| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
EUROPÉ ä͡u1rωpe4 l. e1ɯ-, ngn gg äv1-, stundom -ro- l. -rå-, m.||ig.; best. -en l. -n; pl. -er; förr äv. EUROPEER, m.; pl. =.
1) invånare i Europa; person bördig från Europa. RelCur. 285 (1682). Jag är menniska, europée, svensk, smålänning och adelsman. Schröderheim Opt. 23 (1794). Européerna, som .. öfverallt på jorden äro en förbannelse och en pest för vilda och halfvilda folk. S. Hedin i Ymer 1910, s. 420.
2) [jfr motsv. anv. i d.] i pregnant anv. om person som betraktar hela Europa som sitt andliga fädernesland o. vars bildning bär en mera europeisk prägel; jfr KOSMOPOLIT. GHT 1898, nr 6, s. 2. (Fru Nordenflycht var) såsom kulturpersonlighet en mera framskriden ande, mera ”europé” än någon annan af det släktled hon tillhörde. (Schück o.) Warburg 2LittH 2: 222 (1912).
1) göra europeisk till utseende, levnadssätt osv. Arfwidsson Oisian 1: 97 (1842). Den ryska statens brådstörtade yttre europeisering. NordT 1892, s. 428. Kjellén Storm. 2: 220 (1905). särsk. i p. pf. i adjektivisk anv. Europiserade Chinesiskor. Skogman Eug. 2: 135 (1855). De europeiserade världsdelarna, Amerika och Australien. PT 1904, nr 115 A, s. 3.
2) (mindre br.) refl.: antaga europeiskt utseende osv. SvLittTidn. 1820, sp. 396. Både mikado’n själf och en mängd af hans undersåtar (anlade), i ifvern att så snabt som möjligt europeisera sig, .. västerländsk dräkt. Zilliacus JapStud. 5 (1896). —
EUROPEISM, r. europeisk(t) levnadssätt o. kultur; europeisk kulturgemensamhet. Polyfem IV. 30: 1 (1811). Katolicismen .. europeismens första idéförare hade redan gått segrande Europa rundt. Strindberg Hafsb. 257 (1890). särsk. om denna kultur ss. representerande en mera framskriden o. vidsynt uppfattning än den nationella; jfr EUROPÉ 2. Europeismens frisinnade åsikter. NPress. 1892, nr 282 (om danska förh.).
Spalt E 773 band 7, 1922