| Publicerad 1917 | Lämna synpunkter |
EFTERHÄNGSENHET äf3terhäŋ1sen~ he2t, äv. 30~200, r. l. f.; best. -en.
1) (†) motsv. EFTERHÄNGA I 1: förhållande(t) att ngn följer (en fiende) hack i häl. Höpken 2: 399 (1757).
2) (†) motsv. EFTERHÄNGA I 2: ivrigt strävande l. fikande (efter ngt). Efterhängsenheten efter verldsliga nöjen. Schartau Utk. t. pred. 345 (1820).
a) till EFTERHÄNGSEN 3 a. Möller (1790). Blif nu ej ledsen på min efterhängsenhet, utan skrif några tröstande ord. E. Tegnér (1843) hos Wrangel Den blåögda 153. Tavaststjerna Inföd. 212 (1887).
Spalt E 149 band 7, 1917