Publicerad 1910 | Lämna synpunkter |
BILJETT biljät4 (bilje´tt Weste), sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er ((†) billets). billet (Swedberg Schibb. H h 3 a (1716), Dalin Arg. 2: 122 (1754), 1 SAH 1: 37 (1786, 1801) m. fl.). billett Knöppel Mannsschol. 19 (1741: billetter, pl.), C. A. Hagberg i SKN 1843, s. 59 (: billetter, pl.), m. fl. bilet Billbergh Sjelfbiogr. 21 (1838). bilett Thunberg Resa 1: 51 (1788: biletter, pl.). biliet Salberg (c. 1690). billiet Riccoboni Catesby 94 (1761). billiett Växiö rådstur. prot. 26 nov. 1730 (: billietter, pl.), Palmfelt Qvinnoskol. 7 (1738: billietter, pl.). billiette Riccoboni Catesby 141 (1761). bilget S. Agrell (1710) i Karol. krig. dagb. 5: 154. biljet Moberg Hjelpr. 64 (1796). biljett Leopold i SAH 1: 249 (1801) osv.)
1) [jfr motsv. anv. i t., ä. eng. o. fr.] kortare skriftligt (privat) meddelande, i allm. till en i närheten befintlig person, vanl. skrifvet på ett hopviket o. försegladt pappersblad; mindre bref. Billét, en Zedel, litet bref, biliet. Salberg (c. 1690). At the om Söndagen .. skrifvit sig Billietter emillan i Kyrckian, under varande Gudz tienst. Växiö rådstur. prot. 26 nov. 1730. Hon sig ned på miuka sophan sätter, / Och täncker ut ett svar på sin amants billietter. Palmfelt Qvinnoskol. 7 (1738). Billet til et Fruentimber, Om Fettisdagen, jemte en stor ny Biörke-qvast. Nordenflycht QT 1745, s. 161 (öfverskrift). Hvar och en af them (dvs. prisskrifterna som inlämnas till Svenska akademien) vare .. försedd med någon Tänkeskrift, hvilken tillika finnes på en bilagd förseglad billet, hvilken åter innehåller Författarens namn. 1 SAH 1: 37 (1786, 1801). De små biljetter, som han .. emottog från henne. Rydberg Ath. 316 (1859; uppl. 1866: bref). En dag i början af april fick jag en biljett från excellensen Sparre, däruti han bad mig om ett besök. De Geer Minnen 1: 142 (1892). En intressant motsats till det konstnärligt utarbetade brefvet bildar biljetten, skrifven i hast och till en person, som ej befinner sig långt från den skrifvande. Cederschiöld Skriftspr. 297 (1897, 1902). — jfr BJUDNINGS-, KALLELSE-, KÄRLEKS-BILJETT m. fl. äfvensom BILLET-DOUX.
Anm. Bet. 1, som tidigast var ordets enda bet. i sv., har numera trädt i bakgrunden för bet. 3, som nu är dess hufvudbet.
2) [jfr fr. billet de visite] (†) visitkort; jfr VISIT-BILJETT. (Katarina II) gjorde .. visite hos grefven af Gottland (dvs. G. III) med billet, som fördes i vagn af premierministern Barenskoi och lämnades till svenska hofbetjäningen. Förh. o. upps. 20: 324 (c. 1785). — jfr NOTIFIKATIONS-BILJETT.
3) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] tryckt l. skrifvet märke l. bevis hvilket berättigar innehafvaren till delaktighet i viss förmån l. rättighet (jfr dock e). Gula, gröna, röda biljetter. Köpa l. lösa, sälja biljetter. Biljetter till middagen à 20 kronor lösas vid ingången. Lindfors (1815). Almqvist (1844). (Det) meddelas, att midsommaraftonen sålts 5,000 biljetter (till utställningen). LD 1907, nr 144, s. 2. — jfr ABONNEMANGS-, ARBETAR-, BAD-, BARN-, DAM-, ENTRÉ-, FRI-, GRATIS-, GÅNG-, HERR-, INTRÄDES-, PLANK-, PLATTFORMS-, RAK-, SÄSONG-, VECKO-BILJETT m. fl. — särsk.
a) inträdeskort o. d. som berättigar innehafvaren till bevistande af (teater)föreställning, förevisning, konsert, föredrag, festlighet o. d. Biljett till ståplats, till parkett, till första, andra, tredje raden. Biljetter till förhöjda priser. Biljetter säljas spektakeldagen från kl. 11. Alla biljetterna äro utsålda. Knöppel Mannsschol. 19 (1741; i fråga om teaterföreställning). Nästk. Långfredag .. blifver .. på .. Riddarhus-Salen .. upfördt, Pergoleses Passions-Musique … Billetter .. finnes på Beckers Caffé-Hus. PT 1758, nr 23, s. 4. Billeter finnas til köps för 16 ss. sp. st. .. vid ingången til Concerten. GT 1788, nr 9, s. 4. Jag (var) ofta på spektaklet men köpte sällan eller aldrig själf min biljett. De Geer Minnen 1: 70 (1892). ”Två biljetter på parkett, så nära scenen som möjligt”, sade jag till biljettförsäljerskan. Wahlenberg Skymt. ans. 117 (1902). PT 1909, nr 291 A, s. 1. — jfr KONSERT-, LOGE-, PARKETT-, PARTERR-, SPEKTAKEL-, STÅ-, TEATER-BILJETT m. fl.
b) för resa å tåg, ångbåt, spårvagn m. m. gällande kort o. d., vanl. försedt med uppgift på afgångs- o. ankomstort samt pris. Biljetterna! (utrop af konduktör innebärande uppfordran till passagerarna att visa upp sina biljetter). Köpa biljett till första, andra, tredje klass. Biljetterna klippas på tåget af konduktören. Köpa biljett och pollettera. Biljetten gäller endast afstämplingsdagen. Folk, som köpt biljetter till salong och akterdäck, fråga ej särdeles efter hvad som händer pöbeln derframme på fördäcket och vid skansen. Almqvist Det går an 14 (1839). SFS 1862, nr 21, s. 4 (se under BILJETT-KONTOR). Man tänke sig redovisningen för försålda biljetter på en station, då man vet, att på en sådan kan säljas biljetter till alla andra, för olika sorters tåg, för tre olika vagnsklasser och i värsta fall 10 sorters biljetter för hvarje klass! Söderblom Zontariff 6 (1896). Våra kombinerade biljetter räkna sin tillvaro från år 1884. L. G. Englund i Statens järnv. 4: 206 (1906). — jfr AKTERDÄCKS-, BOK-, DUBBEL-, DÄCKS-, FAMILJE-, FÖRDÄCKS-, HALF-, HEL-, HUND-, HYTT-, JÄRNVÄGS-, KUPONG-, MÅNADS-, PARTI-, PASSAGERAR(E)-, PERRONG-, PERSON-, PRISSKILLNADS-, RABATT-, RETUR-, RUNDRESE-, SALONGS-, SKILLNADS-, SNÄLLTÅGS-, SOFVAGNS-, SPÅRVAGNS-, SÖNDAGS-, TILLLÄGGS-, TRUPP-, TUR- OCH RETUR-, ZON-, ÅNGBÅTS-, ÅRS-BILJETT m. fl.
c) (förr) om ett slags med stämpel försedt, mot viss afgift tillhandahållet intyg, hvarigenom intygets innehafvare erhöll rätt att deltaga i vissa slags lotterier, spel o. d. Genom denna inrättningen med Billetter kunna de som ej sjelfve äga tilfälle vara tilstädes (vid en offentligen anställd tärningskastning om möbler m. m.), genom Commissionairer med lika säkerhet förrätta sina Kast. DA 1771, nr 22, s. 2. — jfr SPEL-BILJETT.
d) (knappast br.) pollett (för erhållande af gratisportion o. d.). Gif henne en billett för fattigsoppa. Bremer Nina 197 (1835).
e) (förr, särsk. om utl. förh.) i vissa skolor användt tecken som utdelas för erhållande af belöning l. undergående af bestraffning. För visad flit lemna de (dvs. lärarna vid en tysk skola) vissa biljetter (åt lärjungarna), af hvilka femtio berättiga till en gyllene spiks inslående uti merittaflan. Broocman Ber. 2: 57 (1808). — jfr BESTRAFFNINGS-, EXAMENS-, MONITÖR-BILJETT.
f) (i Finl., förr) om vissa af ngn öfverordnad person l. myndighet utfärdade bevis. Att icke tillåta, det någon af gemenskapen må utan tillstånd och billet af Compagnie-Befälhafvaren begifva sig utom den ort hvarest han är inqvarterad. SPF 1811, s. 145. — jfr TILLSTÅNDS-, VISTELSE-BILJETT.
g) [jfr fr. billet de banque] (förr) om visst slags obligationer. Vårt Rikes Banque är icke i den belägenhet at dess Billets behöfva undergå någon förändring. Ehrenhoff Anl. t. närm. granskn. 23 (1763). Riks-Skattkammarens räntebärande billetter. SPF 1841, s. 409. — jfr BANKO-, RIKSKREDIT-BILJETT.
-BOK~2. jfr -HÄFTE. Biljettböcker för 40 resor säljas till 8 kr. å linien Stockholm—Stocksund. PT 1901, nr 3, s. 3. Auerbach o. Blomqvist (1907). —
-BYRÅ~20, äfv. ~02. (Till operan i Petersburg) bruka somliga köpa hela hopen biljetter och sedan sälja dem med vinst, då i biljettbyrån inga mera finnas att tillgå. Wallin Bref o. dagb. 6 (1840). Bottenvåningen (i hotell Waldorf i New York) innehåller .. biljett- och resgodsbyråer. 2 Uppf. b. 1: 308 (1898). —
-EMOTTAG-, se -MOTTAG-. —
-EXPEDITION ~0002 l. ~0102. expedition där biljetter försäljas. särsk. till 3 b. Biljettexpeditionen för södergående tåg. VL 1908, nr 94, s. 5. —
-FÖRSÄLJARE~0200. Almqvist Pal. 13 (1838). En .. stationskarl, hvilken .. användts som biljettförsäljare vid Centralen. VL 1908, nr 94, s. 5. —
-FÖRSÄLJNING~020. (Kamreren vid Kungl. teatern) kontrollerar billetförsäljningen. Regl. f. K. theat. 1834, § 7. Inkomsten af biljett- och katalogförsäljning (vid nationalmuseum). Stockholm 1: 421 (1897). Lokalexpeditionen för biljettförsäljning å Vesteråsbanan. VL 1908, nr 94, s. 5. —
-FÖRSÄLJNINGS-KONTOR—010~02. (numera knappast br.) biljettkontor. särsk. till 3 a. DA 1808, nr 1, s. 3. Med .. Kongl. Maj:ts .. tillstånd blifver uti .. Theaterns Salong Maskerad-Bal i dag … Inträdes-Biljetter .. köpas uti Billjet-Försäljnings-Kontoren. Därs. 1824, nr 77, s. 4. Dalin (1850). —
-HÄFTE~20. häfte innehållande biljetter; jfr -BOK. särsk. till 3 b. Biljetthäfte (för rundresa) skall uppvisas för tågpersonalen när helst sådant påfordras. Ill. Sv. 1: X (1882). Biljetthäften, innehållande 25 andra- eller 50 tredjeklassens tilläggsbiljetter (för resa å snälltåg). L. G. Englund i Statens järnv. 4: 209 (1906). —
-INNEHAFVARE~00200. GT 1788, nr 90, s. 4. SFS 1862, nr 21, s. 5. L. G. Englund i Statens järnv. 4: 206 (1906). —
-KASSA~20.
1) kassa som innehåller (l. består af) för biljetter mottagna penningar. En .. stationskarl .. (som) afvikit .. efter att ha på bedrägligt sätt åtkommit ur biljettkassorna cirka 3300 Kr. VL 1908, nr 94, s. 5.
2) rum l. ställe där biljetter försäljas. Kring (väntrummet i badhuset) .. ligga biljettkassa, hufvudkontor, kaférestaurant m. fl. lokaler. Tekn. tidskr. 1898, B. s. 129. —
-KONTOR~02. lokal för försäljning af biljetter. Almqvist (1844). Biljetter à 12 sk. B:ko (hälften för barn och soldater) erhållas i biljettkontoret vid ingången (till Tivoli). Snällp. 1848, nr 30, s. 4. Rättighet till plats å bantåg förvärfvas genom lösen af biljett, emot kontant betalning, vid det på hvarje station befintliga biljettkontor. SFS 1862, nr 21, s. 4. 2 Uppf. b. 9: 297 (1906). —
-LUCKA~20. [jfr t. billetschalter] lucka i biljettkontor l. biljettexpedition gm hvilken biljetterna utlämnas. Den för biljettluckans stängning utsatta tid. SFS 1862, nr 21, s. 5. Billjettluckor funnos å ömse sidor om ingången (till teatern). Wieselgren Bild. 79 (1887, 1889). Publiken kommer säkert att bilda kö vid biljettluckan. Cederschiöld o. Olander Sv. spr. 145 (1904). —
-LÖSEN~20. penningbelopp som erlägges för en biljett. Passagerare, som försummat afgångstiden, äger ingen rätt till återbekommande af erlagd biljettlösen. SFS 1862, nr 21, s. 6. L. G. Englund i Statens järnv. 4: 204 (1906). —
-MOTTAGARE~0200. Hébert .. förskaffade sig sitt uppehälle genom att göra tjenst .. såsom biljettmottagare vid en teater. NF 6: 866 (1882). Auerbach o. Blomqvist (1907). —
-MOTTAGERSKA ~0200. särsk. till 3 a. Den gamla biljettemottagerskan, som fungerat (vid teatern) i denna egenskap under 40 år. SDS 1904, nr 327, s. 3. —
-MÅNGLARE~200. särsk. till 3 a, mestadels i fråga om teaterbiljetter. Kaufmann Frankr. 167 (1883). Ända till 20 kr. betaltes i eftermiddag till biljettmånglarne för en stol på parkett. GHT 1897, nr 26, s. 2. —
(3 b) – OCH BLANKETT-FÖRRÅD(ET) — 0 03~02 l. 01 0 03~ l. 04 0 03~. jfr BILJETT- OCH BLANKETTKONTOR(ET). Den omständigheten, att statens järnvägars såväl ban- som maskinafdelning i allt större utsträckning från biljett- och blankettförrådet fyllde sitt behof af formulärblanketter, ökade i betydlig grad förrådskontorets arbeten. L. G. Englund i Statens järnv. 4: 201 (1906). —
(3 b) – OCH BLANKETT-FÖRVALTARE. (i Finl.) jfr BILJETT- OCH FORMULÄR-FÖRVALTARE. Biljett- och blankettförvaltare vid Jernvägsstyrelsen. FFS 1891, nr 4, s. 18. —
(3 b) – OCH BLANKETT-KONTOR(ET) — 0 03~02 l. 01 0 03~ l. 04 0 03~. (ifrån 1897 officiell benämning på det till trafikafdelningen vid styrelsen för statens järnvägar hörande) kontor där förrådet af biljetter och blanketter förvaltas. GHT 1895, nr 266, s. 2. Biljett- och blankettkontoret eller, såsom det före år 1897 benämndes, biljett- och formulärförrådet, blef själfständigt kontor år 1885. L. G. Englund i Statens järnv. 4: 200 (1906). —
(3 b) – OCH FORMULÄR-FÖRRÅD(ET) — 0 003~02 l. 01 0 003~ l. 04 0 003~. tidigare benämning på biljett- och blankettkontor(et). Sv:s statskal. 1886, s. 64. Under tiden före år 1862 fanns ett biljett- och formulärförråd förenadt med hvartdera af de båda kontrollkontoren för västra och södra stambanorna i Göteborg och Malmö. L. G. Englund i Statens järnv. 4: 200 (1906). —
(3 b) -OCH FORMULÄR-FÖRVALTARE — 0 003~0200 l. 01 0 003~ l. 04 0 003~. (förr) föreståndare för biljett- och formulärförrådet vid statens järnvägar. SFS 1869, nr 58, s. 11 (se under -TRYCKERI). Sv:s statskal. 1884, s. 64. L. G. Englund i Statens järnv. 4: 200 (1906). —
(1) -PAPPER~20. papper att skrifva biljetter på; numera om (finare) brefpapper i mindre format. I P. Hansellis Lånbibliothek försäljes: .. Biljettpapper, rutigt, randigt och blommigt samt med vyer af Upsala. Upsalaposten 1860, nr 100, s. 4. Skrif-, post-, kart-, rit-, biljett-, .. papper. SDS 1894, nr 309, s. 3. —
-PRIS~2. Beskow Ber. om K. theat. 1831 —32, s. 12. En tidtabell .. hvilken .. upptager .. en .. sammanställning af bantågens turer .. äfvensom biljettprisen för passagerare. AB 1865, nr 31, s. 2. 2 Uppf. b. 10: 2 (1906). —
(3 e) -TECKEN~20. (förr). Vid hvarje halfår skedde (i Lancasters skola) utbetalning för biljettecknena, efter deras olika värde. Läsn. f. folket 1856, s. 376. —
-TRYCKARE~200. W. .. slutade .. såsom billet-tryckare och portvakt vid den k. theatern. Rundgren Wahlström 3 (1871). Anställandet i ordinarie tjänst af biljettryckare. L. G. Englund i Statens järnv. 4: 201 (1906). —
-TRYCKERI~002. (I kontrollkontoret tjänstgör bl. andra) En Biljett- och Formulärförvaltare, hvilken det åligger att förvara de af styrelsen anskaffade blanketter till passagerarebiljetter, dem .. till biljett-tryckeriet utlemna … SFS 1869, nr 58, s. 11. L. G. Englund i Statens järnv. 4: 202 (1906). —
-TÅNG~2. tång att märka l. makulera biljetter med. SD(L) 1896, nr 269, s. 4. Nya biljettänger ha i dagarna tagits i bruk vid statsbanorna. LD 1906, nr 47, s. 2. —
(1) -VÄXLING~20. Att experimentera med en biljettväxling mellan två våningar tillfredsställde ej Fredrika Bremers mångfrestande lynne. Cederschiöld Skriftspr. 298 (1897, 1902; i fråga om stycket ”Axel och Anna”).
Spalt B 2594 band 4, 1910