Publicerad 1923 Lämna synpunkter DÄNG däŋ4, n.; best. -et. (starkt hvard.) vbalsbst. till DÄNGA. 1) till DÄNGA 2. Larsen (1884). Bönderna läto honom slippa med däng. Jensen Mickiewicz 213 (1898). 2) till DÄNGA 5. Ett fasligt (spring och) däng kring knutarna efter hönsen. Östergren (1918). 3) till DÄNGA 7. Va ä de för (släng och) däng i dörrarna. Östergren (1918). Spalt D 2514 band 7, 1923 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
