Publicerad 1923 Lämna synpunkter DUNGIG, adj. Etymologi [jfr DUNGA, v.] (†) = DUNGEN. Låg och dungig jord. Alm(Sthm) 1795, s. 43. Spalt D 2367 band 7, 1923 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
