dockan skola intagas. Tidskr. f. byggn. 1852, s. 12. En hydraulisk docka .. består af ett starkt golf, hvilket medelst i två parallella rader stående hydrauliska presskolfvar föres upp och ned. 2 Uppf. b. 9: 460 (1906). Fartygets uthalning ur dockan. 1 NJA 1909, s. 476. — jfr FLYT-, KALFATRINGS-, KONSERVATIONS-, LUFT-, PONTON-, REPARATIONS-, SKEPPS-, TORR-DOCKA m. fl.
b) (i fråga om utländska förh.) hamnbassäng som före ebbens inträdande kan afstängas, så att tillräckligt högt vattenstånd bibehålles, för att fartyg skola obehindradt kunna lasta o. lossa: handelsdocka, våtdocka, dockhamn, sluten hamn; äfv. sammanfattande benämning på dylik hamnbassäng o. omgifvande byggnader o. varuupplag o. d. Fast, våt docka. Londons dockor. (Eng.) Wet Dock (Navale) (sv.) docka, för skiepp at ligga uti. Serenius (1734; under dock, sbst.). Skepp uti docka förtöja långs kaj, samt å sida på hvarandra, lossande och lastande öfver hvarandras däck. Carlstén Underr. f. skeppseg. 265 (1853). Rönnholm Ekon. geogr. 241 (1907). — (†) i uttr. flytande docka, våtdocka. Calwagen Sjölex. (1851). — jfr HANDELS-, LAST-, TRÄVARU-, VÅT-DOCKA m. fl.
-ARBETARE~0200. arbetare vid en docka. —
-ARBETE~020, äfv. ~200. (docks- Carpelan) arbete i docka l. vid dockbygge. Vid .. (Sveaborgs) befästnings- och docksarbeten. T. Carpelan i Fin. biogr. handb. 2068 (1903). —
(a) -BANK. om hvar o. en särskild af de terrassformiga väggafsatserna i en torrdocka. Röding 1: 465 (1794). —
-BYGGNAD. (docke- Hermelin Præs. i VetA 1773, s. 96, Gynther Förf. 6: 57 (1859)) abstr. o. konkret; jfr -BYGGE. G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 48 (1776). Hela Dockbyggnaden (i Karlskrona) skall innefatta 20 Linieskepp. Stiernstolpe Arndt 4: 103 (1808). Vid den stora dockbyggnaden i Karlskrona tillkallades .. (Polhem) som sakkunnig. 2 NF 21: 1228 (1914). —
-HUFVUD, sbst.2 (sbst.1 se sp. 1850). (mindre br.) benämning på inloppet till en docka. 2 Uppf. b. 9: 455 (1906). —
(a l. DOCKA, v.2) -KÖL. (mindre br.) På större fartyg användes dubbel kölplåt och stundom under denna en dockköl, .. anbringad under kölplåten för att skydda fartyget vid dockning. 2 Uppf. b. 9: 611 (1906). —
(a) -MÄSTARE. arbetschef (i allm. både teknisk o. ekonomisk ledare) vid en docka. Jungberg (1873). —
-PIR. AB 1890, nr 4, s. 1. Fartyget (hade vid uthalningen ur dockan) törnat emot utsprånget å dockpiren. 1 NJA 1909, s. 476. —
-PORT. (docke- Gynther Förf. 3: 36 (1852)) port hvarmed inloppet till en docka stänges. Jungberg (1873). —
-PRÅM. (docke- Vårt försvar 1907, s. 107 (cit. fr. 1742)) särsk. om pråm l. ponton hvarmed en docka stänges; jfr SLUSS-PRÅM. A. Ehrensvärd (1760) i Biogr. lex. 18: 237. —
(a) -PUMP. pump hvarmed torrdocka länspumpas. —
(a) -SÄTT. [ytterst af eng. set, sbst.; jfr TÅG-SÄTT] (af löstagbar bottenponton bestående) afdelning af en flytdocka; äfv.: af ponton l. pråm bestående dockport; jfr -PRÅM. Ramsten Naut. handlex. 4 (1866). —
(a) -SÄTTA. intaga (ett fartyg osv.) i torrdocka för reparation o. d., docka. SDS 1909, nr 157, s. 3. —
(a l. DOCKA, v.2) -TELEGRAF. [efter eng. docking-telegraph] benämning på signalanordning från kommandobryggan till back o. akterskepp; jfr DOCKNINGS-TELEGRAF. Ramsten o. Stenfelt Naut. ordb. (1917). —
-TRÖSKEL. tröskel vid inloppet till en docka. Tidskr. i sjöv. 1901, s. 237. —
(a) -VARF. med torrdocka förenadt skeppsvarf. Calwagen Sjölex. (1851). —
B (†): DOCKE-BYGGNAD, -PORT, -PRÅM, se A.
C (föga br. utom i Finl.): DOCKS-ARBETE, -BOTTEN, -HYRA, se A.
Spalt D 1852 band 7, 1920