| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
DRÄNERA dräne4ra, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.), DRÄNAGE (se afledn.); -ARE (Björkman (1889)), DRÄNÖR (se afledn.).
I. tr.
1) i sht landt. afleda grundvattnet från (en mark) gm täckta diken (nästan alltid med tegelrör), grunddika; jfr UNDERDIKA; stundom: förse med inrättning för vattnets afledande; äfv. allmännare: torrlägga; med saksubj.: afleda (grund-) vattnet från, uppsuga (vattnet). Djupt dränerad jord. LAT 1868, s. 300. Dränera sumptrakter. ASandström i Verd. 1884, s. 4. Att Uppland .. nästan helt och hållet dräneras af egna vattendrag. AGHögbom i Uppl. 1: 6 (1902). Skogsträdens benägenhet att dränera det djupt liggande jordvattnet. SkogsvT 1903, s. 25. (Växt-)Krukorna måste vara väl dränerade. Abelin TrInomh. 146 (1904).
2) kir. gm inläggande af kautschukrör, remsor af gas osv. afleda sekret, var osv. från (sår, svulst osv.). 2NF 1: 1161 (1904).
II. (föga br.) intr. geogr. om land osv.: hafva vattenaflopp (ngnstädes). (Bergskedjan) Lunpogangri, som dränerar till hafvet, både från sin norra och sin södra sida. Hedin Transhim. 2: 420 (1909).
1) (mindre br.) till I 1, = DRÄNERING 1; abstr. o. konkret. SPF 1859, s. 393. Abelin TrInomh. 41 (1904).
2) kir. till I 2; abstr. o. konkret; jfr DRÄNERING 2. Hygiea 1882, s. 113. Antiseptiskt förfarande .. vid dränagens anläggande. MedMånRevy 1899, s. 20. jfr SÅR-DRÄNAGE.
Ssg: (2) dränage-rör. smalt kautschukrör som inlägges (i djupare sår) för att afleda sårsekret o. d. Uhrström Hemläk. 504 (1881). —
DRÄNERING, se d. o. —
(I 1) DRÄNÖR -ö4r l. -œ4r, m. (numera knappast br.) för utförande af grunddikning särskildt utbildad l. anställd person. TLandthush. 1861, s. 350. LAT 1868, s. 299. Anm. Tidigare förekom i samma anv. det eng. drainer. BerSvLandtbrM 1855, s. 93, 100.
Spalt D 2256 band 7, 1922