| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TÅG tå4g, sbst.4, n.; best -et; pl. =.
1) av (större) grupp av personer företagen o. mer l. mindre ordnad o. organiserad (o. ofta förhållandevis långsam) förflyttning l. rörelse i viss riktning l. från en plats till en annan; särsk. (o. utom ss. senare led i ssgr numera nästan bl., i skildring av ä. förh.) i fråga om militär trupp, särsk. dels: (förhållandevis ledig o. långsam) marsch (se MARSCH, sbst.1 1 a) (i ä. mil. fackspr. äv. om soldaters förflyttning till fots utan iakttagande av rättning (se d. o. 2), motsatt: marsch), dels allmännare, liktydigt med: krigs- l. fälttåg; förr äv. liktydigt med: resa (se RESA, sbst. I 2) l. färd l. utflykt; äv. bildl. (se särsk. b); jfr 2. Tåget över Stora Bält. Napoleons tåg mot Ryssland. Tet te .. wara saa meth folk föliandis paa footh i samma togh. G1R 1: 57 (1523). Vij (aktar) onödigtt ath lathe tigh schriffteligen förstå vårth betenckende .. effter thu nu äst opå tugett till oss. G1R 29: 36 (1559). Allereda är bevilliatt, ner dhe marschera till tågh och ifron tågh fahnetahls, då blifva dhe stiudsade. RP 16: 202 (1655). Båtar och Fartyg, hwilka förmodligen här i Landet .. först, och i synnerhet wid Göternes tåg härifrån, äro byggda. Brunkman SvGr. 26 (1767). Från sit första tåg i verlden / Kom en liten Råtta hem. GFGyllenborg Vitt. 2: 213 (1795). I början marcheras med en hastighet af 100 steg i minuten .. ombyte emellan marche och tåg göres äfven ofta. KrigVAH 1833, s. 84. Innan tåg anträdes af lägre truppförband skall marschrut för tåget vara uppgjord. TjReglArm. 1889, s. 413. — jfr BORT-, DAGS-, DURK-, ERÖVRINGS-, FRAM-, HEM-, HUNNER-, HÄRJNINGS-, HÄRNADS-, IN-, KORS-, NATT-, PLUNDRINGS-, RIDDAR-, SEGER-, SJÖ-, SKÖVLINGS-, STRÄCK-, STRÖV-, TILLBAKA-TÅG m. fl. — särsk.
a) (†) i vissa uttr.
α) vara på tåg, vara på krigståg l. i fält (se d. o. 10 c); äv.: resa l. fara omkring. G1R 17: 18 (1545). Hennes man är medh wår älschelige kiär Son på Togh. HovförtärSthm 1621–22, s. 191. Allt sedan du reste har jag för det mesta varit ute på Tåg i Stiftet hvarifrån jag först i förrgår hemkom. Tegnér Brev 6: 78 (1830). Tengström Kipling Sold. 12 (1899).
β) vara i tåg, vara på marsch. Widekindi KrijgH 188 (1671). En ordre afgick .. att genom utskrifningar skaffa foder åt kavallerierna, som äro vid arméen eller i tåg dit. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 100 (1808).
b) i bildl. anv.: (fram)marsch; särsk. i fråga om dels naturföreteelse, dels (o. numera nästan bl.) tankeströmning o. d. Stagnelius (SVS) 4: 220 (c. 1822; i fråga om bäck). När .. renässansrörelsen gjorde sitt tåg genom Europa, medförde den (osv.). Bolin VFöda 29 (1933). Karlfeldt såg sitt landskap under solens skiftesrika tåg genom djurkretsen. TurÅ 1935, s. 119.
2) konkret, om (större) grupp av personer (äv. med inbegrepp av fordon l. dragdjur) som (förhållandevis långsamt o.) i mer l. mindre ordnad följd (o. ofta under mer l. mindre högtidliga former o. iakttagande av vissa ceremonier) förflyttar l. rör sig i viss riktning l. från en plats till en annan; procession; i sht förr särsk. om (marscherande) krigshär (jfr 1); äv. oeg. l. bildl. (se slutet). Flera tusen demonstranter gick med i tåget. Forsius Phys. 37 (1611). (Väktarna vid det turkiska hovet) hafwa sin egen general eller commendeur, som kallas Bostangi Paschi .. Och ändoch han intet förer något Tugh, så är han lijkwäll een gelijk med Baschilerne af 2 Tugh. KKD 5: 223 (1711). I fullt yrväder begaf sig tåget till nya kyrkogården. De Geer Minn. 1: 183 (1892). Ett långt tåg af kärror och lastvagnar. Lagerlöf Jerus. 1: 303 (1901). För minnet och aningen skymtar ett brokigt tåg av gestalter. SvD(A) 21 ⁄ 2 1932, s. 9. — jfr BEGRAVNINGS-, BONDE-, BRÖLLOPS-, DEMONSTRATIONS-, FACKEL-, KRÖNINGS-, LEDUNGS-, LIK-, MEDBORGAR-, RÖVAR-, SEGER-, SOCIALIST-, TRIUMF-TÅG m. fl. — särsk. i oeg. l. bildl. anv., om dels (mer l. mindre ordnad o. i rörelse stadd) räcka l. flock l. svärm av djur, dels räcka l. följd l. ansamling av föremål l. naturföreteelser l. tankar o. d. Åkk för ett ängzligt bröst åg hiärtans sukkars tåg, / Iag fikk dän stora tröst. LejonkDr. 92 (1689). Oändeliga tåg af dystra vågor. Rydberg Dikt. 2: 44 (1891). Flera gånger har man från fartyg .. varseblivit stora tåg av bofinkar. Rosenius SvFågl. 2: 3 (1921). Jag lät de böcker jag läst av .. (M. Koch) passera revy i tankarna i ett lysande tåg. Lo-Johansson Förf. 38 (1957). jfr LÄMMEL-, MES-, MYR-, POLYGON-, STRÄCK-TÅG m. fl.
3) [efter t. zug; jfr motsv. anv. av dan. o. nor. tog] i fråga om järnväg (l. annan spårbunden trafik), om (rad l. räcka av) med lok l. motorvagn o. d. sammankopplad(e) vagn(ar) (som (efter tidtabell) trafikerar viss sträcka); ofta med särskild l. huvudsaklig tanke på dessa vagnar ss. medel för person- l. godstransport; stundom äv. dels liktydigt med: tågsätt, dels om (l. med huvudsaklig tanke på) lok osv.; särsk. i uttr. dels genomgående tåg (se GENOMGÅ 1 b β), dels (om ä. förh.) blandat tåg, om kombinerat person- o. godståg; äv. dels utvidgat (se a), dels bildl. (se b); jfr JÄRNVÄGS-TRÄNG, TRÄNG 3 a. Avgående, ankommande, anslutande tåg. Tåget går om en kvart. Tåget är fullsatt. De bytte tåg i Berlin. Skickas paketet med tåg eller flyg? Om i ett blandadt tåg en 3:dje Konduktör medföljer, bör han åka på en bromsvagn nästintill tendern. ReglTjSJ 1858, s. 79. Tåget .. lemnar efter sig en svartblå rökstrimma. Strindberg NRik. 30 (1882). Å lokomotiv, som användas att draga tåg, brukar endast ett sandrör å hvardera sidan användas. Lundberg Lok. 106 (1902). De för allmänt begagnande avsedda personförande tågen skola vara kungjorda genom å stationerna anslagen tidtabell. SFS 1925, s. 710. Vi tar första tåget, så vi hinner. Lo-Johansson Förf. 8 (1957). Det var ganska glest med folk på tåget och hon fick en bra fönsterplats. Ingemarsson SmåCitr. 130 (2004). — jfr ANSLUTNINGS-, BAN-, BILLIGHETS-, DAG-, EXPRESS-, FJÄRR-, GODS-, IL-, JÄRNBANE-, JÄRNVÄGS-, LEKSAKS-, LOKAL-, MALM-, MILITÄR-, MORGON-, NATT-, PANSAR-, PERMITTENT-, PERSON-, PLOG-, POST-, PULLMAN-, RANGER-, RAPID-, RÄLSBUSS-, SJUK-, SNABB-, SNÄLL-, SPÅRVAGNS-, TOM-, TUNNELBANE-TÅG o. ELVA-TÅG(ET) m. fl. — särsk.
a) (utom ss. senare led i ssgr bl. tillf.) i utvidgad anv., i fråga om icke spårbunden trafik. GHT 8 ⁄ 9 1943, s. 7 (i fråga om flygtrafik). — jfr BOGSER-, LANDSVÄGS-, TRAKTOR-TÅG m. fl.
b) i vissa bildl. uttr.; särsk.
α) i fråga om tillfälle (se d. o. 5) l. möjlighet l. chans o. d.; särsk.
α’) det går fler(a) tåg, det finns l. kommer flera l. ytterligare tillfällen osv. Gustaf-Janson ÖvOnd. 29 (1957).
β’) tåget har gått, tillfället osv. har gått förbi l. gått förlorat. SvD 22 ⁄ 10 1986, s. 2. Någon plats på tennisens topplistor lär han inte nå. Det tåget har redan gått. DN 12 ⁄ 7 1991, s. D6.
γ’) missa tåget, missa tillfället osv. Många köpare (på börsen) skulle vilja vänta in en rekyl innan de börjar handla, samtidigt är man dock rädd för att missa tåget. DN 7 ⁄ 5 1987, s. 35.
δ’) vara l. finnas med på l. hoppa på tåget, ta till vara l. utnyttja tillfället osv., (komma att) medverka l. deltaga. Bankerna .. har också hoppat på tåget. SvD 20 ⁄ 10 1987, s. 22. Ryssland finns med på tåget, och dess aktiva engagemang behövs om en fred ska bli bestående. DN 14 ⁄ 5 1999, s. A2.
β) gå som tåget, om företag l. tillställning l. händelseförlopp o. d.: gå (se d. o. IV 1) mycket bra. (Föreställningen) går som tåget och har blivit en jättesuccé. Expressen 15 ⁄ 8 1990, s. 37. Nu går våra exportföretag som tåget tack vare kronans fall. SvD 17 ⁄ 9 1994, Näringsliv s. 8.
γ) [uttr. går enl. traditionen tillbaka på namnet på ett av de första till Sv. importerade ångloken som år 1856 döptes efter den ss. klent begåvad ansedde sv. prinsen August (1831–1873)] dummare än tåget, synnerligen dum; jfr DUM 5 a α. SvD 9 ⁄ 3 1978, s. 18. Man måste vara dummare än tåget om man inte förstod att det fanns falska och riktiga Vietnam-desertörer. GT 29 ⁄ 6 2007, s. 36.
4) [jfr motsv. anv. av t. zug] ss. senare led i ssgr, om (ngt som utgör resultatet av) visst slags dragande (se DRAGA, v. I); jfr DRAG I. — jfr ANDE-, HÅR-, OVAN-, SAMMAN-TÅG m. fl.
-ATTENTAT. attentat utfört på l. mot tåg. Almquist VärldH 9: 672 (1934). Hundratals döda i tågattentat de senaste åren. DN 20 ⁄ 2 2007, s. A15. —
-BEFÄLHAVARE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) om järnvägstjänsteman som för befäl över o. är (högsta) ansvarig för säkerheten o. ordningen på tåg i trafik. TjReglSJ 1877, s. 55. Huruvida skadad (järnvägs)biljett skall anses giltig, avgöres å tåg av tågbefälhavaren och å station av stationsföreståndaren. SFS 1925, s. 713. —
-BELASTNING. (i fackspr.) belastning som utgörs av tåg; äv.: tågs belastning. Vid beräkning af tågbelastningen bör som grund läggas ”den bruttolast, som af det minst kraftiga bland de till nyttjande afsedda godstågslokomotiven kan framdragas med bibehållen medelhastighet”. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 201 (1880). Beräkning av tågbelastningens inverkan å en bros olika konstruktionsdelar. SFS 1919, s. 347. —
-BETJÄNING. (†) koll.; jfr betjäning 3 o. -personal. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 19, Bil. 2, s. 34. SAOL (1973). —
-BETJÄNT. (förr) om järnvägstjänsteman (av lägre grad) tillhörande tågbesättning; jfr betjänt, sbst. 2. Förslaget, att .. tågbetjent, som fyllt 60 år, skall vara pligtig omedelbart ingifva afskedsansökan. SD(A) 1896, nr 599, s. 2. 2NF 4: 252 (1905). —
-BUD. särsk. (förr) om (yngre) person som (yrkesmässigt) sålde tidningar på tåg; jfr bud 7 slutet. 3NF 18: 929 (1933). Den yngste medlemmen i rånartrion, ett tågbud, dömdes till ungdomsfängelse. SvD(A) 1960, nr 307, s. 7. —
-BYTE. byte (se d. o. 6) av tåg; jfr -ombyte. Edgren Kovalevsky 182 (1892). Utlänning, som genomreser förbjudet område, äger icke avstiga tåget för annat ändamål än tågbyte. SFS 1940, s. 772. —
-DIRIGENT. (†) tågklarerare; tågledare. Stationsinspektor, som tillika är tågdirigent, kan erhålla ett tilläggsarfvode efter högst 300 kronor för år. SFS 1897, nr 87, s. 4. SFS 1920, s. 915. —
-DIRIGERING. (†) klarering (se klarera 5 b) av tåg; tågledning (se d. o. a). BtRiksdP 1899, 6Hufvudtit. s. 170. De rent trafiktekniska eller merkantila funktioner, som äro förknippade med tågdirigering, taxesättning, förrådsupphandling. TT 1933, Allm. s. 46. —
-DÖD. särsk. om (serie av) död(sfall) som har samband med l. orsakas av tåg (om ä. förh. i sht av att vagnsdörr av misstag öppnades under färd); i sht i sg. best. Många kungsörnar drabbas av tågdöden. ST 4 ⁄ 7 1955, s. 3 (i rubrik). SJ sätter in säkrare lås i kampen mot tågdöden. DN(A) 25 ⁄ 3 1964, nr 83, s. 2. —
-DÖDAD, p. adj. dödad av tåg. SDS 13 ⁄ 9 1958, s. 2. Tågdödade renar är ett stort problem för banverket och SJ. DN 17 ⁄ 1 1994, s. A5. —
-FINKA. (numera mindre br.) godsfinka; jfr finka, sbst.2 2. SDS 1899, nr 8, s. 1. Personal .. som .. beordrats leda och åtfölja transport av explosiv vara, äger att taga plats i medföljande personvagn eller tågfinka. SFS 1935, s. 524. SAOL (1973). —
-FÄRJA. jfr färja, sbst.1 b. Tvenne .. isbrytande tågfärjor trafikera för den stora sibiriska järnvägens räkning Baikalsjön. VFl. 1909, s. 24. —
-FÖRARE. särsk. till 3: lokförare; äv.: förare av tunnelbanetåg; jfr förare 2; förr äv. [jfr t. zugführer]: (ss. tågbefälhavare tjänstgörande) tågkonduktör. WoJ (1891). På tåget tjänstgöra förutom lokomotivförare och eldare blott en man, tågföraren, hvilken skall sköta, jämte en vanlig konduktörs åligganden, äfven tjänsterna såsom packmästare, biljettförsäljare och växelkarl. TT 1903, V. s. 42. Expressen 28 ⁄ 1 1990, s. 13 (i fråga om tunnelbana). Tågföraren hade inte en chans att undvika smällen när en traktor med släp plötsligt körde upp på spåret. KvällsP 31 ⁄ 8 2007, s. 24. —
-FÖRBINDELSE. jfr förbindelse 1 c. NerAlleh. 1886, nr 171, s. 4. Sovjetunionen planerar att inrätta en direkt tågförbindelse mellan Moskva och Stockholm. DN(A) 27 ⁄ 12 1964, s. 9. —
-FÖRING. (i sht i fackspr.) organisering l. styrning av tågtrafik. SFS 1918, s. 2519. Med effektivare tågföring och dubbelspår skulle såväl samhället som enskilda vinna betydande fördelar. GbgP 19 ⁄ 1 1985, s. 10. —
-FÖRSENING. jfr -rubbning. TT 1899, Allm. s. 346. Snön vållar tågförseningar i Västsverige. Upsala 26 ⁄ 2 1954, s. 1. —
(2 slutet) -GRÄSHOPPA. (†) vandringsgräshoppa. Tåggräshoppan är nästan fingerslång; de flyga i stora skaror, lika moln, och, der de slå ned, förtära de allt slags gröda, ofta på en enda natt. Hartman Naturk. 245 (1836). WoJ (1891). —
-HASTIGHET~002, äv. ~200. jfr hastighet 3 c. Lokomotivförarens skyldighet att vid reglerande af tåghastigheten akta på rimfrosts och vätas inverkan på skenornas halhet. AB 7 ⁄ 2 1865, s. 3. —
-HEM. (förr) om ett slags vandrarhem l. enklare hotell bestående av ett med sovvagnar o. restaurangvagn utrustat tåg. SvD(A) 18 ⁄ 4 1926, s. 26. En vecka i taget kommer tåghemmen att rulla med varje omgång passagerare. DN(B) 21 ⁄ 3 1947, s. 7.
Ssg (förr): tåghems-resa. Under de två år, som denna verksamhet bedrivits, ha tåghems-resorna varit inriktade på en tids vistelse i Jämtlandsfjällen. SD(A) 9 ⁄ 2 1927, s. 1. —
-KILOMETER. (i sht i fackspr.) måttenhet betecknande befordran av ett tåg en kilometers väg; jfr -mil. TT 1887, s. 103. Kontraktet på Öresundståg gäller 17 miljoner tågkilometer per år. Sydsv. 11 ⁄ 1 2008, s. A6. —
-KLARERARE. om järnvägstjänsteman som (på järnvägsstation) handhar o. ansvarar för tågens klarering (se klarera 5 b) o. expediering (se expediera 2 b); jfr -dirigent, -expeditör. 2NF 34: 689 (1922). När SJ införde datoriserad tågklarering hade man som policy att alla tågklarerare som tidigare arbetat manuellt skulle få undervisning i den nya tekniken. DN 24 ⁄ 12 1995, s. A4. —
-KOLLISION. jfr kollision 1 o. -krock, -sammanstötning. SAOL (1950). Den våldsamma tågkollisionen väster om Moskva .. krävde minst 40 liv. DN 5 ⁄ 3 1992, s. A8. —
-KONDUKTÖR. konduktör (se konduktör, sbst.2 4) som tjänstgör på tåg; jfr -betjänt, -förare, -mästare, -värd o. järnvägs-konduktör. SAOL (1950). Efter att ha arbetat som tågkonduktör skolar han nu om sig till lärare. DN 12 ⁄ 3 2002, s. A53. —
-KONTROLLÖR. (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) jfr kontrollör. PT 1911, nr 36 A, s. 2. Stationsskrivare kan också fungera som tågkontrollör och inspekterar konduktörspersonalen bl.a. genom biljettkontroll på tågen. SvYrkeslex. nr 560 a, s. 1 (1954). —
-LEDARE. jfr -dirigent, -ledning a. SvD(A) 5 ⁄ 1 1916, s. 7. Jämfört med trafikledning genom tågledaren, som per telefon har kontakt med tågklarerare på varje station, ger fjärrblockering större trafikkapacitet. NE 6: 359 (1991). —
-LEDES. med l. via tåg. Fem Hjulsjöynglingar .. öfvernattade och lemnade tågledes marknaden påföljande dag. SDS 1896, nr 429, s. 2. —
-LEDNING.
1) ledning (se ledning, sbst.2 1) av tågtrafik (inom större område); särsk. konkret, om person l. (vanl.) grupp av personer som utövar sådan ledning (jfr ledning, sbst.2 1 slutet, o. -ledare); jfr -dirigering. Auerbach (1915). Med tågledning förstås ledandet av tågens planmässiga gång, t. ex. anordnande av behövliga extratåg, ändring av tågmöten och tågförbigångar vid tåg-försening m. m. Engström o. Carlson HlednTrafik. 33 (1917). Tågen fick .. åka i snigeltakt in till Stockholm, lotsade av tågledningen på centralen. DN 10 ⁄ 1 1995, s. D2.
2) jfr ledning, sbst.2 2 b. SJ 3: 206 (1906). Barn skadades av nedriven tågledning. GbgP 13 ⁄ 6 2007, s. 14. —
-LUFFA, -ning. resa omkring (utomlands) med tåg (på biljett som berättigar till visst l. obegränsat antal resor under viss tid o. inom visst område); jfr luffa, v.1 2. SvD 23 ⁄ 5 1973, s. 12. Hon tågluffar. Hon kan befinna sig ungefär var som helst. Mankell Villospår 386 (1995).
-LÄGENHET~002 l. ~200. (möjlighet l. tillfälle till) tågtransport; jfr lägenhet 5 o. järnvägs-lägenhet. SFS 1911, nr 110, s. 51. Jag satt med barnen i två dygn och väntade på en tåglägenhet. DN 16 ⁄ 4 1999, s. A8. —
(1) -MARSCH. (förr) om marsch (se marsch, sbst.1 1 a) som företogs utanför fiendes verkningsområde, motsatt: krigsmarsch; jfr freds-marsch. Lefrén Förel. 2: 185 (1817). Tågmarsch utföres på så stort afstånd från fienden, att en sammanstötning med honom icke är möjlig. FälttjRegl. 1900, s. 2. —
-MIL. om av tåg tillryggalagd mil (se mil, sbst.1); i sht förr äv. ss. måttenhet (jfr -kilometer). Inkomsten för hvar tågmil. SvTidskr. 1871, s. 220. Det är perfekt att kunna döda några långtråkiga tågmil i biovagnen längst bak. Expressen 27 ⁄ 3 2005, s. 54. —
-MÄSTARE. tågkonduktör; särsk. (om ä. förh.) om tågkonduktör med högsta tjänstegrad o. behörighet att tjänstgöra som tågbefälhavare. PT 1908, nr 277 B, s. 1. Tågmästare, konduktör och telegrambud erhålla uniformspersedlar in natura. Engström o. Carlson HlednTrafik. 14 (1917). En tågmästare blir misshandlad av en passagerare på tåget mellan Kållered och Göteborg. GT 25 ⁄ 10 2003, s. 20. —
-MÖTE. möte mellan tåg. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 201 (1880). Om det inte är personalbrist, signalfel, motorhaveri eller tågmöten så är det någon dörr som krånglar. DN 16 ⁄ 3 2006, s. A6. —
-OLYCKA~020. olycka (se d. o. 2) som drabbar tåg l. med tåg inblandat; jfr -missöde o. järnvägs-olycka. Auerbach (1915). —
-OMBYTE~020. (numera bl. tillf.) tågbyte; jfr ombyte 1 a β α’ slutet. Efter lika många tågombyten, som det finns olika jernvägsbolag i Schweiz, anlände vi till S:t Blaise. Edholm C15T 145 (1865). —
(1) -ORDEN. (†) tågordning (se d. o. 1); särsk. konkret; jfr orden 1 c. När .. (soldaterna) nu komme, begynte Dacken med sitt partij skiute flux på theres toghorden. HH 20: 84 (c. 1580). Tugh Orden och Slachtorden. Brahe Oec. 26 (c. 1580; uppl. 1971). 1VittAH 1: 188 (1755). —
-ORDNING.
1) (numera bl. i skildring av ä. militära förh.) till 1: ordning (se d. o. 1 b α) l. formering i vilken trupp tågar (vid tågmarsch) (jfr 3 o. -orden o. marsch-ordning 1); förr äv. dels konkret, om trupp i sådan ordning, dels utvidgat: processionsordning. När en heel Krijgzmacht toghar fram i tughordning, så att then ene ledhen fölier then andre .. hänger doch hela tughet icke ihoop, wthan ther äre rum emellan, och huar ledh hafuer sin ende, Synes doch hela tughordningen wara en rörelse. Forsius Phys. 37 (1611). Nu .. skred processionen .. i sakta tågordning .. till Carlsplatz. AnderssonBrevväxl. 1: 232 (1851). En hastig och oförutsedd öfvergång från tåg- till stridsordning kan .. under hinderliga vägförhållanden vara svår nog. Holmberg Artill. 4: 144 (1886). I sekreta utskottet .. behandlades ärenden om tågordning och inkvartering. SvRiksd. 5: 50 (1934).
2) (numera bl. i skildring av ä. militära förh.) till 1: skriftlig order l. (lag)bestämmelse rörande (formering av) tåg(marsch) l. marsch; jfr ordning 3 b o. marsch-ordning 2. Stiernman Com. 2: 813 (1657). Så mycken skjuts, som .. (de) likmätigt nåd. tågordningen bestods. 2RA 3: 776 (1734). Så uphäfdes ändteligen genom 1696 års Tågordning friskjutsen för Krigsfolket. LBÄ 16–17: 76 (1798).
3) i bildl. anv. av -ordning 1, 2, om viss (av lag l. hävd l. gammal vana o. d.) bestämd (o. ofta långsam o. stelbent) ordning(sföljd) l. procedur varmed något utförs l. behandlas l. sker; särsk. i sådana uttr. som (den) vanlig(a) tågordning(en), den sedvanliga proceduren l. det sedvanliga händelseförloppet; förr särsk. i sådana uttr. som (Kunglig majestäts) nådig(a) tågordning, i fråga om omständligt o. byråkratiskt tillvägagångssätt (jfr -ordning 2 o. nådig 3 a γ). Mont-Louis FrSpr. 264 (1739). Allt är här fredligt och går fram i wanlig tågordning. Berzelius o. Palmstedt Brevväxl. 2: 423 (1838). Den nådiga tågordningens och de årslånga utredningarnas tid måste oåterkalleligen vara förbi. SvFl. 1940, s. 132.
4) (†) till 3; jfr ordning 3 b o. -plan. TT 1880, s. 35. Tågordningen å stationen är ett utdrag ur .. tjänstgöringstidtabellerna upptagande .. samtliga tågs tågvägar, ankomst- och avgångstider, tågmöten och tågförbigångar. Engström o. Carlson HlednTrafik. 26 (1917). —
-PASSAGERARE. jfr passagerare 1 o. -resande, p. adj., -resenär o. järnvägs-passagerare. SAOL (1950). Tågpassagerarna fick fortsätta resan med bussar. GT 28 ⁄ 8 2004, s. 21. —
-PENDLA, -ing. jfr pendla 2 a. Han tjänstgör i Linköping, bor i Stockholm, tågpendlar i veckohelgerna. DN 12 ⁄ 2 1992, s. D3. —
(1) -PENNINGAR, pl. (tåg- 1637–1701. tåge- 1667–1686) (†) om sold till i krigståg deltagande soldat; jfr penning 5 n. Medan Olof war Knechtt och då Lågh siuk .. hade Michil godwilligen sagdt gif migh ruste och togh Penningr will iag draga vth et togh. UpplDomb. 1: 128 (1637). KKD 7: 7 (1701). —
-PERSONAL. personal (se personal, sbst.1 II 2) som tjänstgör på tåg; jfr -besättning, -betjäning. ReglTjSJ 1858, s. 43. Resande är skyldig uppvisa sin biljett, så ofta sådant påfordras av stations- eller tågpersonalen. SFS 1925, s. 713. —
-PLAN. i sht järnv. jfr plan, sbst.1 II 2, o. -ordning 4. Emellertid fordrar användandet af ett högt gränsvärde (för tåghastigheter) särskildt stor omsorg vid exempelvis utarbetandet af tågplanerna. 2UB 9: 268 (1905). —
-RADIO. särsk. (i sht i fackspr.) om radio (se d. o. 1, 2) varmed tåg står i kontakt med tågledningen. AB 17 ⁄ 8 1947, s. 9. Om erfarenheterna blir positiva kommer man så småningom att utrusta loken på alla större huvudlinjer med tågradio. DN(A) 11 ⁄ 7 1964, s. 3. —
-RESANDE, p. adj. som reser med tåg; äv. substantiverat: tågpassagerare; jfr järnvägs-resande. Den tågresande allmänheten. Anträffad tågresande utan biljett. Flyckt o. Wiberg JärnvHb. 159 (1915). —
-RUBBNING. (†) störning (i sht försening) i tågtrafik; jfr rubbning 2. BtRiksdP 1881, 6Hufvudtit. s. 38. SFS 1935, s. 538. —
-RÅTTA. (numera föga br.) om tjuv som begår stöld på tåg; jfr råtta 2 b β slutet. Tågråtta gör goda kap på nattågen. SvD(A) 12 ⁄ 11 1930, s. 3. SAOL (1998). —
-RÖRELSE. särsk. (i sht järnv.) om (tidtabellsenligt) framförande av tåg (utanför stationsområde) (jfr rörelse 1 e); äv. konkretare; i sht förr äv. mer l. mindre liktydigt med: tågtrafik (jfr rörelse 3). För trafiksäkerheten vid .. (Kattarps station) erfordras .. med hänsyn till den lifliga tågrörelsen, som derstädes eger rum, .. att tågspårens vexlar förses med centrala ställverk och förreglingsanordningar. BtRiksdP 1897, 6Hufvudtit. s. 88. Nuvarande järnvägssystem har inte kapacitet att hantera fler tågrörelser. GbgP 23 ⁄ 2 2007, s. 55. —
-SAMMANSTÖTNING. (numera föga br.) tågkollision; jfr sammanstöta I 1 b. TT 1880, s. 65. SAOL (1973). —
-SET. om sammanfattningen av de med varandra fast hopkopplade vagnarna i motortåg; jfr -sätt. Expressen 5 ⁄ 5 1990, s. 34. Alla avgångar över Öresundsbron (ska) hädanefter bestå av minst två tågset, i vissa fall även tre. KvällsP 3 ⁄ 1 2007, s. 2. —
-SIGNAL. signal (se d. o. 3) till l. från tåg; äv. konkret (jfr signal 4); jfr järnvägs-signal, spår-signal, stations-signal 2. ReglTjSJ 1858, s. 17. En tågsignal kan höras på 3.300 alnars afstånd. Dagen 19 ⁄ 1 1898, s. 3. Klottrare har vid flera tillfällen förstört tågsignaler. KvällsP 2 ⁄ 9 2002, s. 10. —
-SJUK. jfr sjö-sjuk. Den stackars pojken blir så förfärligt tågsjuk. Hammarling Wodehouse JeevesKlar. 56 (1937). —
-SPÅR. järnv. om vart särskilt av de spår (se spår, sbst.3 2) som (huvudsakligen) används för tågtrafik, motsatt: sidospår (jfr huvud-spår); äv. allmännare, liktydigt med: järnvägsspår. BtRiksdP 1897, 6Hufvudtit. s. 88. För att hindra att vagnar från sidospår löpa ut i tågspår användes spårspärr eller skyddsväxel. Engström o. Carlson HlednTrafik. 19 (1917). På stationen sneddade jag över tågspåren för att undvika spärren. Expressen 5 ⁄ 12 1997, s. 14. —
-STATION. [jfr amerik. eng. train station] järnvägsstation. Hufvudstadsbl. 7 ⁄ 6 1988, s. 22. Kostnad för transfer till och från flygplatser och tågstationer tillkommer. Expressen 18 ⁄ 3 2007, s. 58. —
a) (oplanerat l. oregelmässigt) hejdande av tåg l. avbrott i tågtrafik; äv. konkret, om anordning för att (vid nödläge) stoppa tåg. Höststormen vållar krångel, tågstopp, ras. Upsala 29 ⁄ 10 1927, s. 4. SJ:s nya tågstopp som hindrar lokförarna att köra mot rött ljus är nu i funktion på södra stambanan. SvD 22 ⁄ 4 1980, s. 16.
b) tåguppehåll; äv. konkret, närmande sig l. övergående i bet.: hållplats. DN 27 ⁄ 8 1987, Runt stan (Solna, Sundbyberg) s. 5. Ett tågstopp i Åsa kan börja byggas redan under nästa år. GbgP 6 ⁄ 11 2007, s. 12. —
-SÄTT. om (två l. flera) med varandra hopkopplade vagnar i tåg (jfr sätt, sbst.5 3); äv. dels med inbegrepp av lok l. motorvagn o. d., liktydigt med: tåg, dels: tågset. SD(L) 1896, nr 496, s. 1. Loket .. gick upp .. för att hämta det tågsätt som skulle avgå kl. 16,45. SvD(A) 1935, nr 42, s. 12. Järnvägsrälsar korsade gatorna, ibland klingade varningssignaler när tågsätten backade och kryssade sig fram mellan packhusen. Tunström Julorat. 170 (1983). NTeknik 1998, nr 46, s. 19 (om tågset). —
-TID. jfr tid, sbst. 12. (Punktligheten) är .. på järnvägarne så stor, att de beräknade tågtiderna i medeltal icke öfverskridas med mer än 1 %. EkonS 1: 349 (1893). —
-TIDTABELL~002, äv. ~200. jfr tid-tabell; särsk. konkret; jfr -tabell o. järnvägs-tidtabell. PT 4 ⁄ 7 1901, s. 2. Ingen .. hade .. den aktuella tågtidtabellen i fickan. Expressen 19 ⁄ 8 1996, s. 40. —
-TJÄNST. särsk. dels (i sht järnv.) i fråga om person: tjänstgöring på tåg, dels (numera i sht i skildring av ä. förh.) i fråga om lok, om användning l. utnyttjande i tågtrafik; jfr tjänst 2. Haken .. passa plogarne till samtliga maskiner, som gå i tågtjenst. TT 1881, s. 54. 2NF 13: 444 (1910; i fråga om person). —
-TRAFIK. jfr trafik 3 a o. -rörelse o. järnvägs-trafik. 2UB 9: 153 (1905). Bil- och lastbilstrafik skadar miljön mycket mer än tågtrafik. NorrkpgT 28 ⁄ 8 2008, s. 38. —
-TRANSPORT. järnvägstransport. SAOL (1950). Säkerheten för tågtransporter med farligt gods. DN 14 ⁄ 4 2000, s. C6. —
-TÄTHET~02 l. ~20. jfr täthet 4. KrigVAH 1922, s. 114. Järnvägarnas tågtäthet och tåghastighet komma .. att väsentligen ökas, när banorna elektrifieras. HandInd. 361 (1926). —
-UPPEHÅLL~002, äv. ~200. (planerat o. tidtabellsenligt) uppehåll av l. för tåg (vid station l. hållplats); jfr -stopp b o. stations-uppehåll. TT 1880, s. 35. —
-URSPÅRNING~020, äv. -URSPÅRING~020. jfr spåra ur 1. Klint (1906). Orsaken till tågurspårningen är ännu okänd. Expressen 9 ⁄ 10 1992, s. 12. —
-VAGN. järnvägsvagn; äv.: tunnelbanevagn. Upsala 13 ⁄ 10 1954, s. 8. DN 6 ⁄ 7 1995, s. D2 (om tunnelbanevagn). —
-VISSLA. jfr lokomotiv-vissla. Essén KessSthm 69 (1916). Tågvisslans ljusa flöjttoner. Gustaf-Janson Oskuld. 227 (1968). —
-VÄG. särsk. järnv. om det l. de (delar av) spår varpå (visst) tåg framförs l. är avsett att framföras (på väg in i l. ut ur stationsområde). TT 1898, Byggn. s. 137. På bildskärmarna kan operatörerna se hur växlarna ligger, vad signalerna visar, var tågen befinner sig och hur tågvägarna är lagda. GbgP 2 ⁄ 4 1983, s. 11. jfr genomfarts-, infarts-tågväg.
Ssg (förr): tågvägs-hävstång. om hävstång l. spak avsedd för l. använd vid säkrande av tågväg. TT 1897, Allm. s. 236. —
-VÄRD. om person som yrkesmässigt ger passagerare på tåg (l. järnvägsstation) hjälp o. service; äv. mer l. mindre liktydigt med: tågkonduktör. Forssberger Brandg. 16 (1959). Två tågvärdar stoppade passagerarnas biljettpengar i egen ficka. GT 28 ⁄ 3 2008, s. 44. —
B (†): TÅGE-PENNINGAR, se A.
Spalt T 3525 band 36, 2010